Följ oss

Nyheter

Ett utmanande antagande om prissättningen av råvaror

Publicerat

den

Korrelation mellan priser på råvaror och Kina respektive USD

Det finns ingen som kan förneka Kinas massiva ekonomiska tillväxt under det senaste decenniet under vilket landet har rapporterat en genomsnittlig BNP-tillväxt på mer än tio (10) procent per år. På bara sju år fördubblades den kinesiska ekonomin och på 13 år tredubblades den. Under denna otroliga expansion importerade Kina råvaror i en rasande hastighet. Under 2000 importerade Kina marginella 70 miljoner ton järnmalm, i dag är den siffran tio gånger så stor och uppgår till 763 miljoner ton.

Kopparimporten har tredubblats

Även den kinesiska kopparimporten har stigit kraftigt, från 1,6 miljoner ton år 2000 till mer än 4 miljoner ton i år baserat på uppgifter från BCA Research.

Sedan har vi dessutom oljan. För 17 år sedan var Kina en nettoexportör av denna råvara, i dag är landet världens näst största importör som varje dag tar emot 5,4 miljoner fat råolja. Det är därför ett allmänt accepterar faktum att den asiatiska jättens ökade efterfrågan har kommit att leda till högre priser på råvarumarknaderna under det senaste decenniet.

Därav följer att om Kina varit kraften bakom råvaruboomen så kan det antas att Kinas lägre, men fortsatt goda tillväxt, kommer att fungera som en våt filt som hindrar en fortsatt uppgång av priserna på råvarumarknaden.

Det finns emellertid ny forskning som motsäger detta påstående. Enligt BCA Research analytiker Chen Zhao kan det vara så att denna slutsats inte alls är sann. Chen Zhao hävdar istället att prisökningen på råvarumarknaden sammanföll med Kinas kraftigt ökade konsumtion av industriella råvaror vilket ledde till att marknaden drog den felaktiga slutsatsen att det var Kina som var drivkraften till de ökade råvarupriserna.

Betänk att trots den kraftiga tillväxten under det förra decenniet som nu ersatts av en mer modest men fortsatt hög tillväxt så fortsätter den kinesiska importen av råvaror i en anmärkningsvärd takt. Sedan 2007 har landets import av järnmalm ökat med 200 procent, koppar med 150 procent och kol med 600 procent.

Diagram öve Kinas import av råvaror

Nivån på den kinesiska råvaruimporten speglar storleken på landets ekonomi, inte på denna ekonomis procentuella tillväxt säger BCA i en nyligen publicerad analys. Det betyder att även om tillväxttakten har avtagit så fortsätter den absoluta nivån på de råvaror som Kina efterfrågar sätta nya rekord varje år.

Vad är det då som driver råvarupriserna?

Eftersom vi inte kan skylla de svagare råvarupriserna på en minskad kinesisk efterfrågan, vad är det som fått dessa priser att falla? Titta på priserna i nedanstående diagram. Den röda linjen visar 10-års rullande korrelation mellan Thomson Reuters/Jefferies CRB Commodity Index (CRB) och Kinas reella BNP-tillväxt. Korrelationen mellan dessa två siffror har sedan slutet av 1990-talet uppgått till närmare 0,4.

Titta sedan på den blåa linjen som visar en negativ korrelation mellan Thomson Reuters/Jefferies CRB Commodity Index (CRB) och den handelsviktade US-dollarn. Sedan 2010 har korrelationen mellan dessa två siffror legat på -0,8, vilket innebär att dollarn har en betydligt högre förklaringsvärde enligt BCA.

Råvarupriser i korrelation med Kinas efterfrågan och USD

Den insamlade datan bekräftar BCAs misstanke sedan länge om att uppgången på råvarumarknaden istället varit en återspegling av en varaktig nedgång i den amerikanska dollarn.

Detta är inte den enda gången vi har upplevt detta fenomen. På 1990-talet, då den amerikanska ekonomin hade en högkonjunktur och dollarn var stark, var råvarupriserna svaga och oljepriset föll till en rekordlåg nivå på 10 USD per fat.

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Nyheter

Solenergi i Danmark katastrofalt olönsam, största aktören har havererat

Publicerat

den

Solceller och en tom plånbok

Better Energy, den stora danska aktören som bygger solcellsparker, har havererat. Nu inleds en rekonstruktion där investerarna förlorar miljarderna de har satsat. Sydbank meddelade exempevis idag att de kan förlora upp till 4,5 miljarder kronor och den danska pensionsfonden ATP sa tidigare i veckan att de förlorar 3,6 miljarder kronor.

Det grundläggande problemet är så grundläggande det kan bli. När solen skiner producerar solcellsparkerna så mycket elektricitet att priserna blir låga, ofta negativa. Kalkylen går helt enkelt inte ihop, det går inte att investera miljarder och sedan producera något som ingen vill betala för.

De flesta regioner och länder som installerar stora mängder solceller får problem. När solen skiner blir det ett överskott på elektricitet och när solen går ner blir det ett underskott. På kontinenter som Asien och Nordamerika är det också ett problem, men något mindre, då man där bygger stora mängder kraftverk som använder olja, kol och gas, vilka delvis kan matcha produktionskurvan från solceller.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära