Följ oss

Nyheter

Statligt oljebolag paxar de bästa oljefälten

Publicerat

den

Pemex oljefält

Mexikos statliga oljebolag paxar de bästa oljefälten innan landet släpper in de utländska företagen. Mexiko vill bryta sig ur den nio år långa produktionssvacka som landets petroleumindustri haft, och istället få samma lukrativa oljemarknad som USA och Kanada har byggt upp. För att göra detta har landets statsägda oljebolag, Pemex, till slut meddelat att bolaget är berett att avstå fält till mer kompetenta utländska oljebolag. Detta gör att det för första gången på mer än 75 år kommer att vara tillåtet för utländska företag att borra efter olja i mexikanska vatten igen.

Pemex oljefältPemex önskelista är förvånande i det skamlösa egenintresse bolaget visar. Pemex har bett energiministeriet att få behålla kontrollen över mer än 83 procent av Mexikos bevisade och sannolika oljereserver. Trots detta visar det 68-sidiga dokument som Pemex överlämnade till landets regering den 21 mars i år att de utländska oljebolagen skulle kunna få tillgång till bevisade och sannolika reserver om 4,2 miljarder fat.

Stora mängder olja

Det är onekligen en stor mängd olja, både som Pemex vill behålla och som Pemex lämnar bort, men det finns fortfarande en hel del obesvarade frågor.

  • Hur stor del av Pemex önskelista kommer att godkännas?
  • Hur många av dessa 4,2 miljarder fat är koncentrerade till ett eller flera ställen, vilket gör dem mer lönsamma att utvinna?
  • Vilken typ av vinstdelningserbjudanden kommer energiministeriet att erbjuda?
  • I vilken omfattning kommer Pemex att erbjuda utländska aktörer att bli partners i de fält som Pemex har ”tingat” och som beräknas ha bevisade och sannolika reserver på 20 miljarder fat olja?

Det mexikanska energiministeriet har fram till september på sig att granska Pemex önskelista och meddela vilka områden som kommer att auktioneras ut under de fem årliga budrundorna mellan 2015 till 2019.

Höga insatser

Insatserna är höga för alla inblandade, intäkterna från Pemex finansierar i dagsläget en tredjedel av Mexikos budget. Dessa intäkter har emellertid fallit de nio åren från toppen på 3,4 miljoner fat olja per dag under 2004 ned till 2013 års genomsnittsproduktion om 2,5 miljoner fat per dag.

Vill öka produktionen till över 4 miljoner fat

Pemex vill öka produktionen till 4 miljoner fat per dag 2025, men bolaget har knappt hunnit med att starta sina offshoreborrningar, eller borra i de shale oil-fält som spås ha den största framtida potentialen.

På USAs sida av Mexikanska Golfen producerar hundratals brunnar cirka 1,3 miljoner fat olja per dag, medan Pemex i dagsläget inte producerar någon råolja alls. I Eagle Ford-formationen i Texas där det finns både olja och gas, har det utfärdats tillstånd för 13 000 brunnar. Eagle Ford-formationen sträcker sig i norra Mexiko, där den är känd som Boquillas-formationen, med en tjocklek på cirka 200 meter. I denna formation har Pemex ännu så länge endast borrat 175 shalebrunnar sedan april 2013. En förklaring till den låga aktiviteten beror på frånvaron av ett fungerande pipelinesystem, en annan är den höga aktiviteten som drogkartellerna håller vid gränsen mellan Mexiko och USA vilket har en negativ påverkan för borrningarna.

Kommer de utländska aktörerna att våga satsa på Mexikos olja?

Det finns ett stort antal utländska företag som visat intresse för att borra i Mexiko, bland annat på grund av den relativt politiskt stabila situationen i landet i förhållande till större delen av den övriga världen. Vidare påverkar den kritiska massan situationen till Mexikos fördel, företag som BP, Chevron och ExxonMobil är redan aktiva i Mexikanska Golfen och kan med lätthet utnyttja den personal, den expertis och det kunnande som dessa företag redan har i och om den Mexikanska Golfen.

Tillsammans med många andra, mindre aktörer, har de stora oljebolagen lärt sig bemästra teknikerna kring hydraulisk frackning i Eagle Ford-formationen, och de hoppas nu kunna använda samma teknik söder om gränsen för att kunna utvinna den mexikanska shalegasen och -oljan.

Tidiga indikationer

Det finns redan vissa indikationer på hur det mexikanska energiministeriet kommer att ställa sig. Lourdes Melgar, biträdande minister för kolväten, har sagt att förutom att öka landets produktion av olja och naturgas, och därmed också vinsterna på dessa råvaror, är regeringens mål att behålla ett starkt Pemex. En vision som syftar till att krympa Pemex skulle vara mycket negativt och är inte ett alternativ.

Detta skulle kunna tyda på att Pemex tilldelas de skifferfält som bolaget har begärt samt även landets långgrunda oljefält, som har varit under utveckling i årtionden. Det är däremot sannolikt att de mest eftertraktade djuphavsområdena, till exempel Perdido Fold Belt som sträcker sig över både de mexikanska och amerikanska delarna av den Mexikanska Golfen, kommer att delas mellan mexikanska och utländska företag. Pemex bedömer att cirka 30 miljarder fat oljereserver finns på den mexikanska sidan av Perdido Fold Belt.

Pemex VD, Emilio Lozoya, har vidare sagt att bolaget inte kommer att bearbeta dessa delar ensamt, utan att företaget kommer att söka utländska partners till djuphavsutvinningen.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare

Publicerat

den

Skördetröska

Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.

Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter

Publicerat

den

Råolja

Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”

Läget i Hormuzsundet och Irans strategi

Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”

Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.

Effekter på oljepriset och globala lager

Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”

USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.

Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten

Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”

Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.

Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan

Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”

Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.

Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur

USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”

En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.

Det avgörande framåt

Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”

Bjarne Schieldrop blir intervjuad om oljemarknaden med anledning av kriget i Iran

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa

Nyheter

Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt

Publicerat

den

Studsvik och Kärnfull Next

Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.

Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.

Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.

Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.

Vad Studsvik betalar

Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära