Följ oss

Nyheter

Smörbristen ett minne blott

Publicerat

den

Biff-kött

Under hösten 2011 var en av favoritrubrikerna hos kvällstidningarna den brist på smör som uppstod i Norge som en följd av fettdieten LCHF, eller Low Carb High Fat, en relativt ny form av diet som bygger på ett lågt kolhydratintag. Metoden används bland annat för att kontrollera blodsocker och viktminskning vilket bland annat haft goda resultat bland typ-2 diabetiker. Det ökade intresset för feta produkter har gjort att såväl köttproducenter som livsmedelskedjor dragit fördel av fettrenden som uppstått när fler och fler går över till en LCHF-diet och minimerar sitt intag av kolhydrater och ersätter detta med fett, gärna från smör och grädde. Pasta, ris och rotfrukter ratas för livsmedel som bacon och smör. Hos till exempel svenska Scan steg försäljningen av bacon med åtta procent under 2011 medan nyckelhålsmärkta produkter och lightprodukter har dykt i försäljning.

Under 2010 och 2011 ökade Icas smörförsäljning med sex procent, försäljningen av creme fraiche ökade med femton procent, fetare typer av yoghurt med 16 procent och vispgrädde med 10 procent. I livsmedelsbutikerna lär de positiva effekterna knappast bli så stora för handlarna då såväl kött och mejerivaror oftast är lockvaror som har de minsta marginalerna, däremot finns det anledning att tro att det längre bak i produktionskedjan kommer att finnas större vinnare.

LCHF, en diet två koncept

Dieten, som bygger på två koncept, LC (low-carb) och HF (high-fat), har även fått till effekt att försäljningen av kött ökat kraftigt. Teorin akom LC, ett lågt kolhydratintag, bygger på att kolhydraterna bryts ned i kroppen till enkla sockerarter som används som energi vilket driver på blocksockret och ökar insulinproduktionen vilket leder till höga halter av socker och insulin. Med ett lågt intag av kolhydrater i kosten fås lägre blodsockerhalt och därmed lägre insulinvärden. Som en följd av detta ökar frisättning av fettsyror från fettväven, och ökar fettförbränning och i avsaknad av kolhydraternas energi måste energi tillföras i form av protein och fett. Kroppen ställs då in på en hög fettförbränning som leder till en viktminskning.

Vidare är den mänskliga kroppen beroende av vissa typer av vissa fettsyror so kroppen svårligen kan syntetisera själv, till exempel långkedjigt omega-3 och omega-6, fetter som finns i kött, vegetabilier, nötter, frön, fisk, och alger. Helt klara linjer finns inte, men många LCHF:are föredrar och rekommenderar ofta naturligt förekommande animaliskt mättat fett framför industriellt processat fett från växtriket eller djurriket.

Alla djur som lever i den evolutionära miljö som de utvecklades för att leva i äter olika mycket och sorters mat baserat på årstid. Samma princip borde då även gälla människa anser förespråkarna för LCHF-dieten då den ursprungliga människan under sommarhalvåret hade god tillgång på kolhydrater, till exempel bär, frukt och andra växter. Då kroppen fick stora portioner kolhydrater som omvandlades till energi som kunde omvandlas till energi kunde människokroppen spara på fettet. Under vinterhalvåret var det mycket ont om kolhydrater och den mat människan åt bestod framförallt av andra djur, under denna period använde man sig av det fett som sparats ihop under sommaren. Samma cykel uppvisas hos så gott som alla andra allätande däggdjur.

Värst i Norge

Även om det under vissa perioder uppstått brist på smör i både Sverige och i delar av Finland så har det varit värst i Norge. Det var en rad olika faktorer som ledde till att denna brist uppstod.

Kraftiga regn under sommaren påverkade betet för korna, vilket ledde till en minskad mjölkproduktion under sommarmånaderna. Produktionsbortfallet beräknas ha uppgått till cirka 20 miljoner liter, vilket bara det gav ökade priser på smör i Norge.

Parallellt med produktionsminskningen ökade efterfrågan snabbt, under oktober 2011 ökade försäljningen med 20 procent, något som följdes av en 30-procentig försäljningsökning under november samma år. Den akuta bristen på smör kom att leda till skyhöga priser där norrmännen kom att betala upp till 300 kronor för en enda 250-grams förpackning av importerat smör. Under december det året blev bristen riktigt akut då smör är att betrakta som en stapelvara för alla norrmän under julen.

Hur kunde då priserna komma att bli så pass höga? I dagens samhälle är det inga större problem att frakta ett par ton smör från en del av Europa till en annan. Problemet är strukturen på den norska mejerinäringen. På den tiden var Tine, Norges största mejerikooperativ, den största producenten av smör i landet, med en marknadsandel på cirka 90 procent. Tine exporterade smör trots bristen, samtidigt som Norge har höga importtullar på smör i syfte att skydda den inhemska mejeriindustrin mot utländsk konkurrens.

Mejerinäringen beräknades ha ett underskott på 500 till 1000 ton smör medan efterfrågan har ökat med 30 procent sedan 2010. Tine beskylldes av mjölkbönder för att inte informerat dem om högre efterfrågekvoter och för att exporterar för mycket smör trots en hotande inhemsk brist.

Bättre betalt för fet mjölk

Det kooperativa livsmedelsföretaget Tine säger att i vinter kommer smöret att räcka till alla eftersom smörlagren nu är välfyllda vilket bland annat beror på att Tine betalar de norska mjölkbönderna bättre för fet mjölk.

En annan förklaring skulle kunna vara den nya dieten 5:2 som slagit ut LCHF i popularitet.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare

Publicerat

den

Skördetröska

Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.

Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter

Publicerat

den

Råolja

Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”

Läget i Hormuzsundet och Irans strategi

Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”

Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.

Effekter på oljepriset och globala lager

Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”

USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.

Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten

Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”

Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.

Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan

Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”

Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.

Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur

USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”

En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.

Det avgörande framåt

Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”

Bjarne Schieldrop blir intervjuad om oljemarknaden med anledning av kriget i Iran

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa

Nyheter

Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt

Publicerat

den

Studsvik och Kärnfull Next

Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.

Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.

Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.

Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.

Vad Studsvik betalar

Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära