Följ oss

Nyheter

Ett utmanande antagande om prissättningen av råvaror

Publicerat

den

Korrelation mellan priser på råvaror och Kina respektive USD

Det finns ingen som kan förneka Kinas massiva ekonomiska tillväxt under det senaste decenniet under vilket landet har rapporterat en genomsnittlig BNP-tillväxt på mer än tio (10) procent per år. På bara sju år fördubblades den kinesiska ekonomin och på 13 år tredubblades den. Under denna otroliga expansion importerade Kina råvaror i en rasande hastighet. Under 2000 importerade Kina marginella 70 miljoner ton järnmalm, i dag är den siffran tio gånger så stor och uppgår till 763 miljoner ton.

Kopparimporten har tredubblats

Även den kinesiska kopparimporten har stigit kraftigt, från 1,6 miljoner ton år 2000 till mer än 4 miljoner ton i år baserat på uppgifter från BCA Research.

Sedan har vi dessutom oljan. För 17 år sedan var Kina en nettoexportör av denna råvara, i dag är landet världens näst största importör som varje dag tar emot 5,4 miljoner fat råolja. Det är därför ett allmänt accepterar faktum att den asiatiska jättens ökade efterfrågan har kommit att leda till högre priser på råvarumarknaderna under det senaste decenniet.

Därav följer att om Kina varit kraften bakom råvaruboomen så kan det antas att Kinas lägre, men fortsatt goda tillväxt, kommer att fungera som en våt filt som hindrar en fortsatt uppgång av priserna på råvarumarknaden.

Det finns emellertid ny forskning som motsäger detta påstående. Enligt BCA Research analytiker Chen Zhao kan det vara så att denna slutsats inte alls är sann. Chen Zhao hävdar istället att prisökningen på råvarumarknaden sammanföll med Kinas kraftigt ökade konsumtion av industriella råvaror vilket ledde till att marknaden drog den felaktiga slutsatsen att det var Kina som var drivkraften till de ökade råvarupriserna.

Betänk att trots den kraftiga tillväxten under det förra decenniet som nu ersatts av en mer modest men fortsatt hög tillväxt så fortsätter den kinesiska importen av råvaror i en anmärkningsvärd takt. Sedan 2007 har landets import av järnmalm ökat med 200 procent, koppar med 150 procent och kol med 600 procent.

Diagram öve Kinas import av råvaror

Nivån på den kinesiska råvaruimporten speglar storleken på landets ekonomi, inte på denna ekonomis procentuella tillväxt säger BCA i en nyligen publicerad analys. Det betyder att även om tillväxttakten har avtagit så fortsätter den absoluta nivån på de råvaror som Kina efterfrågar sätta nya rekord varje år.

Vad är det då som driver råvarupriserna?

Eftersom vi inte kan skylla de svagare råvarupriserna på en minskad kinesisk efterfrågan, vad är det som fått dessa priser att falla? Titta på priserna i nedanstående diagram. Den röda linjen visar 10-års rullande korrelation mellan Thomson Reuters/Jefferies CRB Commodity Index (CRB) och Kinas reella BNP-tillväxt. Korrelationen mellan dessa två siffror har sedan slutet av 1990-talet uppgått till närmare 0,4.

Titta sedan på den blåa linjen som visar en negativ korrelation mellan Thomson Reuters/Jefferies CRB Commodity Index (CRB) och den handelsviktade US-dollarn. Sedan 2010 har korrelationen mellan dessa två siffror legat på -0,8, vilket innebär att dollarn har en betydligt högre förklaringsvärde enligt BCA.

Råvarupriser i korrelation med Kinas efterfrågan och USD

Den insamlade datan bekräftar BCAs misstanke sedan länge om att uppgången på råvarumarknaden istället varit en återspegling av en varaktig nedgång i den amerikanska dollarn.

Detta är inte den enda gången vi har upplevt detta fenomen. På 1990-talet, då den amerikanska ekonomin hade en högkonjunktur och dollarn var stark, var råvarupriserna svaga och oljepriset föll till en rekordlåg nivå på 10 USD per fat.

Nyheter

Samtal om flera delar av råvarumarknaden

Publicerat

den

Olika råvaror

Ett samtal som sammanfattar ett relativt stabilt halvår på råvarumarknaden trots volatilitet och geopolitiska spänningar som sannolikt fortsätter in i andra halvan av året. Vi bjuds även på kommentarer från Carlos Mera, Rabobanks analyschef för jordbrukssektorn och Kari Kangas, skogsanalytiker.

Fortsätt läsa

Nyheter

Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras

Publicerat

den

Jonas Lindvall, grundare och vd för Perthro AB

Jonas Lindvall, ett välkänt namn i den svenska olje- och gasindustrin, är tillbaka med ett nytt företag – Perthro AB – som nu förbereds för notering i Stockholm. Med över 35 års erfarenhet från bolag som Lundin Oil, Shell och Talisman Energy, och som medgrundare till energibolag som Tethys Oil och Maha Energy, är Lindvall redo att än en gång bygga ett bolag från grunden.

Tillsammans med Andres Modarelli har han startat Perthro med ambitionen att bli en långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv producent inom upstream-sektorn – alltså själva oljeutvinningen. Deras timing är strategisk. Med ett inflationsjusterat oljepris som enligt Lindvall är lägre än på 1970-talet, men med fortsatt växande efterfrågan globalt, ser de stora möjligheter att förvärva tillgångar till attraktiva priser.

Perthro har redan säkrat bevisade oljereserver i Alberta, Kanada – en region med rik oljehistoria. Bolaget tittar även på ytterligare projekt i Oman och Brasilien, där Lindvall har tidigare erfarenhet. Enligt honom är marknadsförutsättningarna idealiska: världens efterfrågan på olja ökar, medan utbudet inte hänger med. Produktionen från befintliga oljefält minskar med cirka fem procent per år, samtidigt som de största oljebolagen har svårt att ersätta de reserver som produceras.

”Det här skapar en öppning för nya aktörer som kan agera snabbare, tänka långsiktigt och agera med kapitaldisciplin”, säger Lindvall.

Perthro vill fylla det växande gapet på marknaden – med fokus på hållbar tillväxt, hög avkastning och effektiv produktion. Med Lindvalls meritlista och branschkunskap hoppas bolaget nu kunna bli nästa svenska oljebolag att sätta avtryck på världskartan – och på börsen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad

Publicerat

den

Oljepriset är åter i fokus på grund av kriget i Mellanöstern. Är marknadens tystnad om de stora riskerna, det som vi egentligen verkligen bör oroa oss för? Och varför funderar Tyskland på att plocka hem sin guldreserv från New York? I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Henrik Mitelman om olja, tystnad och guld. Europa är ju mer beroende av oljepriset än USA, hur orolig ska man vara för att det stiger? En krönika i Financial Times lyfte nyligen “marknadens oroande tystnad”, den syftade på skillnaden mellan den dystra geopolitiska utvecklingen i världen och en marknad som samtidigt återhämtat sig 20 procent sen början av april, trots tullkriget. Vad säger marknadens tystnad egentligen? I Tyskland pågår en debatt om att plocka hem sin guldreserv från USA. Handlar det om bristande förtroende för Donald Trump – och kan det rentav ha något med “hämndskatten” att göra?

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära