Nyheter
Guld, råvara eller valuta?
Under de senaste tio åren har guldpriset stigit mer eller mindre konstant. En av effekterna av detta är att vi nu ser hur det dyker upp företag som köper guld och hur guldrushfester har ersatt förortens Tupparware-partyn, men också hur en helt ny kategori av människor köper guld som aldrig förr. Vi har också sett hur antalet ”gold bugs” som tidigare predikade ädelmetallernas förträfflighet i det tysta nu har fått en betydligt större uppmärksamhet.
Det finns ett antal fraser som oftast används av dem som anser att guld alltid kommer att öka i pris. Det är bland annat
- Guld har alltid haft ett värde
- Under kristider kommer guld alltid att behålla sitt värde
- Alla investerare bör ha ett innehav av guld som en hedge
Till grund för alla dessa antaganden ligger att när domedagen väl kommer så kommer alla människor att vilja ha guld. Logiken fungerar dock inte alltid. För närvarande prissätts guld i förhållande till valuta, men om eller när domedagen väl kommer, vad kommer då guldet att vara värt? I en tid av kris där valutorna har förlorat ett betydande värde, kommer guld att värdas i förhållande till andra varor.
I dag är guldpriset cirka 1700 USD per troy ounce men om det uppstår en komplett kris som gör att valutorna tappar allt värde kommer värdet på guld att prissättas mot råvaror som sädesslag, industrimetaller, boskap, jordbruksmark etcetera.
Så varför köpa guld när du kan köpa dessa varor? I en tid av kris är det sannolikt att anta att folk kommer att ägna sig åt byteshandel och att de kommer att köpa de råvaror som är av störst betydelse för deras överlevnad för sitt guld. I dag kommer den största efterfrågan på guld från smyckesindustrin, en mycket konjunkturkänslig bransch som har en hög korrelation till aktiemarknaden. Det enda verkliga värdet guld har kommer från efterfrågan på smycken och ett fåtal industriella tillämpningar, det har föga verkligt värde.
De så kallade ”gold bugs” säger att guld inte har de risker som FIAT-valutorna har eftersom det inte finns någon regering som kan manipulera denna metall, något som är fallet med en valuta. Detta är delvis sant, värdet på guld bestäms inte av någon centralbank, utan det bestäms av marknaden. Människor kommer alltid att värdesätta mat och bostäder högre än en gul metall.
Genom denna logik kan inte priset på guld öka snabbare än priset på jordbruksmark, olja, naturgas, boskap, sädesslag och andra typer av reella varor. Dessa verkliga varor har en ständigt lika stor exponering till inflationen och upprätthåller en mycket oelastisk efterfrågekurva.
Det är därmed inte sagt att guldpriset inte kan komma att stiga till 10.000 USD per troy ounce i framtiden som vissa ”gold bugs” förutsäger. Det finns ett gammalt talesätt som lyder ”marknaden kan stanna irrationellt längre än du kan hålla dig solvent”. Varje rationell investerare som intresserar sig för guld bör emellertid bedöma den risk som de tar när de väljer att köpa ”världens säkraste valuta”.
Se Marc Faber diskutera huruvida guld är en valuta eller en råvara. Videoklippet är från mars 2011, och även om det är gammalt så anser vi att det är relevant.
Nyheter
Turbulent elår avslutas med lugnare julvecka
December har hittills visat stora prisskillnader, både mellan elområden och dygnets timmar. Juldagarna inleds dock med stabilare elpriser. Elanvändningen i hemmen ökar medan många industrier tar ledigt, vilket bidrar till ett lägre elbehov i landet. I kombination med gott om vind- och vattenkraft påverkar detta elpriserna nedåt.
Med en dryg vecka kvar av året kan man konstatera att elåret har präglats av stora svängningar i elpriset, med nyheter och begrepp som ankkurva, minuspriser, flödesbaserat och nu senast Dunkelflaute, som används framförallt på den tyska marknaden när det är sol- och vindfattigt.
Efter förra vintern låg elpriserna kvar på högre nivåer men sjönk i slutet av april till runt 50 öre/kWh och lägre. Vid flera tillfällen var elpriserna under noll öre/kWh, vilket resulterade i fler timmar med negativa elpriser än rekordåret 2023. Efter en mild höst slog kylan till i november, vilket ökade konsumtionen och ledde till högre elpriser.
– 2024 kan på många sätt beskrivas som en berg- och dalbana för elpriset. Vi har fått uppleva timpriser på över åtta kronor ner till minus 0,69 öre per kilowattimme. I Tyskland noterades det högsta elpriset på 18 år, nästan tolv kronor/kWh. De extrema väderomslagen som präglat året är en stor del av förklaringen. Nu ser vi fallande temperaturer men fortfarande tre grader varmare än normalt för årstiden, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Från november och framåt har det varit en markant skillnad i elpriser mellan norra och södra Sverige. I elområdena SE1 och SE2 (Norra Sverige) har priserna varit låga med anledning av riklig tillgång på vind- och vattenkraft, medan SE3 och SE4 (Södra Sverige) har haft högre priser eftersom kraftproduktionen har varit lägre.
Ordförklaringar:
Minuspris/negativt elpris:
Uppstår när förhållandena för väderberoende elproduktion, såsom sol och vind, är extra gynnsamma och det blir ett överskott på elen.
Flödesbaserad kapacitetsberäkning:
En beräkningsmetod som används för att optimera elöverföringen i elnätet. Syftet är att bättre utnyttja kapaciteten i elnätet och möjliggöra överföring av mer el mellan olika elområden på ett säkert sätt. Flödesbaserad kapacitetsberäkning infördes i Sverige den 29 oktober 2024 av Svenska kraftnät. Tidigare har en ekonomisk marknadsmodell använts, där elen går dit elpriset är som högst. Med den nya flödesbaserade metoden styrs elöverföringen i stället av den fysiska kapaciteten i nätet.
Ankkurva:
Ankkurvan beskriver hur solenergiproduktionens variationer påverkar elpriserna under dagen. På morgonen och kvällen är elpriserna höga på grund av hög efterfrågan och låg solenergiproduktion. Mitt på dagen, när solenergiproduktionen är som högst, sjunker elpriserna kraftigt. Denna variation skapar en kurva som liknar en anka i profil, med låga priser mitt på dagen och höga priser på morgonen och kvällen.
Dunkelflaute:
Ett tyskt begrepp inom sektorn för förnybar energi för att beskriva en tidsperiod under vilken i princip ingen energi kan genereras med hjälp av vind- och solkraft. På svenska översätts det till ”mörk stiltje” och beskriver när det är vindstilla och molntäcke samtidigt, vilket leder till en brist på både sol- och vindkraft.
Nyheter
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige
Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys3 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Nyheter1 vecka sedan
De tre bästa aktierna inom olja, gas och råvaror enligt Rick Rule
-
Nyheter4 veckor sedan
Ytterligare tolv stora industriföretag ansluter till Industrikraft för bygga ny elproduktion i Sverige