Nyheter
Ryskt väder kan driva vetepriset
Under förra veckan såg vi hur vetepriset steg till den högsta nivån på fem månader och handlades över 6 USD per bushel när vinterkylan drog in över det norra halvklotet. Redan tidigare under året har marknaden oroat sig för den amerikanska grödan. Dessutom har marknaden oroat sig för den dåliga kvalitén på kvarnvetet från länder som Brasilien, Argentina och Australien. Det verkliga skälet till oro och de stigande vetepriserna beror emellertid på de ogynnsamma väderförhållandena för höstvete i Ryssland och östra Ukraina.
Dåliga utsikter för höstvetet
De svaga utsikterna för den ryska veteskörden hamnade nyligen i fokus efter att en rapport från det Moskvabaserade ryska jordbruksrådgivningsföretaget SovEcon publicerats. Företaget varnade i sin rapport för ett fall i den ryska spannmålsproduktionen om 18 miljoner ton (18 mt) för 2015 är att betrakta som realistiskt. SovEcon skrev att produktionen kan komma att falla till 86 mt från årets 104 mt. Av denna skörd utgjorde 60 mt vete. Rapporten fokuserade på höstvetet som konsultföretaget anser befinna sig i en allvarlig riskzon.
Förutsättningarna för höstvetet i Ryssland är rekorddåliga, till och med sämre än vintern 2009/2010 när den stränga vintern som följde en rekordtorka ledde till att skörden hamnade på 62 mt. SovEcon varnar nu för att den ryska veteskörden kan bli lägre än 50 mt, ett betydande fall från årets 58 till 59 mt. Orsaken till den uppdaterade prognosen är att årets väderlek i de veteodlande delarna av Ryssland följer samma mönster som 2009/2010.
Torka och kyla är inte en bra kombination
Under sommaren 2014 drabbades de ryska spannmålsproducenterna av torka, mer än 20 procent av skörden drabbades drastiskt av bristen på fukt enligt Agrokultura som driver jordbruk i Svartahavsområdet. Ett annat företag, Trigon Agri, instämmer i det som SovEcon och Agrokultura säger, att bristen på fukt under september och början av oktober har gjort att vintergrödorna har sämre förutsättningar i år än tidigare år. Även Black Earth Farming nämner de ovanliga väderförhållandena med en extrem torka från juni och framåt. Bolagets VD, Richard Warburton, säger att på 70 procent av företagets gårdar ligger nederbörden på samma nivå som 2010 och kraftigt under sjuårsgenomsnittet. Under 2010 föll avkastningen för Black Earth Farming med 46 procent, ned till 1,9 mt per hektar.
Utöver torkan har vintern kommit tidigt till Ryssland under 2014, Svartahavsområdet har redan fått ett snötäcke över grödan. Det gör att höstvetet befinner sig i en riskzon.
Inget hopp om förbättrade utsikter
Utsikterna för Svartahavsområdets höstvete förbättras inte, något som bör leda till högre priser på vete. Väderlekstjänsten MDA spådde under november att torkan i Svartahavsområdets veteproducerande regioner kommer att öka i omfattning. Radobank säger att utbudsrisken kvarstår och fortsätter med att även utan dessa risker så befinner sig utbudet och efterfrågan på vete endast i jämnvikt. Det betyder att även mindre utbudsstörningar kan driva upp priset på vete.
För de flesta som vill ha en exponering mot just vetepriset är det enklast att köpa ett certifikat, en ETF (börshandlad fond) eller en mini future, även om det också finns andra sätt att agera på. SEB erbjuder till exempel ett certifikat som heter VETE S SEK, som är ett certifikat utan hävstång som följer terminspriset på vete. Certifikatet är avsett för den som tror att underliggande tillgång ska stiga. Ett annat sätt är att köpa en börshandlad fond. Teucrium har en ETF som är helt dedikerad till just vete, WEAT som handlas på NYSE Arca. Den har emellertid en ganska hög förvaltningskostnad, totalt sett uppgår den till 3,74 procent vilket är mycket högt för en börshandlad produkt.
Nyheter
Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar
Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar med bred marginal när man presenterade resultatet för det tredje kvartalet. Mikael Staffas, vd för Boliden, kommenterar kvartalet och hur han ser på råvarumarknaden och bolagets olika gruvprojekt.
Nyheter
Australien och USA investerar 8,5 miljarder USD för försörjningskedja av kritiska mineraler
USA:s president Donald Trump och Australiens premiärminister Anthony Albanese undertecknade på måndagen ett avtal som ska tillföra miljarder dollar till projekt inom kritiska mineraler.
Länderna kommer tillsammans att bidra med 1-3 miljarder dollar till projekten under de kommande sex månaderna. Den totala projektportföljen är värd 8,5 miljarder dollar, enligt regeringarna.
Galliumraffinaderi med kapacitet för 5x USA:s efterfrågan
Som en del av avtalet kommer det amerikanska försvarsdepartementet även att investera i ett galliumraffinaderi i västra Australien med en kapacitet på 100 ton per år. För närvarande importerar USA omkring 21 ton gallium, vilket motsvarar hela den inhemska konsumtionen, enligt den amerikanska geologiska myndigheten.
Initiativet kommer samtidigt som Kina har infört exportrestriktioner på vissa mineraler, däribland sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för tillverkningen av elektronik och elmotorer. Gallium används till exempel i mikrovågskretsar samt blå och violetta lysdioder (LED), vilka kan användas för att skapa kraftfulla lasrar.
Nyheter
Vad guldets uppgång egentligen betyder för världen
Guldpriset har nyligen nått rekordnivåer, över 4 000 dollar per uns. Denna uppgång är inte bara ett resultat av spekulation, utan speglar djupare förändringar i den globala ekonomin. Bloomberg analyserar hur detta hänger samman med minskad tillit till dollarn, geopolitisk oro och förändrade investeringsmönster.
Guldets roll som säker tillgång har stärkts i takt med att förtroendet för den amerikanska centralbanken minskat. Osäkerhet kring Federal Reserves oberoende, inflationens utveckling och USA:s ekonomiska stabilitet har fått investerare att söka alternativ till fiatvalutor. Donald Trumps handelskrig har också bidragit till att underminera dollarns status som global reservvaluta.
Samtidigt ökar den geopolitiska spänningen, särskilt mellan USA och Kina. Kapitalflykt från Kina, driven av oro för övertryckta valutor och instabilitet i det finansiella systemet, har lett till ökad efterfrågan på guld. Även kryptovalutor som bitcoin stiger i värde, vilket tyder på ett bredare skifte mot hårda tillgångar.
Bloomberg lyfter fram att derivatmarknaden för guld visar tecken på spekulativ överhettning. Positioneringsdata och avvikelser i terminskurvor tyder på att investerare roterar bort från aktier och obligationer till guld. ETF-flöden och CFTC-statistik bekräftar denna trend.
En annan aspekt är att de superrika nu köper upp alla tillgångsslag – aktier, fastigheter, statsobligationer och guld – vilket bryter mot traditionella investeringslogiker där vissa tillgångar fungerar som motvikt till andra. Detta tyder på att marknaden är ur balans och att kapitalfördelningen är skev.
Sammanfattningsvis är guldets prisrally ett tecken på en värld i ekonomisk omkalibrering. Det signalerar misstro mot fiatvalutor, oro för geopolitisk instabilitet och ett skifte i hur investerare ser på risk och trygghet.
-
Nyheter4 veckor sedanOPEC+ missar produktionsmål, stöder oljepriserna
-
Nyheter2 veckor sedanGoldman Sachs höjer prognosen för guld, tror priset når 4900 USD
-
Nyheter3 veckor sedanBlykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete
-
Nyheter3 veckor sedanGuld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga
-
Nyheter2 veckor sedanLeading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid
-
Nyheter2 veckor sedanNytt prisrekord, guld stiger över 4000 USD
-
Nyheter3 veckor sedanEtt samtal om guld, olja, koppar och stål
-
Analys3 veckor sedanOPEC+ will likely unwind 500 kb/d of voluntary quotas in October. But a full unwind of 1.5 mb/d in one go could be in the cards

