Nyheter
Ett utmanande antagande om prissättningen av råvaror

Det finns ingen som kan förneka Kinas massiva ekonomiska tillväxt under det senaste decenniet under vilket landet har rapporterat en genomsnittlig BNP-tillväxt på mer än tio (10) procent per år. På bara sju år fördubblades den kinesiska ekonomin och på 13 år tredubblades den. Under denna otroliga expansion importerade Kina råvaror i en rasande hastighet. Under 2000 importerade Kina marginella 70 miljoner ton järnmalm, i dag är den siffran tio gånger så stor och uppgår till 763 miljoner ton.
Kopparimporten har tredubblats
Även den kinesiska kopparimporten har stigit kraftigt, från 1,6 miljoner ton år 2000 till mer än 4 miljoner ton i år baserat på uppgifter från BCA Research.
Sedan har vi dessutom oljan. För 17 år sedan var Kina en nettoexportör av denna råvara, i dag är landet världens näst största importör som varje dag tar emot 5,4 miljoner fat råolja. Det är därför ett allmänt accepterar faktum att den asiatiska jättens ökade efterfrågan har kommit att leda till högre priser på råvarumarknaderna under det senaste decenniet.
Därav följer att om Kina varit kraften bakom råvaruboomen så kan det antas att Kinas lägre, men fortsatt goda tillväxt, kommer att fungera som en våt filt som hindrar en fortsatt uppgång av priserna på råvarumarknaden.
Det finns emellertid ny forskning som motsäger detta påstående. Enligt BCA Research analytiker Chen Zhao kan det vara så att denna slutsats inte alls är sann. Chen Zhao hävdar istället att prisökningen på råvarumarknaden sammanföll med Kinas kraftigt ökade konsumtion av industriella råvaror vilket ledde till att marknaden drog den felaktiga slutsatsen att det var Kina som var drivkraften till de ökade råvarupriserna.
Betänk att trots den kraftiga tillväxten under det förra decenniet som nu ersatts av en mer modest men fortsatt hög tillväxt så fortsätter den kinesiska importen av råvaror i en anmärkningsvärd takt. Sedan 2007 har landets import av järnmalm ökat med 200 procent, koppar med 150 procent och kol med 600 procent.
Nivån på den kinesiska råvaruimporten speglar storleken på landets ekonomi, inte på denna ekonomis procentuella tillväxt säger BCA i en nyligen publicerad analys. Det betyder att även om tillväxttakten har avtagit så fortsätter den absoluta nivån på de råvaror som Kina efterfrågar sätta nya rekord varje år.
Vad är det då som driver råvarupriserna?
Eftersom vi inte kan skylla de svagare råvarupriserna på en minskad kinesisk efterfrågan, vad är det som fått dessa priser att falla? Titta på priserna i nedanstående diagram. Den röda linjen visar 10-års rullande korrelation mellan Thomson Reuters/Jefferies CRB Commodity Index (CRB) och Kinas reella BNP-tillväxt. Korrelationen mellan dessa två siffror har sedan slutet av 1990-talet uppgått till närmare 0,4.
Titta sedan på den blåa linjen som visar en negativ korrelation mellan Thomson Reuters/Jefferies CRB Commodity Index (CRB) och den handelsviktade US-dollarn. Sedan 2010 har korrelationen mellan dessa två siffror legat på -0,8, vilket innebär att dollarn har en betydligt högre förklaringsvärde enligt BCA.
Den insamlade datan bekräftar BCAs misstanke sedan länge om att uppgången på råvarumarknaden istället varit en återspegling av en varaktig nedgång i den amerikanska dollarn.
Detta är inte den enda gången vi har upplevt detta fenomen. På 1990-talet, då den amerikanska ekonomin hade en högkonjunktur och dollarn var stark, var råvarupriserna svaga och oljepriset föll till en rekordlåg nivå på 10 USD per fat.
Nyheter
Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.
Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.
Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.
Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.
Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.
UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.
För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.
Nyheter
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.
De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.
Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.
Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.
Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.
För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.
Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.
Nyheter
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.
Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.
”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.
San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.
Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.
-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Analys4 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering
-
Analys3 veckor sedan
Tightening fundamentals – bullish inventories from DOE
-
Nyheter2 veckor sedan
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Mining ska bli en av de tio största kopparproducenterna i världen