Nyheter
Sydkoreansk helomvändning – köper guld
För första gången på 13 år har den sydkoreanska centralbanken köpt guld på den öppna marknaden. De 25 ton guld som den sydkoreanska centralbanken köpt betraktas som ett skyddsnät och har till syfte att stärka omvärldens förtroende för Sydkorea i kommande kristider. Huruvida den sydkoreanska centralbanken har för avsikt att fortsätta köpa guld eller inte är ännu inte klart, men vid månadsskiftet juli/augusti hade landet 39,4 ton guld i sina valv. De nyligen rapporterade guldköpen motsvarar ett värde om 1,24 miljarder USD och är det första guldet som Sydkorea köpt sedan den så kallade Asienkrisen 1997-1998, när koreanska medborgare donerade smycken till landets centralbank för att Sydkorea skulle kunna rida ur stormen.
För mindre än två år sedan då Bank of Korea valde att diversifiera sina utländska valutareserver och sålde betydande mängder av den amerikanska dollarn spekulerades det i att landet skulle komma att köpa guld. I samband med dessa spekulationer valde den koreanska centralbanken att gå ut och dementera att sådana planer existerade, och sade att ytterligare innehav av guld inte fanns på bankens agenda eftersom det var få andra centralbanker som då köpte guld och att denna metall inte gav någon direktavkastning. Lee Eung Baek, en av bankens chefer, sade vid detta tillfälle att guld är en illusion, och att Sydkorea följde den stora trenden. För två år sedan var det få centralbanker som köpte guld, men en av dem var Indien som bland annat var köpare av det guld som IMF sålde ut. Indien valde att köpa guld i syfte att försvara sin valuta mot en svagare dollar och möjliga inflationsökningar.
2009 hade Sydkorea, som hade världens sjätte största valutareserv, ett totalt innehav om 14,4 ton guld, motsvarade 0,03 procent av de totala reserverna, vilket skall jämföras med det genomsnittliga innehavet om 10,2 procent globalt sett. Det finns således utrymme för Sydkorea att köpa betydande mängder guld om landet anser att trenden nu har vänt. Många centralbanker lever emellertid kvar i det förflutna och minns den dåliga prisutvecklingen för guld under 1990-talet då metallen föll till som lägst 251,95 USD per troy ounce i augusti 1999.
Nyheter
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
Under 2024 har guldpriset nått rekordnivåer, delvis på grund av ökad efterfrågan från både centralbanker och konsumenter, särskilt i Kina. Kinas centralbank har köpt stora mängder guld för att diversifiera sina reserver från amerikanska dollar, mot bakgrund av ökade spänningar med USA och oro för potentiella sanktioner. Samtidigt har kinesiska konsumenter, pressade av en svag ekonomi och en krisdrabbad fastighetsmarknad, sökt guld som en trygg investering och symbol för rikedom.
Denna efterfrågan har drivit upp priserna, vilket i sin tur har lett till en mättnad på marknaden för guldsmycken i Kina, där försäljningen minskade kraftigt under hösten 2024. Även om guldpriset förblir nära rekordnivåer, har detta lett till att investerare i allt högre grad köper fysiska guldtackor och mynt, trots kostnader för förvaring.
Framtiden för guldpriserna påverkas av globala osäkerheter, inklusive potentiella amerikanska tullar mot Kina under Trumps nya administration och fortsatta geopolitiska spänningar. Guld förblir en attraktiv tillgång i tider av ekonomisk instabilitet och oro.
Nyheter
Ingen vill bygga vindkraft till havs i Danmark
Idag gick tidsfristen för att lägga bud på rättigheterna att bygga vindkraft till havs i Danmark ut. Det handlade om de första 3 GW av totalt 6 GW i Nordsjön, där vinnarna har rätt att bygga upp till totalt 10 GW. Den danska energimyndigheten fick inte ett enda bud för något av de tre delområdena (North Sea I A1, A2 and A3). Danmark har idag 2,7 GW havsvindkraft.
Ministern för energi nu bett Energimyndigheten att inleda en dialog med marknaden för att identifiera varför inga bud har lämnats in.
Danska elkonsumenter har tidigare betalat för den instabilitet som de danska elbolagen orsakar med sin vindkraft. Tidigare i år infördes att elbolagen själva måste betala för kostnaderna de orsakar.
Nyheter
Supercykel för skog och skogsägare
Den svenska marknaden för skogsråvara är i en supercykel. Det innebär goda utsikter för skogsägare, enligt Handelsbankens nya Skogsrapport.
”Råvaror generellt och skogsråvaror i synnerhet är väl positionerade för en fortsatt återhämtning under 2025”, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker för skog och råvaror Handelsbanken.
Den svenska marknaden för skogsråvara är gynnsam för skogsägare. Handelsbankens experter bedömer att råvaror generellt är tillbaka efter de senaste årens berg-och dalbana.
”Råvaror är väl positionerade för en någorlunda normal konjunkturell återhämtning i slutet av första halvåret 2025”, säger Christian Kopfer.
Stora prisskillnader på skogsmark
Efter en prisnedgång på skogsmark, framför allt i norra Sverige, är prisskillnaderna stora inom landet. Enligt fastighetskonsultföretaget Svefas statistik rapporterades begränsade nedgångar inom flera län, och faktiska prisuppgångar i Östergötland, Kalmar, Södermanland och Stockholm.
”Vi bedömer att skogsmarkspriserna kommer att stiga generellt nästa år, eftersom vi nu befinner oss i ett lägre ränteläge samtidigt som efterfrågan överstiger utbudet på skogsråvara under en lång tid framöver”, säger Jesper Forsman, segmentsansvarig skog i Handelsbanken.
Allt som allt räknar Handelsbankens experter med att svensk skogsmark som helhet kommer stiga i värde igen under 2025.
Nya intäktsmöjligheter för skogsägare
Exakt hur nya policyinitiativ i EU och på global nivå kommer påverka hur skogen brukas i framtiden är fortfarande osäkert, där nationella beslut kring implementering har stor inverkan på effekter. Sammantaget görs ändå bedömningen att det blir svårt att öka avverkningsnivåer framöver om Sverige ska leverera på sina miljö- och klimatåtaganden. Hur regelverken kommer att påverka skogsägare beror bland annat på eventuell ersättning för koldioxidinlagring eller skydd av mark. Ett ökat fokus på skogens klimat-och miljörelaterade fördelar kan skapa nya möjliga intäkter, utöver inkomster från försäljning av virke.
I Sverige är marknader för kolkrediter och biokrediter i sin linda, även om det pågår arbete med att utveckla standarder för att främja marknadernas effektivitet och trovärdighet.
”Marknader för både kolkrediter och biokrediter ser ut att kunna växa framöver och skapa nya möjligheter för den som äger skog”, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.
Efterfrågan på skogsindustriella produkter ökar 2025
En normal konjunkturell återhämtning väntas för skogsindustriella produkter, som till exempel pappersmassa. Andra varor, exempelvis sågade trävaror och förpackningsmaterial, har varit betydligt senare ut ur startblocken.
”Vi förväntar oss att den underliggande efterfrågan på till exempel sågade trävaror och förpackningsmaterial också kommer förbättras generellt under nästa år”, säger Christian Kopfer.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter4 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden
-
Nyheter4 veckor sedan
Tredje staden i Finland som satsar på kärnenergiproducerad fjärrvärme med världens enklaste reaktor
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Mixed U.S. data skews bearish – prices respond accordingly
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Fundamentals back in focus, with OPEC+ strategy crucial for price direction
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Europe’s largest oil field halted – driving prices higher
-
Nyheter4 veckor sedan
Silverpriset kan bara gå upp