Nyheter
Rysk seger i kampen om Egyptens vete
Den första juli 2011 upphörde det exportförbud som Ryssland, världens tredje största exportör av vete, hade på råg, vete, majs och korn till Egypten. Exportförbudet som varade i nästan ett års tid, var en följd av den värsta torkan som Ryssland sett på över ett sekel. Torkan som följdes av betydande skogsbränder medförde att närmare 11 miljoner hektar rysk åkermark förstördes och att skörden 2010 minskade till 60 miljoner ton, 38 procent lägre än 2009.
Den ryska exporten välkomnas från Egyptens sida, även om det sker med en viss försiktighet då egyptierna, världens största importör av vete, vill vara säkra på att Ryssland verkligen klarar av att uppfylla sina åtaganden. I och med att Ryssland är det av de stora exportländerna som ligger närmast Egypten innebär det att fraktkostnaderna gör rysk export konkurrenskraftig. Det tidigare exportförbudet fick de egyptiska myndigheterna att vidta åtgärder för att minska den inhemska brödkonsumtionen samt att planera för en ökad inhemsk produktion av vete som skulle svara för upp till 75 procent av Egyptens egna behov. Detta skall bland annat ske genom att öka produktiviteten på befintliga åkrar, men också genom bevattning av nya fält. Vidare infördes regler som förbjöd användandet av bröd som boskapsfoder och lagar infördes för att uppmuntra användandet av majs i bröden.
I och med att upp till 90 procent av alla egyptier äter bröd som bakas på mjöl som på ena eller andra sättet subventioneras av den egyptiska staten, och upp till 60 procent, i huvudsak den fattigare befolkningen, är beroende av bröd som sin huvudsakliga föda är det naturligt att beslutet gjort livet lättare för Egyptens befolkning. Innan det ryska exportembargot infördes gick inte mindre än 50 procent av Rysslands export till Egypten. Under embargot tvingades Egypten istället att förlita sig på import från USA och Västeuropa, något som beräknats kosta Egypten upp till 700 miljoner USD.
Stororder krävde prissänkningar från ryskt håll
Ryssland har kammat hem en betydande exportorder på vete som kommer att gälla minst ett år framåt. Ordern som krävde att de ryska exportörerna gav Egypten garantier om vissa rabatter, vanns i strid med erbjudanden om franskt spannmål. Ryssland stärkte sedan sitt grepp om försäljningen till Egypten genom att vinna en order om 420.000 ton vete vilket gör att Egypten nu importerar mer än 2 miljoner ton vete från Ryssland.
Ryskt vs Franskt
Mot bakgrund av de försvagade terminspriserna krävs Ryssland på rabatter för att försvara sin konkurrenskraft mot franskt vete.
Egypten betalar i genomsnitt $ 278,42 per ton för vete den här gången, $ 12 mindre per ton än det pris som betalas för rysk säd från den tidigare upphandlingen. Det franska vetet erbjöds Egypten till ett pris om $ 283,95 per ton, trots att fraktkostnaden uppgår till $ 5 mer per ton jämfört med den ryska spannmålen.
Ordern följer på en nedgång på cirka 13 % på vetepriset i Chicago denna månad och det är inte förvånande att se hur Egypten väljer att köpa betydande mängder vete i samband med prisnedgångar på råvarumarknaden.
Nyheter
Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare
Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.
Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.
Nyheter
Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter
Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”
Läget i Hormuzsundet och Irans strategi
Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”
Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.
Effekter på oljepriset och globala lager
Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”
USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.
Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten
Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”
Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.
Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan
Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”
Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.
Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur
USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”
En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.
Det avgörande framåt
Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”
Nyheter
Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt
Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.
Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.
Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.
Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.
Vad Studsvik betalar
Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.
-
Nyheter3 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Nyheter4 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Nyheter3 veckor sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Analys3 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter2 veckor sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter3 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter3 veckor sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar
-
Nyheter2 veckor sedanChristian Kopfer kommenterar läget på oljemarknaden och Anders Wennberg halvmetallen antimon

