Följ oss

Nyheter

Bomull – mer än bara Cotton Club

Publicerat

den

Bomull - En marknad av fiber

Bomull - En marknad av fiberBomull är en grundläggande gröda som utgör en viktig faktor för textil-, jordbruks-och livsmedelsindustrin. 64 procent av all bomull används för kläder, 28 procent för heminredning, och 8 procent för industriprodukter. I USA beräknas marknaden omsätta cirka 120 miljarder USD årligen.

USA är en stor bomullsproducent, men den inhemska textilindustrin är relativt liten, varför landet exporterar mycket av den bomull som produceras. År 2007 importerades 97 procent av USA: s inhemska nettokonsumtion av bomull trots att uppskattningsvis 27 procent av de varor som konsumerades på den amerikanska marknaden innehöll amerikansk bomull.

Totalt sett är Kina den största producenten och konsumenten av bomull och står för 29 procent av världens produktion och 43 procent av världens användning av all behandlad bomull under 2007. Kina tillverkar kläder och andra textilprodukter från förädlad bomull, ofta för exportmarknaden. Efterfrågan på denna och andra tillväxtmarknader är en ledande drivkraft för priserna på bomull, vilket beror på säsongsbetonade odlingsförhållanden och priserna på konkurrerande grödor.

Högre priser på majs och sojabönor på grund av produktionen av biobränslen gör dessa grödor mer attraktiva för odlare, vilket har trängt undan bomullsproduktionen och drivit upp priserna. Under 2008 sjönk antalet hektar på vilket bomull odlades på med 30 procent, från 15 miljoner hektar 2007 ned till 11 miljoner hektar. Efterfrågan på bomullsfrön, en viktig biprodukt vid bomullsproduktionen som används inom livsmedelsindustrin och som djurfoder har också en stor betydelse för bomullspriserna.

Historia

Arkeologer har hittat bomullstyger i en grotta nära Tehuacán i Mexiko som har daterats till cirka 5.800 före Kristus. Säkerheten i denna observation är emellertid osäker på grund av att tygerna drabbats av fiberröta. Det finns emellertid andra källor som daterar mexikansk bomull till mellan 5.000 och 3.000 f. Kr.

Bomull började odlas i den gamla världen redan för 7.000 år sedan, mellan 5.000 och 4.000 f Kr, av invånarna i den gamla Induskulturen, vilket motsvarar stora delar av östra Pakistan och nordvästra Indien. Indus bomullsindustri var väl utvecklad och flera av de metoder som användes för bomullsspinning och tillverkning användes fram till den moderna industrialiseringen av Indien. Långt före vår tideräkning spred sig bomull från Indus till området kring Medelhavet.

[box border=”full”]Enligt Columbia Encyclopedia:

Bomull har spunnits, vävts och färgats sedan förhistorisk tid. Det klädde folket i det forntida Pakistan, Indien, Egypten och Kina. Hundratals år innan den kristna eran vävdes bomullstextiler i Indien med makalös skicklighet och användningen spred sig till Medelhavsländerna.[/box]

I Iran (Persien), går historien om bomull tillbaka till den akemenidiska eran (femhundratalet f.Kr.), men det finns få källor som refererar till plantering av bomull i det för-islamiska Iran. Plantering av bomull var vanligt i Merv, Ray och Pars i Iran. I dikter av persiska poeter, särskilt Ferdowsi s Shahname, finns hänvisningar till bomull (”panbe” på persiska). Marco Polo (1300-talet) hänvisar till de stora produkterna i Persien, inbegripet bomull. John Chardin, en fransk 1600-tals resenär som hade besökt Safavid Persien, har berättat om Persiens stora bomullsplantager.

Under Han-dynastin odlades bomull av de icke-kinesiska folkslagen som var bosatta i den sydkinesiska provinsen Yunnan. I Peru var odlingen av inhemsk bomull ryggraden i utvecklingen av de lokala kustkulturerna i regioner som Norte Chico, Moche och Nazca. Där odlades den uppströms, och användes sedan i bland annat de fiskenät som befolkningen använde för att byta till sig stora mängder fisk från kustbefolkningen i fiskelägena. Spanjorerna som kom till Mexiko och Peru på 1500-talet fann tidigt människor som odlade bomull och gjorde kläder av detta.

Under slutet av medeltiden blev bomull känt som ett importerat fiber i norra Europa, men då befolkningen inte hade några kunskaper om hur det utvunnits, annat än att det var en fiber samt uppmärksammade bomullens likheter med ull föreställde sig den tidens människor att bomull kom från växtburna får. Namnet bomull kommer från tyskans Baumwolle som betyder trädull.

Indiens bomullsförädlingssektor minskade successivt i betydelse under den brittiska expansionen i Indien och inrättandet av kolonialt styre under sent 1700- och tidigt 1800-tal. Detta berodde till stor del på den aggressiva kolonialistiska merkantila politik som det brittiska Ostindiska kompaniet drev som gjorde bomullsspinnerier och verkstäder i Indien olönsamma. Det slutade med att de indiska producenterna tvingades att leverera all sin bomull till Storbritannien och att den indiska befolkningen tvingades köpa färdiga textilier, tillverkade i Storbritannien.

Utbud och efterfrågan

Den globala konsumtionen är på väg att överstiga produktionen under 2008/2009, vilket skulle göra att världens bomullslager minskar med 6 % till 11,3 miljoner ton. Importen till det snabbväxande Kina har stadigt ökat och förväntas att svara för en 5 % ökning av den globala importen under 2008/2009, medan importen av resten av världen minskar.

Index - Prisutveckling på bomull

Högre priser på bomull gynnar producenter och ETF:er

Bomullsodlare gynnas av högre priser på bomullsbörserna, men priserna på konkurrerande grödor som majs och sojabönor är också mycket attraktiva och har bidragit till minskad bomullsodling. Se Faktorer som styr bomullspriset.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Polyester är en syntetfiber som blir mer attraktivt med högre bomullspriser. Stora tillverkare av polyesterfiber är Nan Ya Plastics Corp, Sarla Performance Fibers Ltd och Wellman Inc (OTC: WMANQ).

Bland de börshandlade fonder (ETF: er) som följer bomullspriset utmärker sig bland annat LON: COTN.

Faktorer som styr bomullspriset

Spannmålspriser: Högre spannmålspriser gör dessa grödor mer attraktiva för bomullsodlare, vilket leder till en minskning av bomullsproduktionen. Amerikanska bönder planterade 10.540 tusen tunnland av bomull under 2007, en 30-procentig minskning jämfört med föregående år. Fler odlare planterade mer majs och sojabönor på bekostnad av bomull, särskilt för produktion av biodrivmedel.

Bomullsfröpriset: Bomullsfröolja är en biprodukt till bomullsproduktion och används inom jordbruket till djurfoder och i livsmedelsindustrin för att göra bomullsfröolja. Bomullsfröproduktionen minskade under 2007 till 6,60 miljoner ton, från 7.35 ton föregående år, vilket bidrog till att driva upp priset på både bomullsfrön och bomull.

Klimat: Skörden varierar mellan åren, och klimatet är en väsentlig drivkraft för alla typer av grödor däribland bomull. I synnerhet kan torka ha en förödande effekt på all typ av växtlighet vilket kan leda till högre priser. Naturen är en oförutsägbar komponent i jordbruket och en önskan att utjämna denna risk är en av anledningarna till att instrument som börshandlade råvarufonder finns.

Syntetmaterial: Konkurrerande fibrer som bland annat polyester har lett till en minskad efterfrågan på bomull. Många fabriker har övergått till bomulls-/polyesterblandningar som är mer hållbara och lättare att hålla rena än bomull. Under 2003 gick polyester om bomull som den mest använda fibern i världen.

Odling av bomull skördas med maskin

Odling

Framgångsrik odling av bomull kräver långa frostfria perioder, mycket sol och en måttlig nederbörd, vanligen mellan 600 till 1200 mm. Jorden behöver i allmänhet vara ganska tung för att bomullen skall trivas, men nivån av näringsämnen behöver inte vara exceptionellt hög. I allmänhet är dessa villkor uppfyllda i det säsongsmässigt torra tropiska och subtropiska regionerna i norra och södra halvklotet, men en stor del av bomullen som odlas idag odlas i områden med mindre nederbörd och vattnas genom konstbevattning.

Produktionen av bomull startar vanligen ganska snabbt efter skörden som ägt rum på hösten. På det norra halvklotet sker planteringen vanligtvis under perioden februari till början av juni.

Området South Plains i USA är den största sammanhängande regionen i vilket det odlad bomull. Även om det förekommer odling av ”dryland cotton”, icke-bevattnad bomullsodling i området, så sker i princip all bomullsodling i området med hjälp av vatten från det så kallade Ogallala-akvifären.

Då bomull är relativt mottaglig för salt och torka är det en gröda som lämpar sig väl i torra och halvtorra områden. Då vatten blir en allt mer begränsad resurs i världen tvingas de lokala ekonomierna att se till att undvika de svårigheter och konflikter som bomullsodling kan föra med sig.

Så har till exempel felaktig beskärning och bevattningspraxis lett till ökenspridning i delar av Uzbekistan, där bomullsproduktionen är viktig för exporten. I Sovjetunionen användes Aralsjön för bevattning av jordbruksmark, främst av bomull, och nu är försaltningen i dess närhet utbredd.

Bomull kan ha andra färger än den gulaktiga benvita nyans som är typisk för den moderna kommersiellt odlade bomullsfibern. Naturligt färgad bomull kan komma i rött, grönt och flera nyanser av brunt.

Generellt skördas den mesta bomullen i Europa, USA och Australien mekaniskt varvid jordbrukaren använder en bomullsplockare, en maskin som tar bort bomullen utan att skada plantan. Alternativt används en bomullsryck som drar bort hela bomullsbollen från plantan. Bomullsryckare används ofta i sådana regioner som är blåsiga, eller i samband med att kemisk avlövning skett eller en frostknäpp. Bomull är en flerårig gröda i tropikerna, och utan avlövning eller frost, kommer plantorna att fortsätta att växa. Bomull fortsätter att plockas för hand i utvecklingsländerna. Bomull fortsätter att plockas för hand i utvecklingsländerna.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Global produktion av bomullsfrön

Global produktion av bomullsfrön

De största producenterna av bomull är för närvarande Kina och Indien med en årlig produktion om 34 respektive 24 miljoner balar, som till största delen används av den inhemska textilindustrin.

De största exportörerna av råbomull är USA, med en försäljning på $ 4,9 miljarder USD, och länderna i Afrika, med en försäljning på 2,1 miljarder USD. Den totala internationella handeln uppskattas till 12 miljarder USD årligen.

De afrikanska ländernas andel av bomullshandeln har fördubblats sedan 1980, men ingenstans i regionen finns det någon inhemsk textilindustri av betydelse. Större delen av all produktion går därför på export till östra och södra Asien såsom Indien och Kina.

De 25.000 bomullsodlarna i USA är kraftigt subventionerade, med belopp som uppgår till cirka 2 miljarder USD per år. Framtiden för dessa subventioner är osäker och har lett till förebyggande expansion av bomullmäklarnas verksamhet i Afrika. En av dessa firmor, Dunavant, har expanderat sin verksamhet till Afrika genom att köpa upp lokala verksamheter. Detta är endast möjligt i tidigare brittiska kolonier och Moçambique då de före detta franska kolonierna fortsätta att utöva ett strängt monopol, ett arv från deras tidigare koloniala mästare, om bomullsinköp på låga fasta priser.

Global produktion av bomull 2009

Global produktion av bomull 2009

Ledande producenter, världens tio största producenter 2011

Ledande producentländer av bomull

*En bal avser 480 pund, cirka 218 kilogram.

De fem ledande exportörerna av bomull under 2011 är (1) USA, (2) Indien (3) Brasilien, (4) Australien, och (5) Uzbekistan. De största icke-producerande importörerna är Sydkorea, Taiwan, Ryssland, Hongkong och Japan.

I Indien står ett par regioner för i princip all bomullsproduktion. I huvudsak sker all produktion av bomull i de indiska delstaterna Maharashtra (26,63 %), Gujarat (17,96 %) och Andhra Pradesh (13,75 %) samt i viss mån även i Madhya Pradesh. Det som är kännetecknande för samtliga dessa stater är att de har ett övervägande tropisk vått och torrt klimat.

I USA leder delstaten Texas i den totala produktionen medan staten Kalifornien har den högsta avkastningen per hektar.

Handel i bomullsterminer

Bomull köps och säljs av investerare och spekulanter som en råvara på två olika börser i USA och som två olika sorters bomull.

  • Bomull handlas på New York Mercantile Exchange (NYMEX) under kortnamnet TT. Dessa terminskontrakt förfaller till leverans varje år i mars, maj, juli, oktober och december.
  • Bomull # 2 handlas på New York Board of Trade (NYBOT) under kortnamnet CT. Dessa terminskontrakt förfaller till levereras varje år i mars, maj, juli, oktober och december.

Bomull prissätts i cent och hundradels cent per pound.

Leveransdatum

Bomullsterminer går till leverans årligen i, mars, maj, juli, oktober och december.

Terminer på bomull - Leveransdatum och tickersymboler

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern CTZ2 avser leverans av bomull i december 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Ett terminskontrakt på bomull på New Board of Trade avser 50.000 pounds bomull.

Tick Value

1/100 av en cent (one ”point”) per pound motsvarande 5.00 USD per kontrakt.

Daglig prisavvikelse

5 cent över eller under föregående dags stängningskurs. Sedan den 3 februari 2011 tillåter US Commodity Furures Trading Commission för bomull som handlas på ICE Futures. Den dagliga tillåtna prisavvikelsen är 7 cent över eller under föregående dags stängningskurs, givet att bomullen handlas högre än 1.7001 USD per pound eller högre.

Sista handelsdagen

Sista handelsdagen i bomullsterminer är den affärsdagen som stänger 17 handelsdagar innan månadsskiftet.

Trading hours

På CME Globex elektroniska handelsplattform sker handel från 2:30 AM till 2:45 PM New York Time.

Leveranskvalité

Bomull med en fiberlängd om 2/32 tum

Nyheter

Kina skärper kontrollen av sällsynta jordartsmetaller, vill stoppa olaglig export

Publicerat

den

Rare Earth Elements, REE

Kina meddelar att landet intensifierar insatserna mot olaglig export av sällsynta jordartsmetaller. Det kinesiska säkerhetsministeriet anklagar utländska underrättelsetjänster för att samarbeta med smugglare som försöker dölja materialens ursprung genom att felmärka eller gömma dem i exempelvis plastdockor och keramik.

Åtgärderna kommer bara veckor efter att USA och Kina kommit överens om att underlätta amerikansk import av dessa råvaror från Kina. Enligt rapporter används transitländer som Thailand och Mexiko för att undvika exportkontroller.

Kina är världens dominerande leverantör av sällsynta jordartsmetaller och har tidigare infört restriktioner som svar på höjda amerikanska tullar. I april infördes tillståndskrav vid export av sju sådana ämnen, vilket lett till leveransförseningar globalt.

Samtidigt signalerar Kina viss flexibilitet i godkännandeprocessen, som en del i pågående handelsförhandlingar med USA. En tillfällig paus i tullhöjningar gäller till 12 augusti, då ett nytt handelsavtal väntas diskuteras.

Fortsätt läsa

Nyheter

USA inför 93,5 % tull på kinesisk grafit

Publicerat

den

Grafit

USA:s handelsdepartement har beslutat att införa en preliminär antidumpningstull på 93,5 procent på importerad grafit från Kina – ett viktigt material i elbilsbatterier. Beslutet grundas på att kinesisk grafit enligt utredningen sålts till underpris på den amerikanska marknaden, vilket anses snedvrida konkurrensen. När tullarna kombineras med tidigare avgifter landar den totala effektiva tullen på omkring 160 procent.

Bakom anmälan står en branschorganisation för amerikanska tillverkare av anodmaterial. Organisationen menar att det kinesiska subventionssystemet skadar den inhemska produktionen. ”Det här beslutet visar tydligt att Kina säljer aktivt anodmaterial (AAM) till priser långt under marknadsvärdet”, säger talespersonen Erik Olson i ett uttalande.

Kraftiga marknadsreaktioner

Beskedet slog ner som en bomb i batteribranschen. Amerikanska batterileverantörer föll på börsen, medan producenter av grafit i Nordamerika och Asien ökade kraftigt. Australiensiska Syrah Resources och sydkoreanska Posco Future M steg kraftigt, vilket även kanadensiska grafitbolag som Nouveau Monde och Northern Graphite gjorde.

För batteritillverkare innebär tullen en rejäl kostnadsökning. Enligt CRU Groups expert Sam Adham motsvarar den nya tullen cirka 7 dollar per kilowattimme i ökade kostnader för ett elbilsbatteri – vilket motsvarar ungefär en femtedel av skattesubventionerna i Inflation Reduction Act. ”Det kan i praktiken radera ut vinsterna för sydkoreanska batteritillverkare under en till två kvartal”, säger Adham.

Tesla och dess batteripartner Panasonic har försökt stoppa tullbeslutet, med hänvisning till att USA ännu inte har kapacitet eller kvalitet för att ersätta kinesisk grafit.

Grafit – en kritisk råvara

Grafit används i anodmaterialet i litiumjonbatterier – oavsett batterikemi – och utgör därmed en central komponent i elbilars energilagring. USA importerade nästan 180 000 ton grafitprodukter under 2024, varav cirka två tredjedelar kom från Kina. Enligt Internationella energimyndigheten (IEA) är grafit en av de mest sårbara metallerna ur ett försörjningsperspektiv och kräver därför snabbare diversifiering.

Trots utvecklingen av nya material förväntas grafit förbli det dominerande anodmaterialet under det kommande decenniet. Först efter 2030 tros kisel börja ta en betydande andel av marknaden.

Ny chans för amerikanska producenter

Tullbeskedet ses som ett avgörande tillfälle för att bygga upp inhemsk produktion. Westwater Resources, som bygger en grafitfabrik i Alabama med planerad driftstart nästa år, säger att beslutet ger både politisk tydlighet och marknadssignaler som krävs för att accelerera produktionen. Företaget har redan avtal med bland annat Stellantis och SK On, och planerar att öka sin kapacitet till 50 000 ton per år senast 2028.

Analytiker varnar dock för att de ökade kostnaderna kan bromsa utbyggnaden av energilagring i USA, trots att skatteincitiven i Trumps budgetförslag fortfarande gäller.

Det slutgiltiga beslutet om tullarna väntas komma den 5 december 2025.

Fortsätt läsa

Nyheter

Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Publicerat

den

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.

Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.

Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.

Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.

Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.

UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.

För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära