Följ oss

Nyheter

Var kommer platina från?

Publicerat

den

Platina-tacka med 999,5
Platina-tacka från Credit Suisse

Platina är en sällsynt råvara som endast förekommer på några få platser på jorden. Det kan inte utvinnas på ett enkelt sätt. Platina är trettio gånger sällsyntare än guld, och förekommer i mycket låga koncentrationer i jordskorpan. Det finns bara fyra länder i världen som har platinagruvdrift av någon betydelse och av dessa har Sydafrika de överlägset största platinafyndigheterna.

Ungefär 6 moz (190 ton) platina utvinns över hela världen varje år, jämfört med 108 miljoner ton guld. Av dessa kommer 72 procent av den årliga platinaproduktionen från Sydafrika. Resten kommer från: Ryssland (11 procent), Zimbabwe (8 procent) och Nordamerika (6 procent). Övriga mindre producenter, inklusive Kina, Colombia och Finland, producerar resterande tre procent.

Inte lätt att utvinna

Förutom sin sällsynthet är platina inte lätt att utvinna. Medan över 70 procent av all mineralutvinning globalt genereras från ytgruvning, innebär geologin och lokaliseringen av världens platinareserver att platinautvinningen huvudsakligen sker under jord. Huvudundantaget för detta är Mogalakwena i Sydafrika, som är den största platinagruvan i världen som producerar cirka 8 procent av den årliga platinatillförseln.

Jämfört med guld- och silvergruvindustrin framhävs platinas sällsynthet ytterligare. I 2018 var den minskade produktionen av silver, guld och platina 860 moz, 108 moz respektive 6m oz.

Varje år tillkommer ytterligare 2 moz (60 ton) platina från huvudsakligen fordonskatalysator och återvinning av smycken.

PGM-korgen

Sydafrikas Merensky-malmkropp har historiskt dominerat den globala platinaproduktionen. Här har platina den högsta koncentrationen, 50-60 procent. Platinas systrar i metallgruppen Platinum Group Metals (PGM) – palladium, rodium, ruthenium, iridium och osmium – förekommer också, tillsammans med basmetaller som nickel och koppar samt guld och silver.

Detta innebär att en platinagruva, som är etablerad för att möta den framtida tillväxten i den globala efterfrågan på platina, producerar en korg med PGM och andra metaller för varje uns platina som utvinns, raffineras och säljs. Det pris som ett gruvbolag mottar från försäljningen av platina och andra metaller, som är beroende av priset på den enskilda metallen på den globala råvarumarknaden, kallat the basket price.

Beroende på sammansättningen av malmen som extraheras kan platina klassas som antingen den primära eller sekundära metallen som produceras. I Sydafrika och Zimbabwe bryts platina som en primärmetall, medan i Ryssland produceras platina främst som en biprodukt till nickel. I Nordamerika produceras platina som en biprodukt till palladium.

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Publicerat

den

Olika råvaror

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära