Följ oss

Nyheter

Är guldtjuren på väg till nya betesmarker? (Del 2)

Publicerat

den

Guldcentralen erbjuder fysiskt guld i valvDen här artikeln fortsätter på samma tema som vår första artikel i serien där vi besvarar skeptikernas vanligaste frågor och argument mot guldet som investeringsalternativ.

Guldkritiker: Vad mer talar för att guldet inte är i en bubbla?

Guldcentralen: Först bör vi beakta varifrån tänket bakom ett s.k. högt guldpris kommer ifrån. Det vankas monetarism när det påstås att guldet bara skulle vara värt vad köparna själva är villiga att betala för det. Guldpriset kan vara i en bubbla, men inte guldet i sig. Således är det inte guldet som är i en bubbla, utan den måttstock vi applicerar på den. Fiatvalutorna har en sårbarhet mot inflationen vilket guldet inte har. Detta gör fiatvalutorna till en bristfällig måttstock för att mäta värdet av beständigare tillgångar.

Att det dessutom går att trycka ut nya pengar i en mycket snabbare takt än vad det går att bryta guld, gör att problemen i långt och mycket hamnar hos fiatvalutorna, inte guldet. Detta förtydligas i och med att fiatvalutorna har en flytande växelkurs och inte har ett värde peggat till något beständigt.

Guldkritiker: Guldets roll är utspelad i historien. Vi behöver inte pegga valutan till något, det är bara primitivt och överflödigt.

Guldcentralen: Den nuvarande krisen är en konstant påminnelse att förtroendet för fiatvalutan är malplacerat. Guld är en överlägsen monetär tillgång i och med att den inte är politiskt kontrollerad; den kan inte tryckas till obegränsade mängder för att skapa ohållbar tillväxt och den kan inte åläggas räntor för att manipulera marknader i syfte att främja en politisk agenda. Guldet har inte en nationell tillhörighet och är därför en globalt uppskattad tillgång, framförallt som en valutareserv.

FIAT-pengar blev till billiga tapeter

Och primitivt vore snarare att tapetsera med sedlar för att tapeter blivit för dyra; jämför med det faktum att guld aldrig någonsin hamnat i den situationen. Källa: Wikipedia.

Guldkritiker: Man kan göra mynt av många olika metaller, det behöver inte för det betyda att metallen i sig är pengar. Det görs mynt av koppar också, men inte är koppar pengar för det. Det har också funnits tider då guld används för att backa upp värdet på de pengar som är i omlopp, men det betyder inte heller att guldet i sig är pengar.

Guldcentralen: Det är viktigt att separera pengar och valuta som begrepp. De är synonyma, men har något skilda betydelser. Guld är en valuta, men av naturliga skäl kan den inte axla rollen som pengar, men är likväl en nära referens för att mäta upp värde (pengar) tack vare sin beständiga natur och mångsidiga applikation som investeringsobjekt, industrimetall och ornamental smyckesvara.

I och med att pengar idag är sårbart mot inflation och devalvering har pengar i sig självt blivit allt mindre idealt för att representera värde. I 1913 års termer är 1 USD värd 3 cent idag, samtidigt som guld ökat i värde närmare 80 gånger, från 20 USD per uns till dagens cirka 1600 USD per uns.

Guldskeptiker: På det resonemanget kan man väl lika gärna köpa silver istället, det är också beständigt och betydligt billigare.

Guldcentralen: Silver har en annan status som monetär handelsvara än guld. Guld används som valutareserv, det gör inte silver.

Detta har historiska och praktiska orsaker och det finns inget som talar för att finansiella aktörer kommer börja fylla stora valv med silvertillgångar istället. Guld tar mindre plats och dess exklusivitet är djupt rotat inom oss alla. Dessa rötter går däremot inte lika djupt för silvret. Därmed inte sagt att silver inte är en bra investering, framtiden ljus ut även för den metallen.

Diagram visar minimalt ökat utbud av guld

Mindre än 1% av världens tillgångar är idag allokerat i guld. Under den förra bullmarknaden i slutet av 70-talet, var 5% av världens tillgångar allokerat i guld. För att stiga 4% skulle detta kräva 170 ton guld, vilket motsvarar cirka 70 års guldproduktion.

Guldskeptiker: Borde inte guld ha stigit i takt med att Eurozon-krisen intensifierats? Istället har guldet tappat över 20% från augusti förra året. Betyder detta att guldet håller på att tappa sin status som ett safe haven för investerare?

Guldcentralen: Att dra sådana slutsatser på grund av en sannolikt tillfällig prisrekyl känns ganska förhastat. För att täcka de enorma budgetunderskotten finns inga andra lösningar än att spika den låga räntan och köra pengapressarna på högvarv. Det finns inget som talar för att ECB, BoE och Fed kommer att göra motsatsen. Nyligen har kostsamma åtgärder inrättats för Spaniens banksystem och Fed har kommunicerat att nya köp av stadsobligationer är att vänta i någon form, även om Q3 verkar dröja.

Guldskeptiker: Guldförespråkare verkar glömma bort risken för deflation, vilket skulle krossa guldet totalt. Med räntorna nere på noll finns det inte mycket vi kan göra om deflationen skulle bli ett faktum.

Guldcentralen: Deflation är inget hot mot vare sig guldet eller någon annan beständig tillgång. Om vi skulle hamna i ett deflationsscenario skulle guldpriset bara spegla den värdeförändring som sker i valutorna. Vi glömmer allt som oftast att guldet i sig självt bara är en monetär febertermometer och någon egentlig värdeförändring hos guldet är ingen direkt orsaksföljd vid vare sig ett inflations- eller deflationsscenario. Om guldpriset till exempel skulle falla till 500 USD/uns i en deflation, så kan vi fortfarande köpa lika mycket för det priset som tidigare, allt annat lika.

Slutligen vill vi visa hur centralbanker agerat över tid:

Centralbanker har blivit nettoköpare av guld - Diagram över drygt 50 år

Centralbanker har de senaste åren gått från nettosäljare till nettoköpare av guldet. Kanske börjar de inse vikten av att ackumulera guld som trygghet när fiatvalutorna svajar alltmer i ett ifrågasatt ekonomiskt system som bygger på oändlig skuldsättning och tillväxt. Kommer systemet att hålla i längden?

Slutligen vill vi än en gång upprepa vårt mantra. En investering i guld är inte i första hand kopplat till en idé om att bli rik; utan som ett skydd mot att förlora sina tillgångar i tider av desperata ekonomiska åtgärder där hyperinflationen hägrar i horisonten. Småspararen har fortfarande makten att skydda sina tillgångar från att tappa värde, trots makthavarnas hänsynslösa penningpolitik. Detta är en roll som guldet axlat i alla tider och kulturer, något vi ser som oföränderligt, i likhet med guldets fysiska egenskaper.

[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära