Nyheter
Raps, en gyllene råvara med flera användningsområden

Raps (Brassica napus) är en oljeväxt med mycket karakteristiska gula blommor, som är nära besläktad med växter som kål, kålrot och rybs. Det finns två varianter av denna växt, höst- (vinter-) raps och vår- (sommar-) raps. Den stora skillnaden är när de sås, men båda blommar samtidigt under försommaren. Skörden sker sedan ett par veckor senare. Utöver detta kräver vårraps mindre gödsel då den till sin natur är härdigare, men höstraps har en högre oljehalt. Oljan som pressas ur rapsväxtens små svarta fröer kan användas dels som matolja, dels som bränsle. Det mjöl som är restprodukt av pressningen används i huvudsak till djurfoder.
Raps, precis som alla andra oljeväxter, är en mycket viktig hörnsten i det svenska jordbruket. Såväl rapsolja som rapsmjöl är viktiga råvaror för den svenska livsmedelsindustrin, och som tidigare nämnts används rapsmjöl som djurfoder. Oljeväxter är en mycket lönsam gröda, och med dagens höga priser på raps erhåller lantbruket en högre avkastning på höstraps än på det annars mycket högavkastande höstvetet. Det är bland annat en ökad användning av raps som energikälla som har bidragit till detta.
Officiell statistik
Sedan 1953 särredovisas skörden av svensk raps vilket gör att det finns bra underlag för denna gröda. Rapsskörden har genom åren varierat betydligt i omfattning. 1956 uppgick den totala skörden av höstraps till 12.720 ton, medan det rekordåret 1990 skördades 240.790 ton höstraps. Skörden av vårrapsen är betydligt mindre, och har varierat mellan 3.910 ton 1959 och 123.240 ton 1984. Jordbruksverket publicerar löpande statistik om hektar- och totalskördar av raps i det Statistiska meddelandet JO 16 SM Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall.
Den areal som raps odlas på varierar kraftigt över åren. Det kan till exempel exemplifieras med den areal höstrapsen har odlats på. 1990 odlades det höstraps på 84.598 hektar i det svenska lantbruket, medan siffran hade fallit till 19.626 hektar 1999.
På samma sätt har arealen på vilken vårraps odlas på varierat kraftigt. Vårraps har odlats på som minst 12.112 hektar år 2000 och som mest 65.488 hektar år 1986.
På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om arealen som odlas med raps i det Statistiska meddelandet JO 10 SM Jordbruksmarkens användning.
EU:s statistikkontor, Eurostat, publicerar regelbundet statistik om skörd och areal av oljeväxter i Europa i sin databas under kategorin Agriculture och underkategorin Regional Agriculture Statistics.
Food and Agricultural Organization of the United Nations, FAO, publicerar regelbundet statistik om skörd och areal av raps i världen i sin databas under kategorin Production och underkategorin Crops.
En jämförelse med övriga vegetabiliska oljor
Biodiesel
På grund av de lägre nivåerna av giftiga egenskaper är rapsolja från genetiskt modifierad raps en mer lovande källa för framställning av biodiesel än rapsolja från traditionellt modifierad raps som ett förnyelsebart alternativ till fossila bränslen.
Handel i rapsterminer
Rapsterminer går till leverans januari, mars, maj, juli och november. Raps handlas i huvudsak på Kanadas enda råvarubörs Winnepeg Commodity Exchange (ICE Futures Canada) under tickersymbolen RS där huvudkontraktet prissätts i kanadensiska dollar och cent (CAD). Utöver detta handlas såväl terminer som optioner på europeisk rapsolja och rapsmjöl på Matif i Paris.
*3 avser årtalet, vilket betyder att tickern RSK3 avser leverans av raps i maj 2013.
Kontraktsspecifikationer (Winnepeg Commodity Exchange)
Kontraktstorlek
Ett terminskontrakt på raps på Winnepeg Commodity Exchange avser 20 ton raps.
Tick Value
0,10 CAD per ton, motsvarande 2 CAD per ton.
Daglig prisavvikelse
Priset på raps tillåts variera med upp till 45,00 CAD per ton över eller under tidigare dags stängningskurs.
Trading Hours
Raps handlas på CME Globex elektroniska handelsplattform från 9:00 AM till 2:15 PM fredag eftermiddag, New York Time.
Sista handelsdagen
Sista handelsdagen för raps på Winnepeg Commodity Exchange är vid handelns stängning vid den tredje handelsdagen som föregår den femtonde dagen i lösenmånaden.
Leveranskvalité
Vid fullgörandet av varje kontrakt, skall säljaren leverera raps av sådan kvalité som fastställts av Canadian Grain Commission (CGC).
Kontraktsspecifikationer (Matif)
Kontraktstorlek
Ett terminskontrakt på raps på Matif avser 50 ton raps.
Leverans
FOB pråm vid någon av följande hamnar: Belleville, Metz and Frouard vid Mosel, Bülstringen, Vahldorf eller Magdeburg vid Mittellandkanalen, Würzburg vid Main eller Gent vid Escaut.
Leveransmånader
På Matif går raps till leverans varje år i februari, maj, augusti och november. Det finns alltid sex olika options- och terminsklasser öppna samtidigt.
Prissättning
På Matif prissätts raps i Euro och eurocent per ton. Minsta tillåtna tick size är 0,25 Euro per ton, motsvarande 12,50 Euro per kontrakt.
Sista handelsdagen
Sista handelsdagen för raps på Matif är vid handelns stängning vid den handelsdagen som omedelbart föregår lösenmånaden.
Leveranskvalité
Double zero, av god och marknadsmässig kvalitet enligt följande standarder
- Oljehalt, basis 40 procent
- Fukthalt, basis 9 procent
- Orenheter, basis 2 procent
Premium och rabatter tillämpas och motsvarar skillnaden mellan levererad vara och standardkvalitet:
- 1,5 % för varje 1 % av oljehalten
- 1 % för varje % fukt
- 1 % för varje 1 % orenheter
Kvaliteten hos den raps som levereras definieras enligt följande:
- Fukt: högst 9 %
- Orenheter: högst 3 %
- Oljesyra surhetsgrad: högst 2 %
- Erukasyra: högst 2 %
- Glukosinolater Innehåll: max 25 mikromol
Nyheter
Kakaobönder i Brasilien gör sig redo för en comeback

En gång var Brasilien en framstående global leverantör av kakao, men sedan förlorade landet allt till en träddödande sjukdom som decimerade skördarna på 1980-talet. Nu gör kakaobönderna i Brasilien sig redo för en comeback. Det strömmar in nya pengar i kakaoindustrin, producenter ger sig in i nya områden och traditionella odlare får ekonomiskt stöd. De har stöd av jättar som Cargill och en investeringsfond skapad av Vale.
Brasilien strävar efter att fördubbla kakaoproduktionen i landet till 2030. Det är ett av målen från en plan som landets kakaokommission Ceplac tillkännager denna vecka. Redan 2025 borde Brasilien producera tillräckligt för att tillfredsställa den inhemska efterfrågan. Det skulle minska Brasiliens behov av att importera kakaobönor, och hjälpa till att lindra en allvarlig global brist på chokladingrediensen.
Av alla kakaoproducerande länder har Brasilien den största tillväxtpotentialen
Utvecklingen innebär en välbehövlig lättnad för kakaomarknaden, som har drabbats av dåligt väder och växtsjukdomar hos toppodlarna Elfenbenskusten och Ghana. Bakslag har dramatiskt krympt de globala lagren, vilket gör att kakaoterminerna stigit med nästan 70 procent i år. Priset för det mest aktiva kontraktet i London stängde i fredags så högt 3 476 GBP per ton.
CocoaAction Brasil kartlade minst 24 pågående projekt för att hjälpa den lokala kakaoförsörjningskedjan, med en total investering på över 150 miljoner brasilianska reais (30,6 miljoner USD).
Brasiliens kakaoboom är redan mer än bara ett löfte. Bönder i olika delar av landet planterar nya träd, som kommer att bära frukt under de kommande två till tre åren. Kakao har blivit ett så hett ämne att även ett biobränsleföretag nu är ute efter att producera chokladingrediensen. Brasil Biofuels fokuserar på bränsle tillverkat av palmolja, men började lägga till kakaoväxter till sin plantskola i hopp om att odla 1 000 hektar nästa år.
Den brasilianska kakaoproduktionen är fortfarande en bråkdel av vad som odlas i Afrika, en kontinent som står för nästan tre fjärdedelar av den globala tillgången. Det som gör Brasilien relevant är det faktum att åtminstone några av dess bönder har möjlighet att svara på en ökad global efterfrågan genom att öka utbudet. Många bönder i Afrika lever under fattigdomsgränsen och deras lön bestäms av myndigheterna, så de kan inte dra nytta av högre terminspriser. Producenterna behöver pengar för att investera, särskilt som nya europeiska regler kräver utgifter för spårbarhet för att bevisa att grödor inte odlades i avskogad mark.
En större brasiliansk produktion kan få ner kakaopriserna, även om det bara skulle vara en faktor på lång sikt. För närvarande fortsätter priserna att drivas av de dåliga utsikterna i Västafrika.
Det kanske största hotet mot Brasiliens ambitiösa kakaoplaner ligger fortfarande i trädhälsan. Mer än 30 år efter det första dödliga utbrottet förföljer en ny sjukdom som kallas witch’s broom landets kakaobönder.
Nyheter
Tre rytmer sammanfaller för guldpriset i mars 2024

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på guldpriset inför 2024 och det är hela tre separata rytmer som sammanfaller under mars 2024 vilket gör det hela mycket spännande. Den långsiktiga trenden för guldpriset, dvs under de kommande åren, är positiv och ser ut att bli en förändring från den rörelse i sidled vi har sett under en längre tid.
Nyheter
Med vintern kom de högre elpriserna

Elpriserna i Norden ökade under slutet av november. Det innebär att december inleds med mer än dubbelt så höga elpriser per kilowattimme i hela landet jämfört med förra månaden. Ökningen beror främst på kyligt, torrt väder och ökad elanvändning, men även de oplanerade kärnkraftsstoppen påverkar just nu framförallt södra Sverige och Finland.

November månad avslutades med att medelspotpriset på elbörsen blev 82,13 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige). Hälften så dyrt som det rörliga priset samma period förra året (159,72 öre/kWh) och högre än det rörliga priset i oktober (49,66 öre/kWh).
– Elpriserna fortsätter att svänga, men som alltid när det blir kallt, så ökar elkonsumtionen och elpriserna, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Senaste veckan har det varit ett par reaktorstopp inom kärnkraften, vilket påverkat elpriset framförallt i elområde 3 och 4 och i Finland. Vattenmagasinen ligger på normala nivåer. Årets isläggning genomfördes i mitten av november och ledde då till en kortare tids produktionsneddragning med begränsad påverkan på elpriserna som följd. En planerad isläggning görs varje år för att skapa stabila produktionsförutsättningar för resten av vintern. Ogynnsamma väderförhållanden har periodvis lett till isbildning på vindkraftsbladen vilket gett lägre vindkraftsproduktion.

Elpriserna är högre på kontinenten men terminspriserna för tysk el ligger just nu betydligt lägre än föregående år. Dessutom är Europas gaslager fyllda vilket motverkar höjningar i Norden eftersom elhandelsmarknaden hänger ihop.

-
Nyheter3 veckor sedan
Flera orsaker till att oljepriset faller kraftigt
-
Nyheter4 veckor sedan
Diamantjättarnas insatser för att begränsa utbudet har fått stopp på prisfallen
-
Nyheter3 veckor sedan
Christian Kopfer förklarar läget på oljemarknaden
-
Nyheter4 veckor sedan
Kina överraskar med jätteköp av sojabönor från USA
-
Nyheter4 veckor sedan
Liquid Wind ska bygga 80 anläggningar som vardera producerar 100 000 ton e-metanol per år
-
Nyheter2 veckor sedan
Outokumpu vill bygga egna kärnkraftreaktorer vid sina stålverk
-
Nyheter2 veckor sedan
Platinapriserna faller trots prognoser om utbudsunderskott
-
Nyheter2 veckor sedan
Bixias vinterprognos: Liten risk för ny elprischock