Följ oss

Nyheter

Vart är elpriserna på väg?

Publicerat

den

Vattenkraft ger energi

Modity om det framtida elprisetHydrologi

Från början av oktober 2012 till början av april 2013 hade vi en period med extremt torrt väder i Norden. Det hydrologiska läget försämrades med ca 32 TWh från ett överskott på ca 10 TWh till ett underskott på ca 22 TWh. Från början av april har vi sedan haft ett mer lågtrycksinfluerat väder med en hel del nederbörd i magasinsområdena och det har lett till att det hydrologiska läget har förbättrats till ett underskott om ca 11 TWh. Det är inte bara mer nederbörd som har gjort att det hydrologiska läget har förbättrats utan även att spotpriserna i Tyskland har varit lägre än i Norden de senaste månaderna vilket har gjort att Norden har varit nettoimportör av el. Tittar vi framåt visar månadsprognosen för vädret på fortsatt ostadigt väder med nederbördsmängder över det normala för årstiden. Enligt WSI, som är ett väderinstitut, liknar årets vädersituation för juni-augusti den som har varit rådande för sommarmånaderna sedan år 2007, dvs inga långa perioder med stabila högtryck utan somrar med normala eller över normala nederbördsmängder.

Hydrobalans och elpris i Norden (systemspot)

Utsläppsrätter

Europaparlamentet röstade ned förslaget om backloading i mitten av april. För närvarande sker en revidering av förslaget som det ska röstas om i EU´s miljöutskott den 19:e juni. Godkänns det där kommer det att gå vidare för omröstning i Europaparlamentet i början av juli. Backloading-förslaget innebär att 900 Mton tillfälligt tas bort från marknaden för att sedan återföras till marknaden senast 2020. Ambitionen med detta är att priset på utsläppsrätter ska gå upp och därmed öka incitamentet att släppa ut mindre växthusgaser. Problemet är att överskottet av utsläppsrätter på marknaden för närvarande är ca 2000 Mton vilket innebär att det antagligen inte har någon större effekt om 900 Mton utsläppsrätter tillfälligt tas bort från marknaden. Det kan snarare bli så att priserna på utsläppsrätterna sjunker även om det blir ett positivt resultat vid omröstningen eftersom osäkerheten på marknaden försvinner när den är avklarad. Utsläppsrätterna (DEC-14) har under flera månader handlats mellan 3-5 €/ton och det troliga är att de fortsätter att ligga i det spannet framöver.

Diagram över pris på utsläppsrätter 2012 - 2013

Kolpriser

Kolpriset för år 2014 är i en nedåtgående trend sedan september 2012 då det handlades på ca 110 $/ton. Idag ligger priset strax under 87 $/ton vilket innebär en nedgång på ca 23 $/ton. Det är den svaga ekonomiska utvecklingen som har resulterat i att den globala efterfrågan på kol har blivit svagare än vad som tidigare förväntades. Det finns för närvarande ett överskott på marknaden som antagligen kommer att bestå lång tid framöver. Det troliga är att nedåttrenden fortsätter det närmaste halvåret.

Terminspriser i Norden och Tyskland

Terminspriset för år 2014 i Tyskland har sjunkit kraftigt sedan i höstas, från ca 50 €/MWh till strax under 38 €/MWh. Det beror framförallt på att priserna på kol och utsläppsrätter har haft en fallande trend men också på att utbyggnaden av vind– och solkraft har fortsatt i hög takt. Till detta kommer även den svaga ekonomiska utvecklingen som resulterat i minskad efterfrågan på el från den tyska industrin. Den utvecklingen ser dessutom ut att bestå framöver.

Elpris på termin i Norden och Tyskland

Terminspriset för år 2014 i Norden har haft en lugnare utveckling jämfört med Tyskland men har ändå varit i en fallande trend sedan i höstas, från ca 40 €/MWh till ca 34,5 €/MWh. Att Norden inte har fallit mer beror naturligtvis på den svaga hydrologiska utvecklingen sedan i höstas. Efter den senaste tidens förbättrade vattensituation har emellertid kontraktet tagit ny fart på nedsidan. Precis som i Tyskland förväntas efterfrågan från den elintensiva industrin sjunka de närmaste åren. Elproduktionen från den förnyelsebara energin fortsätter att växa i ganska snabb takt. I Danmark stod vindkraften för ca 35% av elproduktionen 2012. I Sverige tillkom 846 MW ny vindkraft 2012 och i år förväntas utbyggnaden bli ca 900 MW. Elproduktionen från de svenska kärnkraftverken borde också bli stabilare de kommande åren till följd av de omfattande underhållsarbeten som har skett de senaste åren.

Vart är elpriserna på väg?

I stort sett alla faktorer som påverkar elpriset verkar för nedsidan just nu. Marginalkostnaden för kol avseende år 2014 ligger på ca 31 €/MWh vilket gör uppsidan begränsad. Om vi uppnår ett normalt hydrologiskt läge innan utgången av 2013 kan priset ganska enkelt falla ytterligare 4-6 €/MWh för år 2014 och då hamna på 30 €/MWh eller strax därunder. Det som kan hindra sjunkande elpriser är om politikerna kommer fram med något nytt förslag angående utsläppsrätterna som idag ej är känt som skulle kunna pressa upp prisbilden. Det är dock inget som talar för det i dagsläget. Det allra största hotet mot sjunkande elpriser är naturligtvis om vi får en torr sommar och/eller höst som återigen försämrar det hydrologiska läget.

Läs även: Prognoser från Modity på elpriset varje vecka

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära