Följ oss

Nyheter

Problem i paradiset

Publicerat

den

Friska apelsiner uppskurna

Friska apelsiner uppskurnaEn citrussjukdom utan botemedel härjar nu i den amerikanska delstaten Florida som är en av världens största producenter av citrusfrukter, främst apelsiner som utgör grunden till frozen concentrated orange juice. Floridas citrusodlare brottas just nu med det allvarligaste hotet de någonsin stått inför, en bakteriell sjukdom utan botemedel som har smittat samtliga de 31 länen i vilka det odlas apelsiner och citroner.

Sjukdomen som kallas för Citrus Greening, Huanglongbing, HLB och Gula drakens sjuka, upptäcktes första gången i Florida 2005, men årets förluster på apelsinskörden är de i särklass mest omfattande. Bakterierna får frukterna att bli bittra och lossna från träden innan dess att de är mogna. Sjukdomen påverkar alla typer av citrusfrukter, men har hittills varit mest förödande för apelsiner som är den mest odlade grödan.

USDA nedgraderar skörden för femte månaden i rad

Nu har Floridas apelsinskörd påverkats i en så pass stor utsträckning att det amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, för femte månaden i rad har nedgraderat sina prognoser för årets produktion. Det är en ganska extraordinär händelse, men det finns skäl att anta att USDA kommer fortsätta nedgradera sina prognoser ytterligare, eftersom skörden ännu så länge är långt från färdig och redan spås den komma in minst tio procent lägre än de ursprungliga prognoserna.

Federalt stöd till forskningen

Citrusodlingen blev synonym med Florida när apelsinjuice blev en stapelvara som återfanns på nästan vartenda amerikanskt frukostbord. De skador som denna citrussjukdom redan lett till har gjort myndigheterna oroade, varför mer än 11 miljoner dollar av federala medel avsatts i syfte att hjälpa forskarna att finna ett botemedel. Utan en sådant kan sjukdomen slå ut hela citrusindustrin i Florida.

Sjukdomen migrerar från de södra till de norra delarna av Florida och har nu även börjat få fotfäste utanför delstatens gränser, något som oroar både apelsinjuiceprocessorer, investerare, odlare och lagstiftare. Näst Brasilien är Florida världens största producent av apelsinjuice som omsätter p miljarder dollar och sysselsätter fler än 75 000 personer. Citrusodlarna är ett hårt prövat släkte, under åren har de prövats av svamp, röta, frost och fler orkaner än någon kan hålla reda på, men citrus greening har fått fler än en odlare att upphöra med sin verksamhet.

Apelsinproduktion i världen

Med en andel om 13,8 procent av den globala apelsinproduktionen är USA, i första hand Florida, världens näst största producent av apelsiner.

Sprids av insekter

Sjukdomen, som kan ligga vilande i två till fem år, sprids av den asiatiska citrus psylliden, en insekt som inte är större än ett knappnålshuvud. Insekten lever av citrusträden och lämnar efter sig bakterier som gradvis gör att träden svälter ut då de inte får tillräckligt med näring. Psylliden flyger från träd till träd och lämnar efter sig ett spår av infektionen.

Hittills har citrusodlarna och forskare till en kostnad av miljontals dollar försökt att samordna sina insatser för att bekämpa denna sjukdom, men utan framgång. Sjukdomens framfart har förvärrats under det senaste årets ovanliga klimatcykel som bland annat omfattade en mycket torr vinter.

Ett dödshot mot citrusodlingen

Flera citrusodlare hävdar att citrus greening är det allvarligaste problemet de ställts inför genom tiderna. Redan till dags dato har sjukdomen belastat den hårt drabbade citrusindustrin med förluster och ökade kostnader. Då citrusodlandet under de senaste femton åren redan varit på tillbakagående är det allvarligt. I en rapport som publicerades 2012 av University of Floridas agrikulturella avdelning konstaterade forskarna att mellan åren 2006 och 2012 har citrus greening kostat Floridas ekonomi 4,5 miljarder dollar och fler än 8 000 arbetstillfällen.

Vissa apelsinförpackningsföretag och flera små och medelstora odlare har sålt sina fruktträdgårdar, låtit rasera dem och sålt marken till fastighetsutvecklare eller har helt enkelt övergivit dem eftersom de inte längre ser en framtid i citrusindustrin.

Andra har skjutit på att plantera om och förnya sina träd eftersom det tar fem år för en citrusplanta att mogna. De väljer istället att avvakta och hoppas på att ett botemedel hittas.

Många fler, inklusive de största odlarna, gör vad de kan för att överleva och hoppas att de skall kunna hålla näsan över vattenytan tillräckligt länge för att kunna räddas av att forskarna hittar ett botemedel.

Apelsiner drabbade av Citrus Greening

Bilden ovan visar hur pass hårt citrus greening har slagit mot apelsinodlingen i Florida, samtliga län där det sker odling av apelsiner har drabbats av sjukdomen. Värre är att pesten nu sprids till resten av de delstater i vilka det odlas apelsiner och andra sorters citrusfrukter. Förutom Florida är Kalifornien, Louisiana. South Carolina, Georgia och Texas citrusindustri drabbad.

Vad som emellertid inte varit lika känt är att även Brasilien, Kuba, Belize och de södra delarna av Mexiko är drabbade av denna sjukdom.

Stater i risk att drabbas av citrus greening

Citrus greening upptäcktes i Brasilien 2004, alltså ett år innan dess att det första fallet rapporterades i Florida, men sjukdomen tros ha förekommit i över ett århundrande i Asien.

Bakterien har visat sig vara svår att kategorisera och kartlägga, men går under namnet Candidatus Liberibacter. Att den heter Candidatus visar att den ännu så länge inte är tillräckligt definierad av forskarna, men de tror att det globalt sett rör sig om tre olika varianter av bakterien, Candidatus L. asiaticus i Florida, Candidatus L. africanus i Afrika och den nyligen beskrivna Candidatus L. americanus från Brasilien.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Olika sorters angrepp

De olika bakterierna behöver olika typer av förutsättningar för att överleva och skada värdplantorna, africanus utvecklas bäst under kalla förhållanden medan asiaticus förekommer i både varm och kall temperatur. Americanus däremot behöver värme för att kunna utvecklas. Citrus greening angriper samtliga citrusarter och hybrider vilket gör att de infekterade trädens blad drabbas och gulnar och utvecklar oregelbundna fläckar. Infekterade träd kan också visa brist på framförallt zink och mangan. Plantan blir sedan tunn med skeva frukter som innehåller aborterade frön och en juice av oacceptabel låg kvalité.

Apelsin angripen av Citrus GreeningCitrus greening sprids genom olika typer av insekter beroende på vilken variant av sjukdomen det är frågan om. Diaphorina citri sprider sjukdomen i Asien, i USA och i Brasilien medan den afrikanska formen av bakterien överförs från en annan psyllid, Trioza erytreae. Dessa insekter kan bidra till att sprida sjukdomen hela sin livstid.

Symtomatiska träd kan identifieras av utbildade personer. Även olika laboratorieförfaranden finns för att upptäcka spridningen. Problemet är att citrus greening kan ligga latent under väldigt lång tid varför det är svårt att upptäcka sjukdomens spridning i god tid. En ojämn fördelning av bakterierna kräver upprepade provtagningar från ett träd – speciellt träd som används för förökning av plantskoleträd.

Citrus greening utgör en begränsande faktor för citrusindustrin eftersom det är önskvärt att de träd som har smittats av sjukdomen utrotas, och ett absolut måste för stater som Texas, Arizona och Kalifornien. Strategier för tidig och förbättrad produktion av frukt måste utforskas för att motverka effekterna av denna lilla bakterie som hotar hela citrusindustrin. Citrus greening har emellertid visat sig vara ett betydligt svårare hot än andra sjukdomar som till exempel tristeza virus och bakteriell kräfta. Inte heller den asiatiska varianten av citrus greening som upptäcktes för 60 år sedan i Brasilien har visat sig vara ett lika stort problem.

Sjukdomen sprider sig

Utanför Florida, har citrus greening hittats i Louisiana, Georgia och South Carolina, men också i länder som Belize, Jamaica, Mexiko och Kuba. Citrus greening har tillsammans med orkaner och en nedgång i den amerikanska ekonomin resulterat i att det i dag odlas citrus på 100 000 färre tunnland än vad det gjordes för tio år sedan.

Citrus greening är ett utmärkt exempel på hur ett oavsiktlig, men olagligt, växtinförande i ett land kan leda till att grödor för flera miljarder dollar förloras, det skapas arbetslöshet och ekonomiska påfrestningar för många familjer.

Hopp för apelsinerna

Det finns emellertid också goda nyheter för den hårt drabbade citrusnäringen. Coca-Cola Company har meddelat att företaget har för avsikt att plantera 25 000 hektar med nya apelsinodlingar. Bolaget äger dessutom juicemärkena Minute Maid och Simply som kommer att köpa frukt från två odlare i Florida – en lokal och det andra ett brasilianskt företag som har investerat i delstaten. Att en så pass dominerande aktör på dryckesmarknaden ökar sina insatser för att apelsinjuicen skall fortsätta ha en framtid i Florida är ett moraliskt uppsving för hela industrin och ett tecken på att det går att hitta ett botemedel.

Frivillig skatt

Medvetna om de potentiella konsekvenserna, har Floridas tusentals odlare agerat kraftfullt för att begränsa sjukdomens spridning. De har bland annat spenderat mer än 60 miljoner USD under sex år i syfte att skapa en forskningsstiftelse som försöker utplåna citrus greening. Dessa pengar kommer i första hand från en självpåtagen skatt som citrusodlarna belagt sig med. Federala Department of Agriculture har emellertid också skjutit till betydande summor i syfte att hitta ett botemedel. Under föregående månad godkände Floridalegislaturen att 8 miljoner USD avsattes till att forska kring citrus greening, en summa som är något av ett rekord.

I den amerikanska kongressen drivs just nu ett lagförslag om att inrätta en forskningsfond som skall betala för studierna kring hur citrus greening kan bekämpas. Enligt lagförslaget skall denna fond finansieras genom en tull på apelsinjuice som importeras till USA. Även i Texas och Kalifornien har citrusindustrin insett allvaret och deltar i kampen för att påskynda forskningen.

30 till 40 procents bortfall

De flesta odlarna är överens om att det kommer ta mellan tre till fem år innan en lösning har hittats – i bästa fall. Under tiden befinner de sig vid en punkt när de måste vara på topp hela tiden, samtidigt som de riskerar att förlora mellan 30 och 40 procent av den årliga produktionen.

I dag arbetar forskare på flera spår, till exempel vill de hindra insektens reproduktiva cykel eller dess förmåga att överföra sjukdomen, men det pågår även forskning i syfte att utveckla resistenta träd som är immuna mot citrus greening. Det kostar emellertid på, i Florida har odlarna fått lära sig att sköta sina träd på ett helt nytt sätt, något som har gjort att de fördubblat sina kostnader under det senaste decenniet.

I dag drivs citrusträden upp i växthus innan de planteras ut. Därefter besprutas fruktlundarna med en kraftfull cocktail av näringsämnen men de får också fler doser insektsmedel än tidigare, allt i syfte att bromsa sjukdomens utveckling. Tidigare försökte många odlare att rasera tunnland planterade med fullvuxna fruktbärande träd i hopp om att utrota sjukdomen. Dessa försök misslyckades emellertid eftersom psyllids bara flög över från närliggande odlingar som var antingen övergivna eller inte följde samma kostsamma regim av gödsel och insektsmedel.

Vi har tidigare skrivit om att en svamp kallad royas, eller kaffebladsrost, påverkar kaffeskörden. Missväxt, skadedjur och klimatförändringar är faktorer som alla har en stor påverkan på priset på de grödor som handlas på råvarubörserna. Just handeln i frusen apelsinjuice betraktas ofta som ett sätt att agera på de olika typer av utbudsstörningar som dessa faktorer kan komma att skapa. Kan apelsinjuice bli en bristvara i framtiden? Risken finns, i alla fall om inte tillräckligt med resurser läggs på att finna ett botemedel mot denna sjukdom.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva vårt samhälle.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära