Följ oss

Nyheter

Guldet i en svacka? – Fiatpolitiken fortsätter

Publicerat

den

Guldcentralen - Guld för investerare

Guldcentralen erbjuder fysiskt guld i valvStartskottet för guldet efter nyåret blev en konstaterad besvikelse för de som ivrigt väntat på en markant (om än försenad) stegring av guldet. Istället präglades guldets nyårsentré av ett bestämt värderas från fjolårets topp på 1794 USD/uns registrerat under oktober, till februaris bottennotering på 1572 USD/uns; en fluktuation på över +/-220 USD/uns under fyra månaders tid.

En stark börs och en stärkning av dollarn har varit central i dessa händelser och guldet vilar i skrivande stund på stödlinjen 1600 USD/uns, en bekant syn de senaste två åren. Detta har gett upphov till idén om att guldet vilar i en slags skärseld där korrekturen av guldpriset fortfarande är pågående. Här är det förstås lämpligt att presentera några perspektiv med anknytning till dagens händelser som talar starkt för en fortsatt bullmarknad för guldet.

Följdeffekterna av finanskrisen i Cypern – Repatriering av Tysklands guldreserver

Den roll som den cypriotiska bankkrisen får spela i det här dramat är varken obetydligt eller kortvarigt, trots önationens förhållandevis mer kompakta ekonomi. När EU-kommissionen, ECB och IMF presenterade sitt nödlån på 10 miljarder euro för att rädda Cyperns bankväsen presenterades även en plan för redistribution av kapital som skapat stor uppståndelse och ramaskri bland cypriotiska småsparare och utländska kunder (Cypern har länge varit ett finansparadis som framförallt lockat till sig större placeringar från välbärgade ryssar).

Cyperns president stod inför två alternativ när förhandlingarna drog över elfte timmen: Antingen införs en engångsskatt på 10% på samtliga bankkonton – Eller så skonas samtliga kontoinnehavare med placeringar på under 100,000 euro.

Det fanns två hakar för det sistnämnda alternativet; först skulle Cyperns näst största bank, Laiki Bank, avvecklas och de goda tillgångarna föras över till Bank of Cyprus förmån. Sedan skulle konton på över 100,000 euro i båda banker frysas och omplaceras för att ge Bank of Cyprus en kapitalinjektion för att lösa Laiki Banks skulder. Alternativen är förstås synonyma med pest eller kolera då det förstnämnda scenariot skapar bekymmer för småsparare medan det andra kommer att skrämma iväg utländska kunder och köra Cyperns rykte som finansparadise i botten.

Den utdragna förhandlingsprocessen utmynnade emellertid i det andra alternativet. Situationen innebär i verkliga termer att bankens skuldnota betalas av med de frysta placeringarna; surt förvärvade besparingar som nu konfiskerats i vad som kan liknas vid en bolsjevikisk omdistribution av kapital på mandat från den europeiska centralbanken. Vad som gör detta omvända bankrån ännu mer intressant är att många av de större placeringarna tillhör välbärgade ryssar. Rysslands regering har inte snålat med retoriken till följd av utvecklingen i Cyperns bankdrama och det florerar rykten om att Ryssland kan komma att straffa EU på flera sätt; unionen har framförallt ett ensidigt stort behov av rysk naturgas.

Skulder - Cypern jämfört med eurozonen

Fig.1) En närmare titt på Cyperns skuldkris avslöjar hur önationen hamnade i dessa dystra dagar. (Källa: Eurostat; Wikimedia Foundation)

Risken för en spridningseffekt genom hela eurozonen är påtagligt stor; att ECB, IMF och EU-kommissionen har kunnat mobba sig fram till sådana lånevillkor utan några större hinder bådar inte gott för kontoinnehavare med placeringar inom eurozonen och värre blir det när kontoinnehavare nekas rätten att ta ut sina pengar. För Cypern blev notan för lånevillkoren att snabbt samla 5,8 miljarder euro, vilket ledde till likvideringen av Laiki Bank.

De resterande 4,2 miljarderna skall tydligen tas från bankens större tillgodohavanden. Kontohavare med placeringar över 100,000 euro kan kommer att göra en förlust på mellan 30-90% av sina tillgångar när de nu tvingas till att rädda det som är kvar av Cyperns bankväsen och förhindra inte bara Cyperns utträde från eurozonen utan också en spridningseffekt av ett sådant scenario. För cyprioterna är det här ingen tröst; en bister framtid är att vänta för önationen.

Tyskarna står förstås bakom dessa lånevillkor precis som de tidigare har dikterat lånevillkor åt Grekland. Föga överraskande har Tysklands Bundesbank bestämt att guldet som har lånats ut till amerikanerna och fransoserna nu ska repatrieras till tyska valv till år 2020.

En större guldreserv på plats i Frankfurt skulle onekligen ge ECB mer kött på benen i fråga om låneförhandlingar inom eurozonen, men i själva verket gör tyskarna det som centralbankerna i andra länder redan har gjort (och fortfarande gör):Diversifiera de utländska valutareserverna, dryga ut andelarna i fiatvalutor och ackumulera så mycket guld som möjligt. Nederländerna, som bara har 10% av sina guldreserver inom landets gränser, har följt Tysklands exempel och har också påbörjat repatrieringen av sina guldandelar från valv i London, Ottawa och New York. En allmän brist på tillit för fiatvalutor präglar centralbankernas fortsatt ökande guldinnehav.

Guldreserver hos centralbanker

Fig.2 resp. 3) Tyskland har, trots ovanstående procentandelar och tonnage av guldreserver den överväldigande majoriteten av sina tillgångar utlånade utomlands; till följd av finanskriserna inom eurozonen är det föga överraskande att Tysklands centralbank vill repatriera guldet till tyska valv. (Källa: www.australian-gold.com)

Guldet är här för att stanna

I bakgrund till dessa händelser måste vi nu återigen förstå dynamiken som har präglat guldpriset sedan 2011. När bail-outs börjar tappa sin styrka för att rädda stater och banker inleds en ny era av krislösning, så kallade bail-ins, där bankens tillgångar – dvs. kontoinnehavarnas besparingar – konverteras till rörligt kapital för att hålla banken flytande. Cypern var först, men förmodligen inte sist.

Till sist vill vi presentera två bilder som visar på utvecklingen hos centralbankernas valutareserver.

Diagram över centralbankers valutareserver

Grafen ovan visar ett medelvärde av centralbankernas valutareserver. Vi ser framförallt en minskad andel dollarreserver mot tidigare. Källa: World Gold Council – Central Bank Diversification Strategies)

Procentandelar på valutareserver hos centralbanker

Graferna ovan visar procentandelarna av centralbankernas valutareserver; i förhållande till föregående graf där guldet har ökat i rent tonnage har procentandelen förblivit densamma. (Källa: World Gold Council – Central Bank Diversification Strategies)

[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära