Årets medelpris för el hamnar på cirka 11 öre per kWh, vilket är det lägsta årspriset någonsin på den nordiska elbörsen NordPool, enligt elbolaget Bixas elprisrapport. Under förra året låg snittpriset på drygt 41 öre per kWh. Men trots årets låga snittpris på elbörsen så har elkunderna, i framförallt södra Sverige, fått betala ett betydligt högre pris än systempriset till följd av begränsad överföringskapacitet.

Den allra främsta orsaken till att elpriset varit så lågt under året är den goda tillgången till vattenkraft.

– Vi har haft en extremt stark hydrologi under hela 2020. Stora snömängder i vintras som blivit till vatten och kontinuerlig påfyllnad via regn har bidragit till hög vattenkraftsproduktion. Den rekordmilda vintern ledde också till en långt lägre elförbrukning än normalt. Det gjorde att vi gick in i våren med redan goda magasinsnivåer och efter en kall maj blev snön till vatten under sommaren, förklarar Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

De låga priserna på elbörsen gjorde att kärnkraften inte blev lönsam och därför till viss del drog ned sin produktion. Något som innebar att överföringskapaciteten av el från de norra till södra delarna av landet minskade för att bibehålla spänningsnivån i stamnätet.  

– Det är orsakerna till att priserna i söder har varit så mycket högre än i norr, trots att vi haft så stor tillgång på vattenkraft. Den har helt enkelt inte kunnat fraktas från norr till söder,säger  Johan Sigvardsson.

Sverige är indelat i fyra elprisområden och priserna har varierat kraftigt mellan de olika områdena. De stora vattenkraftverken finns i elprisområde SE1 (Norrbotten och delar av Västerbotten) och elprisområde SE2 (Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg och delar av Västerbotten). Där finns ett överskott på el, vilket gör att priserna blir lägre, medan det råder ett underskott på elproduktion i elprisområde SE3 (Stockholm) och SE4 (söder om Jönköping), som leder till högre priser. Snittpriset i elområde SE1 och SE2 har under året legat på cirka 14 öre per kWh medan snittpriset i elområde SE3 har varit 22 öre per kWh och i elområde SE4 på drygt 27 öre.

Negativa elpriser vid två tillfällen

Samtidigt som det funnits gott om vattenkraft har det också producerats mycket vindkraft. Vindkraftsproduktionen har ökat med 35 procent från förra året.

– Dels har det installerats vädligt mycket vindkraft i Sverige samtidigt som det har blåst mycket, främst under årets första kvartal. Det är vindkraften som har gjort att vi vid två tillfällen haft negativa elpriser, något som aldrig inträffat i Sverige tidigare. Däremot är det vanligt i länder med mycket vindkraft, som exempelvis Danmark och Tyskland, säger Johan Sigvardsson.

En effekt som den ökade vindkraftsproduktionen fört med sig under året är att vissa kärnkraftverk har valt att tillfälligt stänga ner sin produktion eftersom priserna har varit så låga.

– Det har varit ett jättetufft år för elproducenterna ekonomiskt. Framförallt för de vindkraftsproducenter som har en rörlig ersättning och inte bundit hela eller delar av sitt pris, konstaterar Johan Sigvardsson.

Fortsatt varierande priser

Att elpriserna varierar mellan de olika elprisområdena beror på att stamnätets kapacitet inte alltid räcker till för att kunna transportera el från Norge och norra Sverige till de två sydligaste elområdena, och dessa priskopplas mot dyrare länder runt Östersjön. Samtidigt som elpriset har varierat extremt mycket mellan de olika elprisområdena i år så har de också varierat kraftigt med kortare tidsintervall såsom dygn och veckor. Något som Johan Sigvardsson tror att vi får vänja oss vid.

– I takt med att baskraften minskar och vi får ökad exportkapacitet mot kontinenten kommer vi också få se ännu mer varierande elpriser över tid. Då blir elproduktionen allt starkare kopplad till vädret. Ett normalår kommer vattenkraften fortsatt att kunna stabilisera prisbilden, men vid torrår likt 2018 kommer priset att sticka iväg. Vi får emellertid inte glömma bort att vi i Norden faktiskt har den billigaste elproduktionen i Europa tack vare våra naturresurser och så stor andel vattenkraft, förklarar han.

Viss påverkan av corona

Under de senaste åren har den nordiska elmarknaden integrerats mer med den europeiska då ledningarna mellan områdena har byggts ut. Även om elpriset på Nordpool inte har påverkats i någon större utsträckning av coronapandemin så har den medfört vissa konsekvenser.  

– Elanvändningen svänger i takt med konjunkturen. Vi kunde framförallt se att efterfrågan på el sjönk hastigt i maj och juni i stora delar av Europa, vilket berodde på nedstängningar. Nu är vi dock uppe på nästan samma nivåer som tidigare år. Det som har haft större betydelse för efterfrågan hos oss i Norden i år är det ovanligt milda vädret, avslutar Johan Sigvardsson.

Stigande elpriser på sikt

Mängden förnybar energi, främst vindkraft, ökar inte bara här i Norden. De globala, europeiska och nationella klimat- och miljömålen driver på utvecklingen av förnybart och bidrar till minskandet av fossila bränslen.

– Frånsett år med stark hydrologi får vi räkna med att elpriserna i Norden kommer att ligga en bit högre än snittpriset 2020 de kommande tio åren. Men utan utbyggnaden av den förnybara energin skulle priserna vara ännu högre. Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, framför allt för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fordonsflottan elektrifieras snabbt. Industrins utveckling och stigande elanvändning ser vi slå igenom under andra halvan av 2020-talet. Fram till 2030 räknar vi med en ökning med knappt 50 TWh från dagens nivå omkring 390 TWh, säger Johan Sigvardsson.