Följ oss

Nyheter

Sweco summerar elmarknadsåret 2019 och tar en titt i kristallkulan

Publicerat

den

Elledningar
Elledningar

Genomsnittspriset för el i Sverige 2019 landar på cirka 40 öre/kWh, markant högre än snittpriset för 2000-talet. Men trots det relativt sett höga elpriset, har svensk el varit en exportsuccé och den totala nettoelexporten 2019 hamnar runt 25 TWh, den högsta i Sveriges historia. Drivande bakom den höga elexporten är en rekordhög vindkraftsproduktion, samtidigt som kärnkraften haft en hög tillgänglighet, vattenkraften producerat mer än normalt och elanvändningen fortsatt ligger på ungefär samma nivå som den gjort i drygt 30 års tid.

  • I Stockholm var genomsnittspriset 2019 cirka 40 öre/kWh, att jämföra med snittpriset 2001–2018 på 34 öre/kWh.
  • Elexporten från Sverige blir cirka 25 TWh, den högsta någonsin.
  • Den svenska vindkraftsproduktionen 2019 blir cirka 20 TWh, att jämföra med tidigare rekordnotering på 17 TWh.
  • Svensk solelsproduktion ökar dramatiskt, men står fortfarande bara för mindre än en procent av den totala elproduktionen.
  • Vatten- och kärnkraften stod vardera för cirka 40 % av den samlade elproduktionen 2019.

– Elbranschen står inför stora utmaningar. Den ökande elanvändningen kommer att medföra att stora mängder vindkraft transporteras från norra Sverige till elanvändare söderut, och utöver detta ska systemet även balanseras när vindkraftsproduktionen är låg. Den ökande urbaniseringen och elektrifieringen av fordonsflottan innebär också lokala kapacitetsutmaningar i många tätorter. Detta sammantaget kräver investeringar i elsystemet på hundratals miljarder fram till 2045. Vi kommer behöva börja tänka på energi på ett annat sätt där systemtänk blir centralt och saker vi tidigare tagit för givet inte längre kommer vara självklara. Elbranschen kommer att vara en viktig del av omställningen till ett fossilfritt Sverige 2045, säger Christian Holtz, energimarknadsanalytiker på Sweco.

Elpriserna har varit uppåtgående sedan bottennoteringen 2015. Marknaden tror att elpriserna kommer att sjunka något det närmsta året och sedan plana ut, vilket illustreras i figur 1. Förklaringen till den stigande elpristrenden är att det svenska elsystemet är väl sammankopplat med omgivande länder. Därmed styrs också de svenska elpriserna till stor del av utvecklingen i dessa länder. Elproduktionen i Europa domineras fortfarande av el från fossila bränslen där marginalkostnaden påverkas kraftigt av kostnaden för utsläppsrätter, som de senaste två åren ökat med en faktor fyra. Nu förväntas en stabilisering, samtidigt som Sverige går mot en växande elexport.

Figur 1. Historiska elpriser och terminspriser för el kommande 10 år

Historiska elpriser och terminspriser för el kommande 10 år
Källa: Montel

Vindkraften fortsätter att vinna mark

I år har det byggts ungefär 2 000 MW vindkraft, vilket innebär en ökad vindkraftsproduktion på cirka 30 %. Detta är markant mer än effekten på Ringhals 1 och 2 som stängs ner i år respektive nästa år. Tack vare de vindkraftsverk som nu är under konstruktion, blir tillskottet av elenergi större från nytillkommande vindkraft under 2019–2021 än bortfallet blir när Ringhals 1 och 2 stängs. Lägger vi till en fortsatt utbyggnad av solkraft och små förändringar i elanvändningen de närmsta fem åren, talar mycket för att årets rekord i elexport kan komma att slås inom en snar framtid.

Efter över 30 års stiltje väntas elanvändningen åter börja öka om några år

Elanvändningen i Sverige har legat runt 140 TWh sedan slutet på 1980-talet då kärnkraften var utbyggd och en stor del av fastighetssektorn slagit om från oljeuppvärmning till el. Men nu stundar en kraftig elektrifiering av såväl fordonsflottan som industrin. Vårt huvudscenario är en kraftig ökning av elanvändningen från andra halvan av 2020-talet och 20 år framåt.

Figur 2. Historisk elanvändning i Sverige

Historisk elanvändning i Sverige
Källa: Energimyndigheten

Några exempel på ökad elektrifiering är:

  • Branscher som gruvor, cement och kemi, arbetar med omställningen från fossila bränslen till el. Vårt huvudscenario är att från 2025–2045 kommer industrins elanvändning öka med ungefär 50 %. Det är dock svårt att bedöma framtida teknikskiften så långt fram i tiden och osäkerheten i detta scenario är hög.
  • Fordonsflottan skulle kunna öka sin elanvändning upp mot 20 TWh till 2045, baserat på ett scenario där drygt 70 procent av personbilar och lätta lastbilar körs på eldrift 2045. Även bland tunga transporter kan en kraftig elektrifiering av stadsbussar och distributionslastbilar ske redan i närtid. På längre sikt kan även långtgående lastbilar elektrifieras genom exempelvis trådburen laddning.
  • Tillkomsten av datacenter innebär att elanvändningen kommer att öka dramatiskt globalt sett. Idag använder datacenter i Sverige knappt 2 TWh el. Men tack vare att Sverige har en god tillgång på förnyelsebar el, ett fördelaktigt klimat, politisk stabilitet och numera reducerad energiskatt, talar mycket för att etableringen av datacenter i Sverige kommer att fortsätta öka även i framtiden. Ett tillskott till elanvändningen på 5-10 TWh till 2045 ser vi som fullt realistiskt.


Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära