Följ oss

Nyheter

Att guldpriset är högre än platinapriset är både sällsynt och skrämmande

Publicerat

den

Grafer jämför priset på guld och platina

Guldpriset högre än platinaprisetDet är mer än intressant att platinapriset släpar efter guldpriset. Guldet har stigit fint sedan den finansiella härdsmältan som uppstod efter Lehmans kollaps och har sedan dess ökat med cirka 130 procent. Fram till sommaren 2011 hade emellertid platina utvecklats ännu bättre.

Faktum är att en råvaruinvesterare hade kunnat göra en betydande vinst på att köpa platina och sälja guld efter Lehmankraschen, vilket är exakt vad Philip Klapwijk, styrelseordförande i GFMS, sade i samband med företaget presenterade sin rapport Gold Survey 2012 på Thomson Reuters huvudkontor i London i början av april 2012 .

Under de månaderna som följde augusti 2011 har platina stigit med 150 procent, och återhämtade sig därmed snabbare än guldpriset. Det skall emellertid has i åtanke att platinapriset, kvoterat i dollar, föll med två tredjedelar, under perioden mars till december 2008.

Grafer jämför priset på guld och platina

Sedan sommaren 2011 har platinapriset halkat ned under nivån till vilken guld handlas, något som annars endast sågs under tre dagar i december 2008 och då som en omedelbar effekt av efterdyningarna av Lehmans konkurs. Detta har inte skett sedan den globala lågkonjunkturen 1991 som var en effekt av den starka dollarinflationen från 1984, den globala aktiemarknadens kraftfulla uppgång sedan 1982 och de höga pristopparna på guld under perioden december 1974 och januari 1980.

Guldets dominans över platina är intressant anser Klapwijk, men skrämmande är kanske ett bättre utryck. Med tanke på att guldpriset har varit högre än platinapriset 150 av de senaste 180 handelsdagarna gör att det dessutom blivit till en vana.

Det finns en anledning till att platinapriset skall överstiga guldpriset. De två metallerna förekommer i ungefär lika stor omfattning i jordskorpan, men platinafyndigheterna tenderar att vara mer diffusa vilket i sin tur gör utvinningen av denna metall dyrare. Sett från efterfrågeperspektivet så är platina också mer ”användbart” än guld, då en tredjedel av den årliga produktionen går till industrin medan ytterligare en tredjedel köps av fordonsindustrin för att användas i katalysatorer.

Cirka 85 procent av den globala efterfrågan på guld utgörs av smycken eller tackor och bullionmynt som används som värdebevarare. Det är således här som skon klämmer, de flesta investerare tenderar att föredra guld framför platina när de skall bevara värdet av sitt kapital. Detta kan tillskrivas den vana och tradition som guld har haft under de senaste 5.000 åren och att guld är en universell valuta som accepteras i alla länder, av alla kulturer och ålderskategorier.

Guldet har en relativ brist på industriella användningsområden, och detta gör att metallen är en betydligt bättre finansiell försäkring än platina mot den ekonomiska oron som rått på marknaderna sedan mitten av 2007. Under denna tidsperiod har platinapriset stigit med 24 procent medan guldpriset stigit med 153 procent. Vi ser också hur den europeiska finansiella krisen har påverkat efterfrågan på bilar och övriga fordon. Detta har resulterat i en lägre efterfrågan på dieselmotorer och därmed också på platinabaserade katalysatorer.

Guld kan ha lidit samma minskade efterfrågan bland västerländska smyckeskonsumenter, men euroområdets investerare har trätt in för att plocka upp det underskott och istället köpt investeringsguld. I GFMS nya Gold Survey 2012 framgår också, bland mycket annat, att de asiatiska investerarna köper guld med båda händerna.

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Nyheter

Solenergi i Danmark katastrofalt olönsam, största aktören har havererat

Publicerat

den

Solceller och en tom plånbok

Better Energy, den stora danska aktören som bygger solcellsparker, har havererat. Nu inleds en rekonstruktion där investerarna förlorar miljarderna de har satsat. Sydbank meddelade exempevis idag att de kan förlora upp till 4,5 miljarder kronor och den danska pensionsfonden ATP sa tidigare i veckan att de förlorar 3,6 miljarder kronor.

Det grundläggande problemet är så grundläggande det kan bli. När solen skiner producerar solcellsparkerna så mycket elektricitet att priserna blir låga, ofta negativa. Kalkylen går helt enkelt inte ihop, det går inte att investera miljarder och sedan producera något som ingen vill betala för.

De flesta regioner och länder som installerar stora mängder solceller får problem. När solen skiner blir det ett överskott på elektricitet och när solen går ner blir det ett underskott. På kontinenter som Asien och Nordamerika är det också ett problem, men något mindre, då man där bygger stora mängder kraftverk som använder olja, kol och gas, vilka delvis kan matcha produktionskurvan från solceller.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära