Följ oss

Nyheter

År 2020 – ett annorlunda år även på elmarknaden

Publicerat

den

elled

Årets medelpris för el hamnar på cirka 11 öre per kWh, vilket är det lägsta årspriset någonsin på den nordiska elbörsen NordPool, enligt elbolaget Bixas elprisrapport. Under förra året låg snittpriset på drygt 41 öre per kWh. Men trots årets låga snittpris på elbörsen så har elkunderna, i framförallt södra Sverige, fått betala ett betydligt högre pris än systempriset till följd av begränsad överföringskapacitet.

Årsmedelpris på elektricitet

Den allra främsta orsaken till att elpriset varit så lågt under året är den goda tillgången till vattenkraft.

– Vi har haft en extremt stark hydrologi under hela 2020. Stora snömängder i vintras som blivit till vatten och kontinuerlig påfyllnad via regn har bidragit till hög vattenkraftsproduktion. Den rekordmilda vintern ledde också till en långt lägre elförbrukning än normalt. Det gjorde att vi gick in i våren med redan goda magasinsnivåer och efter en kall maj blev snön till vatten under sommaren, förklarar Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

De låga priserna på elbörsen gjorde att kärnkraften inte blev lönsam och därför till viss del drog ned sin produktion. Något som innebar att överföringskapaciteten av el från de norra till södra delarna av landet minskade för att bibehålla spänningsnivån i stamnätet.  

– Det är orsakerna till att priserna i söder har varit så mycket högre än i norr, trots att vi haft så stor tillgång på vattenkraft. Den har helt enkelt inte kunnat fraktas från norr till söder,säger  Johan Sigvardsson.

Sverige är indelat i fyra elprisområden och priserna har varierat kraftigt mellan de olika områdena. De stora vattenkraftverken finns i elprisområde SE1 (Norrbotten och delar av Västerbotten) och elprisområde SE2 (Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg och delar av Västerbotten). Där finns ett överskott på el, vilket gör att priserna blir lägre, medan det råder ett underskott på elproduktion i elprisområde SE3 (Stockholm) och SE4 (söder om Jönköping), som leder till högre priser. Snittpriset i elområde SE1 och SE2 har under året legat på cirka 14 öre per kWh medan snittpriset i elområde SE3 har varit 22 öre per kWh och i elområde SE4 på drygt 27 öre.

Negativa elpriser vid två tillfällen

Samtidigt som det funnits gott om vattenkraft har det också producerats mycket vindkraft. Vindkraftsproduktionen har ökat med 35 procent från förra året.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

– Dels har det installerats vädligt mycket vindkraft i Sverige samtidigt som det har blåst mycket, främst under årets första kvartal. Det är vindkraften som har gjort att vi vid två tillfällen haft negativa elpriser, något som aldrig inträffat i Sverige tidigare. Däremot är det vanligt i länder med mycket vindkraft, som exempelvis Danmark och Tyskland, säger Johan Sigvardsson.

En effekt som den ökade vindkraftsproduktionen fört med sig under året är att vissa kärnkraftverk har valt att tillfälligt stänga ner sin produktion eftersom priserna har varit så låga.

– Det har varit ett jättetufft år för elproducenterna ekonomiskt. Framförallt för de vindkraftsproducenter som har en rörlig ersättning och inte bundit hela eller delar av sitt pris, konstaterar Johan Sigvardsson.

Fortsatt varierande priser

Att elpriserna varierar mellan de olika elprisområdena beror på att stamnätets kapacitet inte alltid räcker till för att kunna transportera el från Norge och norra Sverige till de två sydligaste elområdena, och dessa priskopplas mot dyrare länder runt Östersjön. Samtidigt som elpriset har varierat extremt mycket mellan de olika elprisområdena i år så har de också varierat kraftigt med kortare tidsintervall såsom dygn och veckor. Något som Johan Sigvardsson tror att vi får vänja oss vid.

– I takt med att baskraften minskar och vi får ökad exportkapacitet mot kontinenten kommer vi också få se ännu mer varierande elpriser över tid. Då blir elproduktionen allt starkare kopplad till vädret. Ett normalår kommer vattenkraften fortsatt att kunna stabilisera prisbilden, men vid torrår likt 2018 kommer priset att sticka iväg. Vi får emellertid inte glömma bort att vi i Norden faktiskt har den billigaste elproduktionen i Europa tack vare våra naturresurser och så stor andel vattenkraft, förklarar han.

Viss påverkan av corona

Under de senaste åren har den nordiska elmarknaden integrerats mer med den europeiska då ledningarna mellan områdena har byggts ut. Även om elpriset på Nordpool inte har påverkats i någon större utsträckning av coronapandemin så har den medfört vissa konsekvenser.  

– Elanvändningen svänger i takt med konjunkturen. Vi kunde framförallt se att efterfrågan på el sjönk hastigt i maj och juni i stora delar av Europa, vilket berodde på nedstängningar. Nu är vi dock uppe på nästan samma nivåer som tidigare år. Det som har haft större betydelse för efterfrågan hos oss i Norden i år är det ovanligt milda vädret, avslutar Johan Sigvardsson.

Stigande elpriser på sikt

Mängden förnybar energi, främst vindkraft, ökar inte bara här i Norden. De globala, europeiska och nationella klimat- och miljömålen driver på utvecklingen av förnybart och bidrar till minskandet av fossila bränslen.

– Frånsett år med stark hydrologi får vi räkna med att elpriserna i Norden kommer att ligga en bit högre än snittpriset 2020 de kommande tio åren. Men utan utbyggnaden av den förnybara energin skulle priserna vara ännu högre. Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, framför allt för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fordonsflottan elektrifieras snabbt. Industrins utveckling och stigande elanvändning ser vi slå igenom under andra halvan av 2020-talet. Fram till 2030 räknar vi med en ökning med knappt 50 TWh från dagens nivå omkring 390 TWh, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Sandvik vinner större order på gruvautomation från Codelco

Publicerat

den

Sandvik LH307, AutoMine UG

Sandvik har erhållit en större order från världens största kopparproducent Codelco avseende leverans av AutoMine automationssystem för lastare och gruvtruckar, som ska användas i det nya Andesita-projektet vid El Teniente-gruvan i Chile. Ordern är värd cirka 300 miljoner kronor och har bokats i det första kvartalet 2024.

Enligt det nya avtalet, som följer på flera order på automationslösningar från Codelco under 2023, så ska Sandvik implementera ett avancerat automationssystem och leverera en ny automatiserad lastare av modell Toro LH621i under 2024.

— Vi är väldigt glada över att kunna expandera vårt partnerskap med Codelco. Vi ser fram emot att leverera våra ledande gruvautomationslösningar till det nya Andesita-projektet och därigenom bidra till förbättrad säkerhet, effektivitet och produktivitet i driften, säger Mats Eriksson, affärsområdeschef för Sandvik Mining and Rock Solutions.

Fortsätt läsa

Nyheter

Våren inleds med lägre elpriser

Publicerat

den

Elledning

Mycket blåst, milt väder och minskad elkonsumtion bidrog till en halvering av elpriset i februari jämfört med i januari. Mars inleds med god tillgång på energi i hela landet. Vintervädret är inte över och nu startar dessutom de årliga underhållen vid kärnkraftverken, först i Finland, vilket kan komma att påverka elpriserna uppåt igen.

Jonas Stenbeck på Vattenfall
Jonas Stenbeck, Vattenfall

Elpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) landade för februari på cirka 44,8 – 55,4 öre/kWh i alla elområden. De tidigare stora prisskillnaderna mellan elområdena har minskat betydligt tack vare att överföringskapaciteten är god, så den el som efterfrågas kan distribueras mellan norra och södra Sverige.

– Vi närmar oss slutet av vintern och mars månad kan bjuda på överraskningar vädermässigt, men det är ett bra produktionsläge i Norden vilket lugnar marknaden. I Sverige är vi också fortsatt bra på att hålla nere vår elförbrukning vilket bidragit till lägre elpriser, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.

Månadsmedel för spotpriser på elektricitet på Nordpool åren 2022-2024

I början av februari stod vindkraften vissa timmar för mer än hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med negativa priser. Den nordiska vattenkraften ger fortsatt hög effekt och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger på normal nivå. Kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Finland, med en installerad kapacitet på ungefär 1600 MW, startar sin årliga revision den 2 mars och kopplas bort från elnätet. Det kan påverka elpriserna även i Sverige.

Elpriser per elområde
Fortsätt läsa

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Populära