Nyheter
Fonderna som dominerar handeln med olja

De börshandlade fonderna har kommit att bli en betydande kraft att räkna med på råvarumarknaderna där deras handel svarar för mer än en tredjedel av omsättningen i de mest aktiva terminskontrakten.
Sedan oljepriset vände ned under sommaren 2014 har både privata investerare och institutioner köpt andelar i de börshandlade fonderna som replikerar priset på olja. Dessa fonder, som också kallas för ETFer, replikerar ofta utvecklingen på oljepriset genom att köpa terminskontrakt i frontmånaden. Ett par av dessa börshandlade fonderna använder sig av andra placeringsstrategier.
United States Oil Fund (NYSEArca: USO), den största av de listade ETF-fonderna som replikerar utvecklingen av oljepriset, har mer än tredubblats i storlek under 2015 efter nettoinflöden på mer än 2 miljarder dollar. Den förvaltade volymen i denna börshandlade fond uppgår nu till mer än tre miljarder USD. Det kraftiga inflödet av kapital innebär också att ett stort antal placerare har bränt sig eftersom USO har backat med nästan 15 procent sedan årsskiftet 2014/2015. Det finns emellertid de som har valt att låna andelar i denna börshandlade fond och blankat dem. Ungefär en femtedel av alla andelar i denna börshandlade fond är utlånade, och en stor del av dessa utlånade andelar har blankats av aktörer som tror på ett fortsatt fallande oljepris. ETF Securities har gjort bedömningen att USO nu äger terminskontrakt som motsvarar 175 till 180 miljoner fat WTI för leverans i maj 2015. Detta motsvarar 30 procent av alla utestående kontrakt, det som vanligtvis benämns som open interest.
Detta är emellertid inte ett rekord. Under 2009 ägde USO som mest 96 523 terminskontrakt på WTI, att jämföra med dagens 61 793 kontrakt. Siffran är emellertid nio (9) gånger högre än det antal terminskontrakt som USO ägde under mars 2014. Detta gör att denna börshandlade fond tilldrar sig allt större intresse från de professionella oljehandlarna. Den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs har till och med sagt att nyckeln till ett högre oljepris på råvarumarknaderna är att privata placerare har köpt andelar i börshandlade fonder som replikerar utvecklingen av oljepriset.
Det är emellertid inte alla som köper andelar i oljefonder som förstår riskerna med handeln i terminsuppbackade fonder. De flesta av dessa fonder köper frontmånadskontrakten som de sedan rullar till nästkommande månad. Då oljemarknaden för närvarande befinner sig i contango innebär det att oljefonderna, allt annat lika, inte kan köpa lika många terminskontrakt eftersom priset på frontmånadskontrakten ligger lägre än de terminskontrakt som ger innehavaren rätt till leverans längre fram i tiden. Följaktligen kommer USO och de som äger andelar i denna börshandlade fond, att få en negativ avkastning när terminskontrakten rullas.
Nyheter
Lägre elpriser och många minustimmar fram till midsommar

Elpriserna faller fram till midsommar till följd av ett ovanligt stort överskott i vattenmagasinen. Snittpriset väntas landa på 20 öre per kWh, vilket är 40 procent lägre än samma period i fjol. Samtidigt kan antalet timmar med negativa elpriser bli fler än någonsin. Det visar Bixias elprisprognos för maj och juni.

Att det varit överskott i vattenmagasinen i norra Norge och Sverige de senaste åtta månaderna har pressat elpriserna. Denna trend ser ut att fortsätta fram till midsommar. I maj väntas elpriset bli 22 öre och i juni 18 öre per kWh. Motsvarande priser för samma period i fjol var 32 respektive 34 öre per kWH.
– Priserna fram till midsommar ser ut att bli mycket låga. När det är så extremt mycket vatten i magasinen kan inte vattenproducenterna hålla tillbaka utan måste släppa ut vatten i systemet och producera el. När utbudet stiger mer än vad efterfrågan faller så sjunker helt enkelt priset, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I slutet av april uppgick vattenöverskottet till 12 Twh, vilket kan jämföras med ett underskott på 2 Twh vid samma tidpunkt för ett år sedan.
Att mer vindkraft tillkommit i elsystemet och stärkt produktionsvolymen har också bidragit till prisfallet.
Kraftig ökning av negativa elpriser i norr
I norra Sverige har antalet timmar med negativa elpriser ökat kraftigt. Negativa elpriser uppstår när det blir ett överflöd av el på marknaden. Det innebär att producenterna måste sälja sin produktion på marknaden till vilket pris som helst för att bli av med den.
Den allra största ökningen syns i Norra Mellansverige, som hittills i år haft 283 timmar med negativa elpriser, vilket kan jämföras med 86 timmar under hela 2024. Motsvarande siffra för Sveriges nordligaste elområde, SE1, är 163 timmar, jämfört med 87 timmar i fjol.
– Kombinationen stor vattenkrafts- och vindkraftsproduktion i norr leder till överutbud, vilket gör att antalet timmar med negativa elpriser ökat kraftigt i norra delarna av Sverige, säger Johan Sigvardsson.
I södra Sverige ligger antalet negativa timmar hittills på ungefär samma nivå som i fjol. Elområde SE3, som omfattar stora delar av mellersta Sverige, har haft 81 timmar med negativa elpriser, medan elområde SE4 längst i söder har haft 87 timmar. Motsvarande siffror för helåret 2024 är 86 respektive 92.
De negativa elpriserna i södra Sverige beror på kopplingen till kontinenten där den stora ökningen av solkraft ger negativa elpriser under dagtid.
– Negativa elpriser kan vara positiva för konsumenter med timprisavtal som kan styra sin förbrukning. Men för producenterna blir det svårare att ta betalt för sin el, vilket minskar incitamenten att investera i förnybar produktion, säger Johan Sigvardsson.
Svensk solkraft ger mindre effekt på elpriset
Även i Norden har solkraftsutbyggnaden tagit fart de senaste åren. Men dess påverkan på elpriset är mindre än till exempel Tysklands solkraft. Effekten på de svenska elpriserna blir dock inte lika stor som i exempelvis Tyskland.
– Under perioder med full solstrålning i Norden kan produktionen från solkraft motsvara effekten från fem kärnkraftsreaktorer. Det påverkar inte snittpriset på el nämnvärt, men skapar utmaningar i nätet under vissa timmar och bidrar till prisvolatilitet, säger Johan Sigvardsson.
Nyheter
Samtal om läget för guld, kobolt och sällsynta jordartsmetaller

Guldpriset har fallit tillbaka något, även om marknaden fortfarande förväntar sig styrka i ädelmetallen. Grace Peters, investeringsstrateg på JP Morgan Private Bank, kommenterar det aktuella läget för guld.
Kongo har infört ett exportstopp av kobolt efter att priset rasat kraftigt. Samtidigt har Kina infört exportrestriktioner av sällsynta jordartsmetaller av geopolitiska orsaker. Detta kommenteras av Clara My Lernborg, expertkommentator på EFN med bas i Johannesburg.
Nyheter
Agnico Eagle siktar på toppen – två av världens största guldgruvor i sikte

Guldglansen mattas inte för Agnico Eagle Mines, bolaget levererar ett starkt resultat – och VD Ammar Al-Joundi har ännu större planer på horisonten. Det blir tydligt i en intervju med BNN Bloomberg.
Med en kvartalsvinst på 1,6 miljarder dollar och en produktion som närmar sig 3,5 miljoner uns guld per år, visar Agnico Eagle att de menar allvar. Men det är framtidsvisionen som verkligen sticker ut.
– “Vi har siktet inställt på att göra både Detour Lake och Canadian Malartic till gruvor som producerar en miljon uns årligen,” säger Al-Joundi. “Om vi lyckas, kommer vi äga två av endast sex sådana gruvor i hela världen – och två av endast tre i västvärlden.”
Stora planer, stark balansräkning
Agnico Eagles expansion sker inte på bekostnad av försiktighet. Bolaget håller produktionsnivåerna stabila runt 3,4 miljoner uns de kommande tre åren, samtidigt som de investerar strategiskt i framtida tillväxt. Stora projekt förväntas slå igenom från 2030 och framåt – utan att behöva späda ut aktieägarvärdet.
– “Vi planerar inte att emittera nya aktier för den tillväxten,” betonar Al-Joundi. “Målet är tillväxt per aktie – inte bara totalvolym.”
Trots det blygsamma produktionslyftet kortsiktigt, sticker Agnico Eagles lönsamhet ut. Med en all-in-sustaining cost runt 1250 dollar per uns och ett guldpris som stigit med över 1000 dollar det senaste året, kan bolaget behålla nästan hela prisökningen som marginal.
– “När priset går upp tusen dollar och våra kostnader bara ökar med två, då får aktieägarna 998 dollar extra. Det är vårt jobb – att ge hävstång på guldpriset,” säger han.
Återköp och utdelning – aktieägarna i fokus
Agnico Eagle har redan återköpt aktier för cirka 120 miljoner dollar och planerar att öka takten. Totalt har 42 % av bolagets fria kassaflöde gått tillbaka till aktieägarna via återköp och utdelningar.
– “Vi genererar mer och mer kassaflöde vid dessa guldpriser, så vi kommer kunna göra ännu mer för våra ägare,” säger Al-Joundi.
Hänsyn till miljö och kultur i norr
Men Agnico Eagle är inte bara fokuserade på vinster. I Nunavut, där bolaget driver stora gruvor som Meadowbank, tar man hänsyn till den känsliga miljön och de lokala inuiternas livsstil.
– “Vi pausar driften när karibuerna närmar sig. Det är deras land, deras kultur, deras historia. Vi lyssnar på de lokala samhällena och följer deras regler,” förklarar VD:n.
Mot framtiden – med respekt, ansvar och ambition
Agnico Eagle Mines står med andra ord vid en gyllene korsväg – stabil nutid, expansiv framtid, och ett tydligt ansvar mot både aktieägare och lokalsamhällen.
Med en marknadsvärdering som närmar sig branschjättar som Newmont, har bolaget tagit sig upp bland världens mest värdefulla guldbolag – inte genom volymjakt, utan genom noggrann kapitalhantering och en strategisk syn på tillväxt.
Guldglansen har kanske mattats något de senaste dagarna på marknaden, men för Agnico Eagle lyser den starkare än någonsin.
-
Nyheter4 veckor sedan
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet
-
Nyheter4 veckor sedan
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer
-
Nyheter4 veckor sedan
Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo
-
Analys4 veckor sedan
Tariffs deepen economic concerns – significantly weighing on crude oil prices
-
Nyheter3 veckor sedan
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden
-
Analys3 veckor sedan
Quadruple whammy! Brent crude down $13 in four days
-
Analys4 veckor sedan
Lowest since Dec 2021. Kazakhstan likely reason for OPEC+ surprise hike in May
-
Analys4 veckor sedan
Oil gains as sanctions bite harder than recession fears