Nyheter
Råvaruprodukter vänder den negativa utvecklingen
Tillgångarna i börshandlade råvaruprodukter, så kallade ETP:er (ETF-fonder och ETN-produkter, eller certifikat som de kallas i Sverige), ökade med 8,4 miljarder dollar till 135,9 miljarder dollar under det tredje kvartalet 2013. Det är den första kvartalsvisa ökningen sedan det tredje kvartalet 2012. Det visar en sammanställning av handeln i börshandlade fonder hos ETF Securities under det tredje kvartalet 2013.
Ökningen berodde på en kombination av prisökningar i olika råvaror och ett ökat inflöde av icke-guldrelaterade råvaruprodukter, det största sedan det första kvartalet 2012.
Viktiga trender för råvaruprodukter under tredje kvartalet 2013:
- Icke-guldrelaterade råvaruprodukter hade ett nettoinflöde på 1,9 miljarder dollar, vilket var mer än utflödet under det andra kvartalet. Inflödet var det största sedan KV1 2012.
- Börshandlade råvaruprodukter, inklusive guld, hade ett nettoutflöde på 2,3 miljarder dollar under det tredje kvartalet, en avsevärd förbättring jämfört med föregående kvartal då nettoutflödet var 19,6 miljarder dollar.
- Nettoutflödet av börshandlade guldprodukter fortsatte under det tredje kvartalet. Dock dämpades utflödet markant jämfört med det andra kvartalet 2013. Det senaste kvartalets utflöde på 4,2 miljarder dollar kan jämföras med det rekordstora nettoutflödet på 18,5 miljarder dollar under årets andra kvartal. På månadsbasis har utflödet i guldprodukter dämpats sedan rekordutflödet på 8,7 miljarder dollar under april 2013.
- Under det tredje kvartalet hade diversifierade breda råvaruprodukter nettoinflöden på 779 miljoner dollar. Det är den största ökningen sedan tredje kvartalet 2012. Faktorerna till varför kapitalförvaltare nu har sökt sig tillbaka är flera; en fortsatt stadig förbättring i den amerikanska tillverkningsindustrin, stärkt tro på att Kina kommer att upprätthålla en sund ekonomisk tillväxt, trevande tecken på förbättrad tillväxt i Europa och Japan samt en stor global likviditet. Dessutom upplevs priserna vara attraktiva.
- Silver var den kategori som noterade det näst största nettoinflödet under kvartalet, sammanlagt 706 miljoner dollar. Efter att priset backat med mer än 50 procent sedan pristoppen verkar det som att investerare ser silver som ett av de bästa sätten att få exponering när den globala industrikonjunkturen väntas bli bättre. Eftersom cirka 50 procent av efterfrågan i silver kommer från industrin har silverpriset haft en historiskt tydlig positiv koppling till ledande indikatorer från tillverkningsindustrin. Metallen är både en industriell metall och en “hårdvaluta” likt guld. Det lockar investerare som inser att vi upplever en cyklisk uppgång och som samtidigt ser orosmoln i form av högre statsskulder och fortsatta risker för valutaförsämringar i kölvattnet av en väl tilltagen penningpolitik.
- Det tredje största nettoinflödet under kvartalet var inom energiråvaror, främst i form av naturgas som noterade 284 miljoner dollar i inflöden samt olja med 66 miljoner dollar. En stor del av inflödet av olja har sannolikt att göra med att investerare vill skydda sig mot ytterligare leveransstörningar i Mellanöstern samt att investerare med kortare investeringshorisonter trissar upp priset för WTI-oljan (West Texas Intermediate), allt eftersom lagren minskar. Investerare i naturgas tenderar att handla i intervall. När spotpriset för Henry Hub sjunkit från över $ 4,5 MBtu (miljoner British Thermal Unit) till under $ 3.5 MBtu från maj till början av augusti såg många investerare ett bra tillfälle att köpa in sig ytterligare.
- Jordbruksprodukter noterade 121 miljoner dollar i nya nettoinflöden spritt över hela sektorn. Jordbruksprodukter vände därmed den negativa trenden från föregående kvartal. Störst inflöde noterade kaffe med 70 miljoner dollar i nettoinflöden. Därefter följde kategorin diversifierade med 22 miljoner dollar i nettoinflöden, följt av kakao och vete med 14 miljoner, respektive 13 miljoner dollar. Stora prisnedgångar för de flesta jordbruksråvaror tillsammans med markant negativa positioner ute på marknaden tycks ha lockat investerare som väntar sig en framtida prisnormalisering.
- Även platina såg starka nettoinflöden, med 172 miljoner dollar. Platinapriset ligger under priset för estimerade produktionskostnader vilket har attraherat investerare som vill positionera sig utifrån att den globala ekonomin kan komma att stärkas. Utbudet har hållits nere av arbetskraftsproblem i gruvor i Sydafrika, där 70 procent av produktionen sker. Samtidigt finns förväntningar på att den kinesisk efterfrågan av platinasmycken ska öka. Detta tillsammans med tidiga tecken på liv i de centraleuropeiska ekonomierna som stärker sannolikheten för att det blir ordentlig brist på metallen i år och nästa år.
- Industrimetaller som grupp noterade 195 miljoner dollar i nettoutflöden under kv3 2013. Trenden är förvånande vid första anblicken med tanke på de förbättrade utsikterna för Kina och den globala industriella tillväxten. Den mest sannolika förklaringen till utflödena, trots att utsikterna på efterfrågesidan har förbättrats, är att utbudet av några av de viktiga industrimetallerna såsom koppar förväntas öka. Därför verkar det som investerare valde att positionera sig för återhämtningen för industrisektorn genom tillgångar i platina, silver, olja och breda råvaror, snarare än genom industrimetaller.
Nicholas Brooks, analyschef på ETF Securities, säger i en kommentar:
“Investerarnas ökade allokering till råvaror speglar en generell förbättrad tilltro till tillgångsklassen som gynnas av uppgångar i den globala industrikonjunkturen och en ökad tilltro till Kinas tillväxt. Dessutom har en rad råvaror uppnått attraktiva prisnivåer. Förutsatt att återhämtningen för tillverkningsindustrin fortsätter och att amerikansk och europeisk politik inte förstör utsikterna för den internationella konjunkturen, så tror vi att det tredje kvartalet 2013 kan utgöra en viktig positiv vändpunkt för råvaror.”
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

Nyheter
40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
Gulfkriget har pågått ett tag nu och det har slagit igenom kraftigt på många av världens centrala råvaror. Här i Sverige har vi hittills varit relativt opåverkade, så det är lätt att tro att det inte är någon stor sak trots allt. Men ingenting kunde vara mer fel, ändrar sig ingenting inom kort kommer konsekvenserna i världen att bli rejäla.
Det finns två saker som gör att vi hittills klarat oss bra. För det första finns vissa lager av energi, både i form av faktiska lager och i form av att det tar tid för olje- och gastankers att komma till Europa. Det gör att trots att det inte skeppas någon ny olja och gas via Hormuz-sundet så fortsätter leveranserna att komma som vanligt i upp till fyra veckor. För det andra så får Europa en hel del av sina energiråvaror från diversifierade källor.
Länder i Asien har redan för länge sedan börjat stänga ner skolor, myndigheter och andra verksamheter flera dagar i veckan. Lastbilar och flyg har inget bränsle. Många användare av energi i Asien har även mindre pengar och klarar inte att bjuda på den energi som ändå finns tillgänglig.
Javier Blas gästar här Odd Lots-podden för ett samtal på drygt 40 minuter där vi får veta vilka olika delar av världen påverkas på vilka sätt. Det är intressant att förstå vad som faktiskt händer när energiråvaror plötsligt inte längre flödar fritt över jordklotet.
-
Analys4 veckor sedanBuy Brent Dec-2026 calls with strike $150/b!
-
Nyheter2 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter3 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter3 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter1 vecka sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Analys4 veckor sedanOil stress is rising as the supply chains and buffers are drained
-
Nyheter3 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist
-
Nyheter1 vecka sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord


