Följ oss

Nyheter

Problem i paradiset

Publicerat

den

Friska apelsiner uppskurna

Friska apelsiner uppskurnaEn citrussjukdom utan botemedel härjar nu i den amerikanska delstaten Florida som är en av världens största producenter av citrusfrukter, främst apelsiner som utgör grunden till frozen concentrated orange juice. Floridas citrusodlare brottas just nu med det allvarligaste hotet de någonsin stått inför, en bakteriell sjukdom utan botemedel som har smittat samtliga de 31 länen i vilka det odlas apelsiner och citroner.

Sjukdomen som kallas för Citrus Greening, Huanglongbing, HLB och Gula drakens sjuka, upptäcktes första gången i Florida 2005, men årets förluster på apelsinskörden är de i särklass mest omfattande. Bakterierna får frukterna att bli bittra och lossna från träden innan dess att de är mogna. Sjukdomen påverkar alla typer av citrusfrukter, men har hittills varit mest förödande för apelsiner som är den mest odlade grödan.

USDA nedgraderar skörden för femte månaden i rad

Nu har Floridas apelsinskörd påverkats i en så pass stor utsträckning att det amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, för femte månaden i rad har nedgraderat sina prognoser för årets produktion. Det är en ganska extraordinär händelse, men det finns skäl att anta att USDA kommer fortsätta nedgradera sina prognoser ytterligare, eftersom skörden ännu så länge är långt från färdig och redan spås den komma in minst tio procent lägre än de ursprungliga prognoserna.

Federalt stöd till forskningen

Citrusodlingen blev synonym med Florida när apelsinjuice blev en stapelvara som återfanns på nästan vartenda amerikanskt frukostbord. De skador som denna citrussjukdom redan lett till har gjort myndigheterna oroade, varför mer än 11 miljoner dollar av federala medel avsatts i syfte att hjälpa forskarna att finna ett botemedel. Utan en sådant kan sjukdomen slå ut hela citrusindustrin i Florida.

Sjukdomen migrerar från de södra till de norra delarna av Florida och har nu även börjat få fotfäste utanför delstatens gränser, något som oroar både apelsinjuiceprocessorer, investerare, odlare och lagstiftare. Näst Brasilien är Florida världens största producent av apelsinjuice som omsätter p miljarder dollar och sysselsätter fler än 75 000 personer. Citrusodlarna är ett hårt prövat släkte, under åren har de prövats av svamp, röta, frost och fler orkaner än någon kan hålla reda på, men citrus greening har fått fler än en odlare att upphöra med sin verksamhet.

Apelsinproduktion i världen

Med en andel om 13,8 procent av den globala apelsinproduktionen är USA, i första hand Florida, världens näst största producent av apelsiner.

Sprids av insekter

Sjukdomen, som kan ligga vilande i två till fem år, sprids av den asiatiska citrus psylliden, en insekt som inte är större än ett knappnålshuvud. Insekten lever av citrusträden och lämnar efter sig bakterier som gradvis gör att träden svälter ut då de inte får tillräckligt med näring. Psylliden flyger från träd till träd och lämnar efter sig ett spår av infektionen.

Hittills har citrusodlarna och forskare till en kostnad av miljontals dollar försökt att samordna sina insatser för att bekämpa denna sjukdom, men utan framgång. Sjukdomens framfart har förvärrats under det senaste årets ovanliga klimatcykel som bland annat omfattade en mycket torr vinter.

Ett dödshot mot citrusodlingen

Flera citrusodlare hävdar att citrus greening är det allvarligaste problemet de ställts inför genom tiderna. Redan till dags dato har sjukdomen belastat den hårt drabbade citrusindustrin med förluster och ökade kostnader. Då citrusodlandet under de senaste femton åren redan varit på tillbakagående är det allvarligt. I en rapport som publicerades 2012 av University of Floridas agrikulturella avdelning konstaterade forskarna att mellan åren 2006 och 2012 har citrus greening kostat Floridas ekonomi 4,5 miljarder dollar och fler än 8 000 arbetstillfällen.

Vissa apelsinförpackningsföretag och flera små och medelstora odlare har sålt sina fruktträdgårdar, låtit rasera dem och sålt marken till fastighetsutvecklare eller har helt enkelt övergivit dem eftersom de inte längre ser en framtid i citrusindustrin.

Andra har skjutit på att plantera om och förnya sina träd eftersom det tar fem år för en citrusplanta att mogna. De väljer istället att avvakta och hoppas på att ett botemedel hittas.

Många fler, inklusive de största odlarna, gör vad de kan för att överleva och hoppas att de skall kunna hålla näsan över vattenytan tillräckligt länge för att kunna räddas av att forskarna hittar ett botemedel.

Apelsiner drabbade av Citrus Greening

Bilden ovan visar hur pass hårt citrus greening har slagit mot apelsinodlingen i Florida, samtliga län där det sker odling av apelsiner har drabbats av sjukdomen. Värre är att pesten nu sprids till resten av de delstater i vilka det odlas apelsiner och andra sorters citrusfrukter. Förutom Florida är Kalifornien, Louisiana. South Carolina, Georgia och Texas citrusindustri drabbad.

Vad som emellertid inte varit lika känt är att även Brasilien, Kuba, Belize och de södra delarna av Mexiko är drabbade av denna sjukdom.

Stater i risk att drabbas av citrus greening

Citrus greening upptäcktes i Brasilien 2004, alltså ett år innan dess att det första fallet rapporterades i Florida, men sjukdomen tros ha förekommit i över ett århundrande i Asien.

Bakterien har visat sig vara svår att kategorisera och kartlägga, men går under namnet Candidatus Liberibacter. Att den heter Candidatus visar att den ännu så länge inte är tillräckligt definierad av forskarna, men de tror att det globalt sett rör sig om tre olika varianter av bakterien, Candidatus L. asiaticus i Florida, Candidatus L. africanus i Afrika och den nyligen beskrivna Candidatus L. americanus från Brasilien.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Olika sorters angrepp

De olika bakterierna behöver olika typer av förutsättningar för att överleva och skada värdplantorna, africanus utvecklas bäst under kalla förhållanden medan asiaticus förekommer i både varm och kall temperatur. Americanus däremot behöver värme för att kunna utvecklas. Citrus greening angriper samtliga citrusarter och hybrider vilket gör att de infekterade trädens blad drabbas och gulnar och utvecklar oregelbundna fläckar. Infekterade träd kan också visa brist på framförallt zink och mangan. Plantan blir sedan tunn med skeva frukter som innehåller aborterade frön och en juice av oacceptabel låg kvalité.

Apelsin angripen av Citrus GreeningCitrus greening sprids genom olika typer av insekter beroende på vilken variant av sjukdomen det är frågan om. Diaphorina citri sprider sjukdomen i Asien, i USA och i Brasilien medan den afrikanska formen av bakterien överförs från en annan psyllid, Trioza erytreae. Dessa insekter kan bidra till att sprida sjukdomen hela sin livstid.

Symtomatiska träd kan identifieras av utbildade personer. Även olika laboratorieförfaranden finns för att upptäcka spridningen. Problemet är att citrus greening kan ligga latent under väldigt lång tid varför det är svårt att upptäcka sjukdomens spridning i god tid. En ojämn fördelning av bakterierna kräver upprepade provtagningar från ett träd – speciellt träd som används för förökning av plantskoleträd.

Citrus greening utgör en begränsande faktor för citrusindustrin eftersom det är önskvärt att de träd som har smittats av sjukdomen utrotas, och ett absolut måste för stater som Texas, Arizona och Kalifornien. Strategier för tidig och förbättrad produktion av frukt måste utforskas för att motverka effekterna av denna lilla bakterie som hotar hela citrusindustrin. Citrus greening har emellertid visat sig vara ett betydligt svårare hot än andra sjukdomar som till exempel tristeza virus och bakteriell kräfta. Inte heller den asiatiska varianten av citrus greening som upptäcktes för 60 år sedan i Brasilien har visat sig vara ett lika stort problem.

Sjukdomen sprider sig

Utanför Florida, har citrus greening hittats i Louisiana, Georgia och South Carolina, men också i länder som Belize, Jamaica, Mexiko och Kuba. Citrus greening har tillsammans med orkaner och en nedgång i den amerikanska ekonomin resulterat i att det i dag odlas citrus på 100 000 färre tunnland än vad det gjordes för tio år sedan.

Citrus greening är ett utmärkt exempel på hur ett oavsiktlig, men olagligt, växtinförande i ett land kan leda till att grödor för flera miljarder dollar förloras, det skapas arbetslöshet och ekonomiska påfrestningar för många familjer.

Hopp för apelsinerna

Det finns emellertid också goda nyheter för den hårt drabbade citrusnäringen. Coca-Cola Company har meddelat att företaget har för avsikt att plantera 25 000 hektar med nya apelsinodlingar. Bolaget äger dessutom juicemärkena Minute Maid och Simply som kommer att köpa frukt från två odlare i Florida – en lokal och det andra ett brasilianskt företag som har investerat i delstaten. Att en så pass dominerande aktör på dryckesmarknaden ökar sina insatser för att apelsinjuicen skall fortsätta ha en framtid i Florida är ett moraliskt uppsving för hela industrin och ett tecken på att det går att hitta ett botemedel.

Frivillig skatt

Medvetna om de potentiella konsekvenserna, har Floridas tusentals odlare agerat kraftfullt för att begränsa sjukdomens spridning. De har bland annat spenderat mer än 60 miljoner USD under sex år i syfte att skapa en forskningsstiftelse som försöker utplåna citrus greening. Dessa pengar kommer i första hand från en självpåtagen skatt som citrusodlarna belagt sig med. Federala Department of Agriculture har emellertid också skjutit till betydande summor i syfte att hitta ett botemedel. Under föregående månad godkände Floridalegislaturen att 8 miljoner USD avsattes till att forska kring citrus greening, en summa som är något av ett rekord.

I den amerikanska kongressen drivs just nu ett lagförslag om att inrätta en forskningsfond som skall betala för studierna kring hur citrus greening kan bekämpas. Enligt lagförslaget skall denna fond finansieras genom en tull på apelsinjuice som importeras till USA. Även i Texas och Kalifornien har citrusindustrin insett allvaret och deltar i kampen för att påskynda forskningen.

30 till 40 procents bortfall

De flesta odlarna är överens om att det kommer ta mellan tre till fem år innan en lösning har hittats – i bästa fall. Under tiden befinner de sig vid en punkt när de måste vara på topp hela tiden, samtidigt som de riskerar att förlora mellan 30 och 40 procent av den årliga produktionen.

I dag arbetar forskare på flera spår, till exempel vill de hindra insektens reproduktiva cykel eller dess förmåga att överföra sjukdomen, men det pågår även forskning i syfte att utveckla resistenta träd som är immuna mot citrus greening. Det kostar emellertid på, i Florida har odlarna fått lära sig att sköta sina träd på ett helt nytt sätt, något som har gjort att de fördubblat sina kostnader under det senaste decenniet.

I dag drivs citrusträden upp i växthus innan de planteras ut. Därefter besprutas fruktlundarna med en kraftfull cocktail av näringsämnen men de får också fler doser insektsmedel än tidigare, allt i syfte att bromsa sjukdomens utveckling. Tidigare försökte många odlare att rasera tunnland planterade med fullvuxna fruktbärande träd i hopp om att utrota sjukdomen. Dessa försök misslyckades emellertid eftersom psyllids bara flög över från närliggande odlingar som var antingen övergivna eller inte följde samma kostsamma regim av gödsel och insektsmedel.

Vi har tidigare skrivit om att en svamp kallad royas, eller kaffebladsrost, påverkar kaffeskörden. Missväxt, skadedjur och klimatförändringar är faktorer som alla har en stor påverkan på priset på de grödor som handlas på råvarubörserna. Just handeln i frusen apelsinjuice betraktas ofta som ett sätt att agera på de olika typer av utbudsstörningar som dessa faktorer kan komma att skapa. Kan apelsinjuice bli en bristvara i framtiden? Risken finns, i alla fall om inte tillräckligt med resurser läggs på att finna ett botemedel mot denna sjukdom.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Svag vårflod dubblar elpriserna

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.

– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.

Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.

– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.

Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)

Område  Apr 2026  Apr 2025Maj 2026Maj 2025Juni 2026Juni 2025
System 703555315021
SE127142714233
SE228142915245
SE3503857434723
SE4625866605941
Källa: Bixia/Nord Pool. Aprilsiffrorna för 2026 är preliminära. Siffrorna för maj och juni 2026 är prognos.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära