Följ oss

Nyheter

Smörbristen ett minne blott

Publicerat

den

Biff-kött

Under hösten 2011 var en av favoritrubrikerna hos kvällstidningarna den brist på smör som uppstod i Norge som en följd av fettdieten LCHF, eller Low Carb High Fat, en relativt ny form av diet som bygger på ett lågt kolhydratintag. Metoden används bland annat för att kontrollera blodsocker och viktminskning vilket bland annat haft goda resultat bland typ-2 diabetiker. Det ökade intresset för feta produkter har gjort att såväl köttproducenter som livsmedelskedjor dragit fördel av fettrenden som uppstått när fler och fler går över till en LCHF-diet och minimerar sitt intag av kolhydrater och ersätter detta med fett, gärna från smör och grädde. Pasta, ris och rotfrukter ratas för livsmedel som bacon och smör. Hos till exempel svenska Scan steg försäljningen av bacon med åtta procent under 2011 medan nyckelhålsmärkta produkter och lightprodukter har dykt i försäljning.

Under 2010 och 2011 ökade Icas smörförsäljning med sex procent, försäljningen av creme fraiche ökade med femton procent, fetare typer av yoghurt med 16 procent och vispgrädde med 10 procent. I livsmedelsbutikerna lär de positiva effekterna knappast bli så stora för handlarna då såväl kött och mejerivaror oftast är lockvaror som har de minsta marginalerna, däremot finns det anledning att tro att det längre bak i produktionskedjan kommer att finnas större vinnare.

LCHF, en diet två koncept

Dieten, som bygger på två koncept, LC (low-carb) och HF (high-fat), har även fått till effekt att försäljningen av kött ökat kraftigt. Teorin akom LC, ett lågt kolhydratintag, bygger på att kolhydraterna bryts ned i kroppen till enkla sockerarter som används som energi vilket driver på blocksockret och ökar insulinproduktionen vilket leder till höga halter av socker och insulin. Med ett lågt intag av kolhydrater i kosten fås lägre blodsockerhalt och därmed lägre insulinvärden. Som en följd av detta ökar frisättning av fettsyror från fettväven, och ökar fettförbränning och i avsaknad av kolhydraternas energi måste energi tillföras i form av protein och fett. Kroppen ställs då in på en hög fettförbränning som leder till en viktminskning.

Vidare är den mänskliga kroppen beroende av vissa typer av vissa fettsyror so kroppen svårligen kan syntetisera själv, till exempel långkedjigt omega-3 och omega-6, fetter som finns i kött, vegetabilier, nötter, frön, fisk, och alger. Helt klara linjer finns inte, men många LCHF:are föredrar och rekommenderar ofta naturligt förekommande animaliskt mättat fett framför industriellt processat fett från växtriket eller djurriket.

Alla djur som lever i den evolutionära miljö som de utvecklades för att leva i äter olika mycket och sorters mat baserat på årstid. Samma princip borde då även gälla människa anser förespråkarna för LCHF-dieten då den ursprungliga människan under sommarhalvåret hade god tillgång på kolhydrater, till exempel bär, frukt och andra växter. Då kroppen fick stora portioner kolhydrater som omvandlades till energi som kunde omvandlas till energi kunde människokroppen spara på fettet. Under vinterhalvåret var det mycket ont om kolhydrater och den mat människan åt bestod framförallt av andra djur, under denna period använde man sig av det fett som sparats ihop under sommaren. Samma cykel uppvisas hos så gott som alla andra allätande däggdjur.

Värst i Norge

Även om det under vissa perioder uppstått brist på smör i både Sverige och i delar av Finland så har det varit värst i Norge. Det var en rad olika faktorer som ledde till att denna brist uppstod.

Kraftiga regn under sommaren påverkade betet för korna, vilket ledde till en minskad mjölkproduktion under sommarmånaderna. Produktionsbortfallet beräknas ha uppgått till cirka 20 miljoner liter, vilket bara det gav ökade priser på smör i Norge.

Parallellt med produktionsminskningen ökade efterfrågan snabbt, under oktober 2011 ökade försäljningen med 20 procent, något som följdes av en 30-procentig försäljningsökning under november samma år. Den akuta bristen på smör kom att leda till skyhöga priser där norrmännen kom att betala upp till 300 kronor för en enda 250-grams förpackning av importerat smör. Under december det året blev bristen riktigt akut då smör är att betrakta som en stapelvara för alla norrmän under julen.

Hur kunde då priserna komma att bli så pass höga? I dagens samhälle är det inga större problem att frakta ett par ton smör från en del av Europa till en annan. Problemet är strukturen på den norska mejerinäringen. På den tiden var Tine, Norges största mejerikooperativ, den största producenten av smör i landet, med en marknadsandel på cirka 90 procent. Tine exporterade smör trots bristen, samtidigt som Norge har höga importtullar på smör i syfte att skydda den inhemska mejeriindustrin mot utländsk konkurrens.

Mejerinäringen beräknades ha ett underskott på 500 till 1000 ton smör medan efterfrågan har ökat med 30 procent sedan 2010. Tine beskylldes av mjölkbönder för att inte informerat dem om högre efterfrågekvoter och för att exporterar för mycket smör trots en hotande inhemsk brist.

Bättre betalt för fet mjölk

Det kooperativa livsmedelsföretaget Tine säger att i vinter kommer smöret att räcka till alla eftersom smörlagren nu är välfyllda vilket bland annat beror på att Tine betalar de norska mjölkbönderna bättre för fet mjölk.

En annan förklaring skulle kunna vara den nya dieten 5:2 som slagit ut LCHF i popularitet.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Chile vill öka antalet litiumprojekt i landet med 200 procent till år 2026

Publicerat

den

Litium-tillgångar hos Albemarle

För närvarande är det bara SQM och Albemarle som producerar litium i Chile, ett land som har betydande tillgångar. Bloomberg rapporterar att Chiles finansminister under lördagen berättade att landets regering hoppas att tre till fyra nya litiumprojekt ska vara igång vid 2026.

Chile har infört en modell för strategiska råvaror, där litium ingår, som går ut på att det statliga företaget Codelco förhandlar fram individuella avtal med externa företag som vill vara verksamma i landet. Målet är att hitta en balans där landet får ut ordentligt med värde samtidigt som villkoren fortfarande är attraktiva för externa företag.

För tillfället är USA:s finansminister Janet Yellen i Chile då USA vill öka sin närvaro i värdekedjan för råvaror, både inom USA och med länder som USA har frihandelsavtal med. Hon besökte även Albemarles litiumprojekt tillsammans med Mario Marcel, Chiles finansminister.

Fortsätt läsa

Nyheter

Upprörda känslor när Ghana godkänner import av 3500 ton kakao

Publicerat

den

Kakao i närbild

Ett brev från Ghana Cocoa Board (COCOBOD) som godkänner importen av kakaobönor har väckt uppståndelse i världens näst största kakaoproducerande land. I brevet daterat den 25 januari 2024 godkänner ledningen för COCOBOD Afrotropic Cocoa Processing Company import av totalt 3 500 ton kakaobönor från Elfenbenskusten och Nigeria.

Även om brevet inte anger orsakerna bakom importen, vände sig den ghanesiska befolkningen till sociala medier för att beklaga utvecklingen. Reaktioner påstod generellt en möjlig kollaps av kakaoproduktionen i Ghana, en sektor som anses vara ryggraden i den västafrikanska statens ekonomi.

På sociala medier förutspåddes att detta skulle leda till en möjlig kollap av kakaoproduktionen i Ghana, en sektor som anses vara ryggraden i den västafrikanska landets ekonomi. Vilket uppenbart är obegripligt med tanke på att priserna är rekordhöga och bristen stor.

Men enligt branschexperter är import av kakaobönor från andra länder ingenting nytt. En källa sa att Ghanas kakaoregulator i flera år har godkänt importen av vissa kvantiteter av varan för användning av kakaoförädlingsföretag. Det finns tolv kakaoförädlingsföretag verksamma i Ghana, med en sammanlagd installerad kapacitet på cirka 500 000 ton.

De inkluderar bland annat Barry Callebaut, Niche Cocoa, Cocoa Touton, Cargill, Chocomac, Olam, Afrotropic, WAMCO och CPC. Alla dessa förädlare har en klausul i sitt kakaoleveransavtal med COCOBOD som tillåter dem att importera kakaobönor med förhandsgodkännande.

COCOBOD-uttalande

Ett uttalande från COCOBODs Public Affairs-enhet betonade att utvecklingen var en branschpraxis. Det sa att detta förfarande ”har funnits i över 20 år för att tillåta fabriker att importera från andra länder, inklusive Elfenbenskusten, Togo, Nigeria och Ecuador.”

”Ghanas kakao är en premiumkakao, och som en del av kostnadshantering och operativ strategi blandar företag ofta premium Ghana kakao med kakaobönor från andra producerande länder som inte håller lika hög standard” förklarade Cocobod. ”Ingen konfektyr- eller chokladtillverkare i Europa, Japan eller USA har råd att tillverka produkter med 100 procent premiumkakao från Ghana och förbli i branschen”

Till exempel är vissa europeiska chokladtillverkare kända för att importera 100 procent halvfabrikat av premiumkakaoprodukter från Ghana blanda dem med liknande produkter från andra håll i sina fabriker för att uppnå vissa receptstandarder.

Fortsätt läsa

Nyheter

Mjölkpriset till Arlabönderna höjs i mars

Publicerat

den

Mjölk-splash

Från och med den 1 mars 2023 får bönderna inom Arla mer betalt för sin mjölk. Priset höjs med 11,1 öre både för konventionell och ekologisk mjölk. Det är den andra gången i år som Arla höjer mjölkpriset till bönderna.

Efter att ha lämnat priset oförändrat i februari, höjer nu Arla kilopriset med 11,1 öre för både konventionell och ekologisk mjölk. Det betyder att det så kallade a contopriset i mars blir 494,6 öre per kilo för konventionell mjölk och 561,6 öre per kilo för ekologisk.

De globala mjölvolymerna fortsätter att minska, men ökar i vissa regioner. Mjölkvolymerna inom EU väntas öka mot bakgrund av de förväntade säsongsökningarna under våren.

Marknadsöversikt

Invägd mjölkråvara: De globala mjölkvolymerna fortsätter att minska, men ökar i vissa delar av världen. Nedgången i EU och Storbritannien var större än väntat i november. Produktionen sjönk med 1,7 procent jämfört med samma månad förra året. I USA ökade invägningen i december med 0,6 procent, och på Nya Zeeland med 2,6 procent jämfört med i fjol.

Ost: Marknaden för hårdost är stabil. 

Mjölkpulver: Priserna på mjölkpulver går åt olika håll i olika delar av världen. På Nya Zeeland pekar trenden uppåt för både helmjölks- och skummjölkspulver, i takt med att volymerna minskar säsongsmässigt och El Niño börjar påverka betesmarkerna. I Europa har priserna däremot gått ner lite på senare tid, eftersom högsäsongen snart börjar.

Smör: Smörpriserna fortsätter att vara volatila. Ett mycket starkt resultat vid det senaste handelstillfället på Global Dairy Trade, GDT, gav Oceanien förstaplatsen med det dyraste smöret i världen.

Fortsätt läsa

Populära