Nyheter
Inte ett nickel…
Nickel är en silvervit metall med bra ferromagnetism och seghet som främst används som en legering i rostfritt stål. Nickel används även som den viktigaste komponenten i mässing samt för galvanisering. Nickel används också tillsammans med lantan i nickel-metall hydriden (NiMH) i batterier.
Det var först i mitten av 1700-talet som nickel kunde isoleras som en separat metall. Dessförinnan hade förekomsten av denna noterats i koppargruvor där den troddes vara en osmältbar kopparmalm.
Det konstaterades att genom att kombinera nickel med stål, även i små mängder, ökade hållbarheten och styrkan i stål avsevärt liksom dess motståndskraft mot korrosion. Produktion av rostfritt stål är nu det enskilt största användningsområdet för nickel i dag.
Nickel kan leda elektricitet och värme. Under normala temperaturer bildar nickel ett lager av kompakt oxidskikt på ytan i fuktig luft, vilket inte bara kan hindra sig själv från att oxideras, men också motstå korrosion av vattenhaltig alkali eller saltlösning. Då nickel värms reagerar metallen våldsamt med syre, svavel, klor och brom. Nickel har en bred tillämpning i modern tid. Till exempel kan den användas för att framställa rostfritt stål och legerat stål. Nickel används ofta i framställningen av flygplan, radar, missiler, tanks, örlogsfartyg, rymdskepp och atomreaktor. I den kemiska industrin används nickel ofta som en hydrogenering-katalysator.
Då nickel är mycket resistent mot korrosion används det ofta som ett korrosionsskydd i olika typer av legeringar. Nickel i kombination med krom används för att skapa nichcroem, en kromnickellegering som har en hög smältpunkt och används för konvertering av el till värme. 2007 uppgick den årliga globala produktionen till 1,4 miljoner ton.
Nickelproducenter
Nickelfyndigheter klassificeras antingen som sulfid eller lateritfyndigheter. Sett ur ett ekonomiskt perspektiv är lateritfyndigheter enorma, men de har i gengäld en betydligt lägre koncentration av malmen i jämförelse med sulfidfyndigheter. Den primära malmen i sulfidfyndigheter är millerite.
De största producenterna av nickel är
- Vale S.A. (VALE)
- Xstrata PLC (XTA-LN)
- BHP Billiton (BHP)
- JSC MMC Norilsk Nickel (NILSY)
Trender och drivkrafter
Konjunkturcykler
Nickelpriserna reagerar på över- eller underskott i efterfrågan av metallen. Nickelpriserna på råvarubörsen London Metal Exchange nådde en topp på mer än 50.000 USD per ton i mars 2007 för att därefter falla till nivåer under 10.000 USD per ton i februari 2009. Olönsamma gruvor lades ned som en konsekvens och en av dessa var den nya Ravensthorpe-lateritgruvan i Australien (BHP) som enligt de ursprungliga planerna skulle ha producerat 50.000 ton per år efter full utbyggnad.
Tillväxtekonomier
Användningen av rostfritt stål ökar med tillväxten i de olika ekonomierna, framförallt de så kallade tillväxtekonomierna. Den genomsnittliga tillväxttakten för produktion av rostfritt stål i de så kallade BRIC-länderna uppgick till 26,3% under åren 2001-2008.
Olika typer av rostfritt stål
De höga priserna på nickel har lett till att stålverken har ökat sin produktion av stål i 200-serien. Denna typ av stål innehåller halter om 3,5 till 6 procent nickel jämfört med 8,5 till 10 procent som förekommer i stål i 300-serien.
Substitution
En ytterligare reaktion på höga nickelpriser under 2007 var den ökade användningen av låggradig nickelmalm för att utvinna nickel som ett substitut för det raffinerade nicklet från Kina. Denna process är inte ekonomiskt lönsam om nickelpriserna är lägre än 24.000 dollar per ton.
Handel i nickelterminer
Sedan 1974 handlas terminer och optioner avseende nickel på London Metal Exchange under akronymen NI.
Kvalitet
Nickel med en renhet om minst 99,80% enligt B39-79 (2008).
Lot size (warrant)
6 ton med en godkänd avvikelse om +/- 2 %.
Form
Full Plate Cathode, Klippkatoder, pellets, briketter.
Lagstiftning
Dessa kontrakt lyder under engelsk lag, och regleras dessutom av LME och Financial Services Authority (FSA).
Skiljedom
I de fall som parterna inte kan enas, skall medling ske via LME:s skiljedomsförfarande och / eller genom annat organ som parterna kommit överens om.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Analys4 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter3 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter4 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter4 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna
-
Analys4 dagar sedanOil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer



