Nyheter
Alltför höga prognoser för veteskörden
Produktionen av vete i North Dakota, den stat som producerar mest vete av alla i hela USA, kan komma att bli betydligt lägre än vad det amerikanska jordbruksverket förutspått då ihållande regn försenade planteringen och har gjort skörden extra känslig för skador i det varma sommarvädret. De västra delarna av North Dakota har drabbats av upp till tre gånger så hög nederbörd som normalt under de senaste tre månaderna.
Vårvetet mognar just nu i den långsammaste takten sedan 1995 enligt de senaste uppgifterna från US Department of Agriculture som räknade redan innan med att skörden kommer att bli 16 procent lägre än förra året. Nu talas det om att US Department of Agriculture kan komma att revidera ned sina prognoser ytterligare sedan denna byrå gjort ett stort antal undersökningar av vetefälten hos jordbrukare i North Dakota som drabbats av väderfenomen som översvämningar och regn.
Generellt sett visar det sig att planteringen av vårvetet i North Dakota skedde betydligt senare än det gjorts tidigare år, ofta slutade inte planteringen förrän i mitten av juni, nästan två veckor senare än normalt. En stor del av de odlingsbara arealerna kunde inte heller plöjas på grund av att det ihållande regnet gjort dem alltför känsliga och har bidragit till att åkrarna varit allt för leriga. På sina håll har så mycket som 30 procent av åkrarna inte plöjts på grund av oro för sommarhettan, vilket kan komma att ha en negativ effekt på skörden av vete.
USDA bedömer i sin rapport från den 12 juli 2011 att årets skörd av vete i North Dakota kan komma att uppgå till 233,7 miljoner bushels, betydligt mindre än de 277,2 miljoner bushels som skördades under 2010. Skörden av durumvete beräknas falla ännu mer, med hela 56 procent jämfört med året innan. North Dakota är världens största producent av durumvete.
Produktionen kan emellertid komma att visa sig vara ännu lägre. USDA samlar in uppdaterad areal-information denna månad från bönder i fyra delstater, inklusive North Dakota. Många bönder hade inte avslutat sin sådd när byrån genomförde undersökningarna som låg till grund för den tidigare rapporten, som släpptes 30 juni i vilken det angavs att 6,35 miljoner hektar såddes med vårvete i North Dakota.
Nu talas det om att USDA:s prognos för North Dakota kan vara så mycket som 1 miljon hektar för hög. Lägg till detta att den senaste tidens höga temperaturer och luftfuktighet har gjort att grödorna blivit mer mottagliga för sjukdomar som hotar skörden ytterligare.
De rapporter vi tagit del av visar att det kommer en bli en veteskörd som gör många bönder i North Dakota besvikna, en stor del av skörden kommer att bli förstörd på grund av att plantorna stått i vatten, och andra fält har drabbats av sjukdomar. Även om väderförhållandena nu blir optimala fram till skörden är det osäkert om detta är tillräckligt för att rädda veteskörden.
I mitten av juli 2011 hade 47 procent av allt vårvete i North Dakota nått ”heading stage”, det vill säga det stadie där vetekornet trycks upp från stråt, vilket är den långsammaste takten på sexton år. Förra året var samma siffra 88 procent. Det betyder att skörden kommer att bli sen samt att den utsätts för större risker från klimatförändringar. Ju längre norrut i staten fälten ligger desto lägre är andelen vete som har nått ”heading stage”. Då USDA under 2010 gjorde sin undersökning förutsågs en skörd om 281,7 bushels vete, eller 1,6 procent över den rapporterade veteskörden varför investerarna på vetemarknaden nu väntar med spänning på nästa rapport från det amerikanska jordbruksverket.
Den 17 juli 2011 klassificerades 73 procent av allt amerikanskt vårvete som endera ”Good” eller ”Excellent” av USDA, ett ganska kraftigt fall jämfört med året innan då samma siffra uppgick till 82 procent. Den rapport som publicerades den 24 juli visar på en procentsats om 74 procent, en marginell förbättring, men långt under förra årets siffra om 83 procent. Utöver North Dakota ligger Minnesota (69 procent), Montana (61 procent) och South Dakota (73 procent) långt under förra årets siffror. Siffran för North Dakota ligger på 77 procent, men skörden beräknas som sagt att bli betydligt lägre än tidigare år vilket kan komma att medföra stigande priser på vete på Minneapolis Grain Exchange.
Nyheter
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
En framträdande del av Donald Trumps kampanj har varit drill baby drill-politik för olja. Hittills har dock inte hans vinst i presidentvalet gett någon prissignal för oljan. USA producerar redan rekordmycket olja och det är oklart om oljebolagen verkligen vill producera mer eftersom kostnaderna stiger när man försöker maximera produktionen. Ännu så länge spelar Kinas efterfrågan och OPECs produktion mer oljepriset än att USAs tillträdande president vill öka USAs produktion. Nordea-analytikern Thina Saltvedt kommenterar.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter4 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Analys3 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter2 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden