Nyheter
Sweco summerar elmarknadsåret 2019 och tar en titt i kristallkulan

Genomsnittspriset för el i Sverige 2019 landar på cirka 40 öre/kWh, markant högre än snittpriset för 2000-talet. Men trots det relativt sett höga elpriset, har svensk el varit en exportsuccé och den totala nettoelexporten 2019 hamnar runt 25 TWh, den högsta i Sveriges historia. Drivande bakom den höga elexporten är en rekordhög vindkraftsproduktion, samtidigt som kärnkraften haft en hög tillgänglighet, vattenkraften producerat mer än normalt och elanvändningen fortsatt ligger på ungefär samma nivå som den gjort i drygt 30 års tid.
- I Stockholm var genomsnittspriset 2019 cirka 40 öre/kWh, att jämföra med snittpriset 2001–2018 på 34 öre/kWh.
- Elexporten från Sverige blir cirka 25 TWh, den högsta någonsin.
- Den svenska vindkraftsproduktionen 2019 blir cirka 20 TWh, att jämföra med tidigare rekordnotering på 17 TWh.
- Svensk solelsproduktion ökar dramatiskt, men står fortfarande bara för mindre än en procent av den totala elproduktionen.
- Vatten- och kärnkraften stod vardera för cirka 40 % av den samlade elproduktionen 2019.
– Elbranschen står inför stora utmaningar. Den ökande elanvändningen kommer att medföra att stora mängder vindkraft transporteras från norra Sverige till elanvändare söderut, och utöver detta ska systemet även balanseras när vindkraftsproduktionen är låg. Den ökande urbaniseringen och elektrifieringen av fordonsflottan innebär också lokala kapacitetsutmaningar i många tätorter. Detta sammantaget kräver investeringar i elsystemet på hundratals miljarder fram till 2045. Vi kommer behöva börja tänka på energi på ett annat sätt där systemtänk blir centralt och saker vi tidigare tagit för givet inte längre kommer vara självklara. Elbranschen kommer att vara en viktig del av omställningen till ett fossilfritt Sverige 2045, säger Christian Holtz, energimarknadsanalytiker på Sweco.
Elpriserna har varit uppåtgående sedan bottennoteringen 2015. Marknaden tror att elpriserna kommer att sjunka något det närmsta året och sedan plana ut, vilket illustreras i figur 1. Förklaringen till den stigande elpristrenden är att det svenska elsystemet är väl sammankopplat med omgivande länder. Därmed styrs också de svenska elpriserna till stor del av utvecklingen i dessa länder. Elproduktionen i Europa domineras fortfarande av el från fossila bränslen där marginalkostnaden påverkas kraftigt av kostnaden för utsläppsrätter, som de senaste två åren ökat med en faktor fyra. Nu förväntas en stabilisering, samtidigt som Sverige går mot en växande elexport.
Figur 1. Historiska elpriser och terminspriser för el kommande 10 år

Vindkraften fortsätter att vinna mark
I år har det byggts ungefär 2 000 MW vindkraft, vilket innebär en ökad vindkraftsproduktion på cirka 30 %. Detta är markant mer än effekten på Ringhals 1 och 2 som stängs ner i år respektive nästa år. Tack vare de vindkraftsverk som nu är under konstruktion, blir tillskottet av elenergi större från nytillkommande vindkraft under 2019–2021 än bortfallet blir när Ringhals 1 och 2 stängs. Lägger vi till en fortsatt utbyggnad av solkraft och små förändringar i elanvändningen de närmsta fem åren, talar mycket för att årets rekord i elexport kan komma att slås inom en snar framtid.
Efter över 30 års stiltje väntas elanvändningen åter börja öka om några år
Elanvändningen i Sverige har legat runt 140 TWh sedan slutet på 1980-talet då kärnkraften var utbyggd och en stor del av fastighetssektorn slagit om från oljeuppvärmning till el. Men nu stundar en kraftig elektrifiering av såväl fordonsflottan som industrin. Vårt huvudscenario är en kraftig ökning av elanvändningen från andra halvan av 2020-talet och 20 år framåt.
Figur 2. Historisk elanvändning i Sverige

Några exempel på ökad elektrifiering är:
- Branscher som gruvor, cement och kemi, arbetar med omställningen från fossila bränslen till el. Vårt huvudscenario är att från 2025–2045 kommer industrins elanvändning öka med ungefär 50 %. Det är dock svårt att bedöma framtida teknikskiften så långt fram i tiden och osäkerheten i detta scenario är hög.
- Fordonsflottan skulle kunna öka sin elanvändning upp mot 20 TWh till 2045, baserat på ett scenario där drygt 70 procent av personbilar och lätta lastbilar körs på eldrift 2045. Även bland tunga transporter kan en kraftig elektrifiering av stadsbussar och distributionslastbilar ske redan i närtid. På längre sikt kan även långtgående lastbilar elektrifieras genom exempelvis trådburen laddning.
- Tillkomsten av datacenter innebär att elanvändningen kommer att öka dramatiskt globalt sett. Idag använder datacenter i Sverige knappt 2 TWh el. Men tack vare att Sverige har en god tillgång på förnyelsebar el, ett fördelaktigt klimat, politisk stabilitet och numera reducerad energiskatt, talar mycket för att etableringen av datacenter i Sverige kommer att fortsätta öka även i framtiden. Ett tillskott till elanvändningen på 5-10 TWh till 2045 ser vi som fullt realistiskt.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

