Årets medelpris för el beräknas hamna på cirka 41 öre per kWh. Genomsnittspriset under 10-talet har legat på omkring 36 öre per kWh, men prisnivåerna har varierat kraftigt mellan och under åren, enligt elbolaget Bixias rapport. Vi kommer att få räkna med stigande elprisnivåer under kommande decennier, enligt Matina Rosenberg, chefsanalytiker på Bixia.

Om några dagar går vi in i ett nytt decennium och kan konstatera att priset på el har varierat kraftigt under de senaste tio åren. Årtiondet inleddes med mycket höga priser – ett snitt på drygt 50 öre per kWh, för att fem år senare mer än halveras till drygt 20 öre och nu, decenniets sista år hamnar snittet på 41 öre.

– Vi klev in i decenniet i en snabbt växande global högkonjunktur som gjorde att efterfrågan på el steg och därmed priset. Högkonjunkturen nådde sin topp i december 2010 vilket märktes på elpriset som då var uppe i ett månadssnitt på över 80 öre. Det är det högsta månadssnittet på hela decenniet. Andra faktorer som låg bakom det mycket höga elpriset i januari 2010 var extrem kyla och reducerad kärnkraftstillgänglighet, säger Matina Rosenberg, chefsanalytiker och meteorolog på elbolaget Bixia. 

Den globala högkonjunkturen nådde dock ett bakslag under 2011 då eurokrisen tog vid med Grekland i spetsen, vilket påverkade efterfrågan på el med sjunkande elpriser som följd. 2012 vände konjunkturen upp igen men föll tillbaka år 2013 i samband med att oljekrisen tog vid. Sedan 2013 har konjunkturen i stort sett gått uppåt. 

– Elanvändningen svänger i takt med konjunkturen. I somras nådde vi ytterligare en konjunkturtopp men sedan dess har vi sett en klar avmattning och tillverkningsindustrierna i Europa visar tydliga tecken på minskad produktion. Det gör att elanvändningen nu ligger på en lägre nivå. Det är konjunkturen som har den största påverkan på efterfrågan på el men utöver det påverkar temperaturen, förklarar Matina Rosenberg. 

Extremt mycket mer vind

Om konjunktur och temperatur är de faktorer som till stor del styr efterfrågan på el så är det tillgängligheten på exempelvis kärn-, vind- och vattenkraftsproduktion som styr utbudet. Under 2010-talet har vi haft en kraftfull ökning av elproduktionen här i Norden, främst i form av vindkraft.

–Vi har fått in mycket mer förnybar el i det nordiska elmarknadssystemet under det här decenniet. Vindkraften har ökat från drygt 10 000 GWh år 2009 till närmare 46 000 GWh i år. Det är mycket tack vare det elcertifikatsystemet i Sverige och i Norge samt andra stödsystem i Danmark och Finland. Bara i Sverige har vindkraftsproduktionen ökat från 2000 GWh 2009 till drygt 19 000 GWh 2019, säger Matina Rosenberg. 

Medan den installerade vindkraft har ökat kraftigt i Norden under decenniet har de övriga kraftslagen; vattenkraft, kärnkraft och värmekraft varit relativt oförändrade i paritet med vinden och tillgängligheten har periodvis varierat. 

– Vattenkraften står för drygt 50 procent av vår elproduktion i Norden och de perioder med lägre fyllnadsgrad i vattenmagasinen påverkas elpriset. Det fick vi erfara förra året då nivåerna i magasinen var mycket låga på grund av extremväder med mycket torka vilket var den främsta orsaken till de höga elpriserna under 2018. Även de höga bränslepriserna lyfte elpriset då,  säger Matina Rosenberg. 

Mer nordisk el i Europas ledningar

Under årtiondet har den nordisk elmarknaden integrerats mer med den europeiska då ledningarna mellan områdena har byggts ut. De nya ledningarna innebär att vi nyttjar vår kraft mer effektivt och det har lett till att det finns mer förnybar kraft från oss i Norden i de europeiska kraftledningarna. Stundtals har det även skett i omvänd riktning.

– Det händer mycket på elmarknaden nu och de kommande åren. Tyskland, som anses vara Europas energimotor har avvecklat stora delar av sin kärnkraft under decenniet och den ska vara helt avvecklad år 2022. Parallellt startar de en kolavvecklingsplan där all kolkraft ska vara borta senast år 2038. Mycket förnybart har redan kommit till i landets energisystem och mer är på väg in. Mellaneuropa behöver den nordiska kraften men kommer samtidigt stundtals ge oss kraft i Norden. Resurseffektiviten har ökat och ökar, säger Matina Rosenberg. 

Klimatets decennium

Det gångna decenniet har till stor del präglats av klimat- och energifrågan, framförallt de senaste åren.  

– Intresset för energi har ökat markant det senaste året och valen av energikällor är avgörande för klimatförändringarna. 2017 stod energisektorn i EU för cirka 80 procent av utsläppen från växthusgaser. Vi på Bixia märker av en ökad medvetenhet hos våra kunder, säger Matina Rosenberg. 

Stigande elpriser 

Mängden förnybar energi ökar inte bara här i Norden. De globala, europeiska och nationella klimat- och miljömålen driver på utvecklingen av förnybart och bidrar till minskandet av fossila bränslen. 

– Vi får räkna med att elpriserna i Norden kommer att ligga i nivå eller något högre än snittpriset 2019 de kommande tio åren. Men utan utbyggnaden av den förnybara energin skulle priserna vara ännu högre. Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, både på grund av att vi blir fler invånare men också för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fler elbilar kommer in på marknaden. Fram till 2030 räknar vi med en ökning på drygt 30 TWh från dagens nivåer, säger Matina Rosenberg.