Nyheter
Väntar du på en vändning i oljepriset?

Väntar du på en vändning i oljepriset? I detta läge bör du se upp för contango. I och med att priset på råolja når nya bottnar vädrar de så kallade contrarians morgonluft och förbereder sig för att oljepriset skall studsa upp igen.
Många väljer att köpa en oljerelaterade börshandlade fond i syfte att kapitalisera på en potentiell återhämtning, men vi rekommenderar att den som gör detta först lyfter på huven och ser vad denne köper och hur terminsmarknaden påverkar en ETF.
Till exempel, många skulle troligen använda sig av U.S. Oil Fund (NYSEArca: USO), som följer priset på West Texas Intermediate-terminer, för att få en bra exponering mot energimarknaden. USO är det största och mest populära oljerelaterade ETF-alternativet på marknaden, med 1,2 miljarder USD i tillgångar och andelar för cirka 387 miljoner USD byter ägare dagligen.
Den som väljer att köpa denna ETF bör emellertid ha i åtanke att USO replikerar frontmånadskontraktet på terminsmarknaden. För närvarande befinner sig oljemarknaden i contango. Det betyder att det är sannolikt att det kommer att uppstå en negativ avkastning när terminskontrakten rullas nästa gång, det vill säga när förvaltarna för USO säljer de nuvarande terminskontrakten i och med att förfallodagen närmar sig och istället köper nästa månads terminskontrakt. Contango uppstår när priset på ett terminskontrakt är högre än den förväntade framtida spotpriset, vilket skapar uppåtlutande kurva om framtida råvarupriser över tiden. Fenomenet återspeglar alltså att det aktuella spotpriset är lägre än terminspriset.
Låt oss anta att WTI-terminerna handlas runt 48,2 per fat USD för olja med leverans i februari 2015, men kontrakt med en senare leverans handlas högre. I detta exempel handlas terminskontrakt för leverans av råolja med leverans i december 2015 leverans till 55,1 USD per fat. Att en råvara befinner sig i contango är normalt, de flesta väljer att betala ett premium för att få råvaran i framtiden istället för att betala lagerkostnader, betala försäkringar och finansiera köpet.
Även om detta fenomen är normalt för råvarumarknaden kan contango ha en negativ effekt på börshandlade fonder och certifikat. Börshandlade fonder, certifikat och andra typer av börshandlade produkter, det som brukar kallas för ETPer, fungerar i sin grundform på samma sätt. De köper ett terminskontrakt, oftast frontmånaden som de äger till dess att de närmar sig förfallodagen. Vid denna tidpunkt säljs de innehavda terminskontrakten och nya, med ett senare förfallodatum köps. Det betyder att innehavaren av ETF-fonden eller annan börshandlad produkt alltid äger det senaste terminskontraktet. Befinner sig marknaden i contango innebär det att ETF-foden säljer sina innehavda terminskontrakt på säg 100, samtidigt som den köper de nya terminskontrakten på 102. Det betyder att en ETF i detta fall förlorar pengar vid varje rullning eftersom den inte kommer att kunna köpa lika många terminskontrakt varje gång den rullar till en ny frontmånad. Vid backwardation fungerar det åt det andra hållet, då köper ETF-fonden terminskontrakt på säg 100 och säljer dem på 102. Det fungerar således åt båda håll. I fråga om contango minskar alltså antalet terminskontrakt som den börshandlade fonden köper, och i fråga om backwardation ökar antalet terminskontrakt som ETF-fonden köper jämfört med vad den sålt.
Följaktligen kan långsiktiga investerare erhålla en underavkastning på oljemarknaden eftersom ETF-fonden innehar frontmånadskontrakt och får en liten kostnad i form av spreaden när den rullar frontmånadskontrakten. Det är därför USO har utvecklats drastiskt sämre än spotpriset på olja under de senaste fem åren.
Det finns alternativ
Det finns däremot andra alternativ. Powershares DB Oil Fund (NYSEArca: DBO) och United States 12 Month Oil Fund (NYSEArca: USL) ger sina ägare en exponering mot WTI-olja med en annan viktning, något som begränsar de negativa effekterna av contango. DBO kan enligt sitt placeringsreglemente köpa terminskontrakt så långt bort som 13 månader. USL köper alla de kommande tolv månadernas terminskontrakt och är således relativt okänsligt för både contango och backwardation.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter4 veckor sedan
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys
-
Nyheter4 veckor sedan
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida
-
Nyheter3 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter2 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Analys3 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras