Följ oss

Nyheter

Zink – råvaran som US Mint förlitar sig på

Publicerat

den

Tackor av zink redo för råvarumarknadenRåvaran zink, används bland annat av US Mint, det amerikanska myntverket i tillverkningen av den amerikanska pennyn. Sedan 1981 har zink varit den metall som det amerikanska myntverket har förlitat sig på vid tillverkningen av U.S. Penny, och där myntet sedan täckts av ett lager koppar för att det skall behålla sin ursprungliga färg och utseende.

Zink är ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Zn och atomnummer 30. Även om zink har använts i koppar-zink-legeringen mässing sedan det romerska rikets dagar och producerades i stor skala i Indien runt år 1200, så var den rena metallen okänd för européerna fram till slutet på 1500-talet. Zink är inte ett särskilt vanligt grundämne och utgör endast 0,007 % av jordskorpan och förekommer normalt som Zinksulfid.

I Kina gick legeringen under namnet ”packyyn. Den industriella produktionen av zink i Europa kom inte igång förrän den senare delen av 1700-talet. Korrosionsbeständiga zinkbeläggningar på stål är ett viktigt användningsområde för metallen. Andra användningsområden är i batterier och legering, som exempelvis mässing. Zinkblände, en zinksulfid, är den viktigaste zinkmalmen. Zinkproduktion innefattar rostning, lakning och slutligen pyrometallurgisk vinning eller elektrovinning. Zink är en vital mineral, nödvändig för allt liv. Enzymer med en zinkatom i sitt reaktiva centrum är vitt spridda inom biokemin, exempelvis alkoholdehydrogenas hos människan. Konsumtion av högre koncentrationer zink kan leda till ataxi, trötthet och kopparbrist.

Användningsområden

Zink används ofta för ytbehandling, särskilt när det gäller galvanisering och så kallad varmförzinkning. Metallen är också vanligt förekommande i brunstensbatterier då dess elektrokemiska potential om -0,7628 volt gör zink till en ypperlig metall för anodmaterial eftersom oxidationen av zink är reaktionen på anoden. Zink används även som en ”offeranod” på båtar och skepp som använder katodskydd för att förhindra korrosion hos de metaller som utsätts för havsvatten. Zink används också till specialstål som skall användas utomhus eller i transportrelaterad verksamhet, men också i gjutmaterial.

Trender och drivkrafter

Den nedgång vi såg i världens ekonomier för ett par år sedan ledde till att ett stort antal zinkgruvor lades ned på grund av allt för låga priser på metallen på världsmarknaderna. Därtill ledde öppnandet av en rad nya gruvor i Kina, Australien, Bolivia, Kazakstan, Indien och Kanada till att de globala zinklagren steg med cirka 150.000 ton under 2008 vilket fick priset att sjunka med 48 procent samma år.

De lägre priserna minskade den redan låga marginalen för alla utom de mest kostnadseffektiva gruvorna runt om i världen. Intec, Aim Resources och Hudson Bay Minerals avbröt flera av sina verksamheter, medan Perilya och CBH Resources lät meddela produktionsminskningar om 20 procent. På senare tid har vi emellertid sett en uppgång i priserna på denna råvara.

Zinkproducenter

Nedan har vi listat ett antal av de företag som är verksamma på zinkmarknaden, vare sig det är gruvföretag, smältverk eller sådana bolag som är vertikalt integrerade och verksamma inom flera delområden.

  • Xstrata har sitt huvudkontor i Zug, Schweiz och är ett diversifierat gruvföretag. Företaget producerar koppar, kokskol, termiskt kol, ferrokrom, nickel, vanadin och zink. Xstrata har produktionsanläggningar i Tyskland, Storbritannien, Spanien och gruvor i Australien.
  • Teck Cominco har sitt huvudkontor i Vancouver, Kanada och koncernens huvudsakliga verksamhet är smältning och raffinering som innehåller zink och bly, men företaget är också aktivt inom elkraft, konstgödsel och specialmetaller. Teck Cominco driver Red Dog Mine i Alaska som är världens största zinkgruva. Det ger också guld, koppar, molybden, niob, silver och metallurgisk kol. Under 2007 förvärvades 93 % av Aur Resources Inc.
  • Glencore har sitt huvudkontor i Baar, Schweiz. Det arbetar med metaller och mineraler, energiprodukter, och jordbruksprodukter. Bortsett från Zznk, producerar företaget aluminium, aluminium, bly, koppar, nickel och kobolt.
  • Boliden är ett gruv-och smältverksföretag med säte i Stockholm, Sverige. Det har verksamhet inom prospektering, gruvdrift, smältverk, raffinering och återvinning. Förutom zink producerar företaget koppar, bly, guld och silver. I dag har Boliden åtta gruvor.

Gruvföretag

  • Chinese Minmetals förvärvade samtliga OZ Minerals gruvtillgångar med undantag för den nya Prominent Hill Copper som producerar koppar och guld i juni 2009. Verksamheten omfattar brytning och prospektering av zink, koppar, silver, guld, bly, nickel och andra metaller. Företaget driver zinkgruvor i Century i Queensland, Roseberry i Tasmanien och Golden Groove i västra Australien och en rad ytterligare koppar- och guldgruvor.
  • Anglo American har sitt huvudkontor i London, Storbritannien. Bolaget och dess dotterbolag är ledande producenter av guld (AngloGold Ashanti), platina (Anglo Platinum), diamanter (De Beers), järnmalm, kol (Anglo Coal), krom, zink, bly, stål och förpackningar och papper.

Smältverk

  • Nyrstar som har sitt huvudkontor i Belgien är världens största smältverk. Bolaget bildades 2007 som ett joint venture mellan Umicore och Zinifex. Därefter genomförde Nyrstar en börsnotering på Euronext i Bryssel. Bolaget hanterar mer än en miljon ton zink per år varav mer än hälften av produktionen säljs till Europa.
  • Korea Zinc med huvudkontor i Sydkorea, producerar främst zink och bly men har också produktion av guld, silver, platina och koppar. Korea Zinc förvärvade Big River Zink år 1996 och startade sin verksamhet i USA som pågick till februari 2006 då Korea Zinc stängde denna gruva.

Jämförelse zinkproducenter

Jämförelse av zinkproducenter - Vinst och omsättning

Marknadsandelar

Marknadsandel för olika zink-företag (Gruvor och smältverk)

Även om HZL är den näst största integrerade zinkproducenten är bolaget endast det femte största i termer av gruvbolag och sjunde största i termer av smältverksföretag.

Handel i zinkfutures

Terminskontrakt i zink äger huvudsakligen rum på London Metal Exchange där metallen handlas under tickerkoden ZS. Zink prissätts i amerikanska dollar, men avräkning sker i såväl US dollar, Japanese yen, sterling och euro.

Kvalitet

Primärt zink med en renhet om minst 99.995 procent.

Lot size (warrant)

25 ton med en godkänd avvikelse om +/- 2 %.

Form

Göt, tackor, suggor.

Lagstiftning

Dessa kontrakt lyder under engelsk lag, och regleras dessutom av LME och Financial Services Authority (FSA).

Terminskontrakt på LME får endast erbjudas eller säljas till amerikanska termins- eller optionskunder av företag som är registrerade hos Commodity Futures Trading Commission (CFTC), eller företag som har tillstånd att begära och ta emot pengar från utländska termins- och optionskunder för handel på LME i enlighet med CFTC regel 30,10.

Skiljedom

I de fall som parterna inte kan enas, skall medling ske via LME:s skiljedomsförfarande och / eller genom annat organ som parterna kommit överens om.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Filip

    16 mars, 2012 vid 12:13

    Har ni koll på den kinesiska efterfrågan och utbudet på denna råvara? Känns som zink är den råvara som alla talar tyst om.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära