Nyheter
Kommer vetepriset att stiga under 2020?
En fråga som är av stort intresse för de flesta jordbrukare är om vetepriset kommer att stiga under 2020? Ja egentligen varje år. Professionella marknadsbedömare spår att den globala efterfrågan på vete kommer att stiga vilket talar för detta. En stramare produktion ger ett minskat utbud från de stora veteproducenterna vilket också har en positiv effekt på priserna.
Vete är ett spannmål som föder världen. Bröd är en populär stapelvara världen över och huvudingrediensen är vete. Denna råvara startade året starkt efter låga priser under den första halvan 2019. Vetepriset har historiskt sett uppvisat perioder av hög volatilitet. Under 2008 noterades priset så högt som 12 USD per bushel, och 2012 handlades vete till 9,11 USD per bushel. Dessa prisnivåer har inte noterats sedan dess.
Det lägsta priset ser vi 2016, när vete handlades till 3 USD per bushel. Den senaste toppnoteringen var 5,6 USD per bushel som noterades i augusti 2018.

I januari 2020 handlades vete till 5,7 USD per bushel, för att sedan backa till 5,5 USD per bushel.
Den globala efterfrågan på vete spås stiga under 2020
Den globala veteproduktionen och utnyttjandet under säsongen 2018/2019 låg på 732 miljoner ton respektive 738 miljoner ton, vilket är en minskning med 30 miljoner ton i produktionen och 5 miljoner ton i utnyttjandet från föregående säsong 2017/2018.
I maj 2019 släppte USDA de förväntade prognoserna för säsongen 2019/2020. Denna rapport beräknade att den globala produktionen skulle hamna på 777 miljoner ton och den globala efterfrågan skulle uppgå till 759 miljoner ton, en ökning från föregående säsong 2018/2019. Den globala efterfrågan på vete för säsongen 2019/2020 förväntas således öka med 1,5 %, 112 miljoner ton från föregående säsong.


Vetehandeln säsongen 2019/2020 väntas uppgå till 174 miljoner ton, en ökning med 3,4 % jämfört med föregående säsong i takt med att efterfrågan på vete i Asien ökar. Asien är mottagare av 30 procent av världens veteexport. År 2020 förväntas den asiatiska efterfrågan på vete överstiga 310 miljoner ton drivet av tillväxt i genomsnittlig inkomst per capita och en ökning av efterfrågan på västerländska produkter från unga människor snarare än traditionella risbaserade produkter.
Konsumtionen av vete i Egypten förväntas öka under 2019/2020 på grund av befolkningsökningen och en ökad efterfrågan på djurfoder. Egyptens befolkning uppgår till 97,55 miljoner, med en ökning av 2 miljoner människor per år. Vetebehovet förväntas öka till 20,4 miljoner ton, jämfört med tidigare 20,1 miljoner ton under säsongen 2018/2019.
Stramare veteproduktion från större producenter
Den ryska veteproduktionen för säsongen 2019/2020 beräknas uppgå till 73,5 miljoner, en ökning med 3 procent från förra säsongen. Väderförhållandena och en betydande risk för att exporten begränsas kommer sannolikt att påverka den beräknade produktionen 2019/2020. Vintern i Ryssland förblir ovanligt varm och torr för vinterkornsådd eftersom temperaturen ligger över det normala intervallet. Brist på snötäcke i vissa veteodlingsregioner och brist på fukt i andra kan resultera i en låg skörd.
Ryssland exporterade 25 miljoner ton spannmål varav 20,6 miljoner ton vete under första hälften av säsongen 2019/2020. Landet förväntas exportera 45 miljoner ton spannmål under säsongen 2019/2020, en minskning med 18 procent från föregående säsong. I januari var vetepriserna högre eftersom det spreds ett rykte att Ryssland skulle komma att begränsa veteexporten. Det ryska jordbruksministeriet vill föreslå en tullkvot för spannmålsexport på 20 miljoner ton från januari till juni, som ska skrotas efter 30 juni. Ministeriets högsta prioritet är att säkerställa att den inhemska konsumtionen av vete i Ryssland bevaras. Om regeringen godkänner tullkvoterna kommer vetepriserna sannolikt att öka 2020.

Även USA är en stor producent av vete, men även en stor konsument. Den inhemska användningen av vete ökar dessutom. Uppgifter som USDA lämnade halvvägs genom det amerikanska regleringsåret visade att lagren för närvarande låg på 1,83 miljoner bushels, en minskning med 50 miljoner bushels från föregående år. Prognoserna för utgående lagersaldon av vete för 2019/2020 sänks med 9 miljoner bushels beroende på en ökad inhemsk konsumtion.
Vetearealen i USA har minskat under de senaste två åren, eftersom jordbrukarna säger att vetepriserna är för dåliga och att det därmed inte finns någon vinst att göra. Vetearealen år 2019 uppgick till 45,2 miljoner, en minskning med fem procent från den senaste planteringssäsongen.

Veteproduktionen i Australien för säsongen 2019/2020 kommer att minska på grund av en allvarlig torka och kraftiga bränder. Veteproduktionen i Australien förväntas falla 11 procent jämfört med föregående säsong. Varmt, torrt väder i stora veteproducerande regioner har orsakat den stora minskningen av veteproduktionen.
Dåliga väderförhållanden och minskat utbud från stora veteproducerande länder leder till högre vetepriser 2020.
Veteproduktionen i Indien förväntas öka 2020, men inte i en sådan omfattning att produktionen kommer att möta den globala efterfrågan.
Nyheter
Vattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft har valt Rolls-Royce SMR
Vattenfall har utvärderat ett 70-tal alternativ för ny kärnkaft och till slut stod valet mellan BWRX-300 från GE Vernova Hitachi och en SMR från brittiska Rolls-Royce. Idag meddelade Vattenfall att man har valt Rolls-Royce och deras SMR på 470 MW.
Det är Vattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft som ska bygga tre nya SMR-reaktorer på Väröhalvön, intill Ringhals.
Reaktorerna kommer att byggas i serie och den första är planerad att stå klar i mitten av 2030-talet.
Det finns en tydlig logik i att bygga i serie i stället för parallellt. Västvärlden har tappat en stor del av sin förmåga att bygga kärnkraft, eftersom man upphört att bygga och personerna med erfarenhet har gått i pension eller lämnat jordelivet helt och hållet. Varje ny reaktor som nu byggs kommer att vara billigare än den föregående, i takt med erfarenheten och leveranskedjorna byggs upp igen. Rimligtvis kommer också den erfarenhet som nu kommer att byggas upp kring den aktuella SMR-modellen att delas med hela kontinenten så att inte varje land börjar helt från grunden. När det gäller leveranskedjor så kan vi redan se hur de byggs upp över hela västvärlden, där exempelvis svenska Alleima redan levererar stålkonstruktioner till amerikanska kärnkraftsbolag.
– Vi tar nu ett stort steg framåt tillsammans med Industrikraft och Videberg Kraft AB på resan mot ny kärnkraft i Sverige, för första gången på mer än 40 år. Ny kärnkraft är en viktig del av det svenska energisystemet och kommer att stödja industrins omställning och därmed stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, säger Anna Borg, styrelseledamot i Videberg Kraft och VD och koncernchef för Vattenfall.
Rolls-Royce SMR erbjuder ett industrialiserat koncept som bygger på beprövad tryckvattenreaktorteknik (PWR), samma typ av teknik som används vid Ringhals i dag. Det är inte en lika spännande lösning som flera av de andra alternativen, men genom att använda en grundteknik som har många årtionden av användning så förväntas det hela bli enklare.
SMR-konceptet innebär att byggnationen, inklusive montering, sker i en industrialiserad och kontrollerad miljö, vilket minskar risken för förseningar på plats.
– Vi är mycket glada över att kunna meddela att Rolls-Royce SMR har valts av Videberg Kraft. Vår samlade bedömning är att de erbjuder de starkaste förutsättningarna för att leverera ett framgångsrikt projekt. Detta har varit en mycket grundlig process, som också har granskats av en oberoende part. Vattenfall kommer att fortsätta ge vårt fulla stöd i det fortsatta arbetet, säger Martin Darelius, tillförordnad chef för ny kärnkraft på Vattenfall.
Storbritannien och Tjeckien
I april undertecknade Rolls-Royce SMR ett kontrakt med Great British Energy – Nuclear för att påbörja platsanpassad design och genomförande av Storbritanniens första SMR:er, initialt bestående av tre enheter vid Wylfa i norra Wales.
Ett så kallat Early Works-kontrakt med ČEZ har också ingåtts för att driva fram licensiering, tillståndsprocesser och platsanpassad design för etablering vid Temelín-anläggningen i Tjeckien.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
-
Analys4 veckor sedanOil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
-
Nyheter2 veckor sedanSommarväder skapar prisrally på elbörsen
-
Nyheter2 dagar sedanVattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft har valt Rolls-Royce SMR
-
Analys3 dagar sedanSelling down on a ”deal”

