Följ oss

Nyheter

Alltför höga prognoser för veteskörden

Publicerat

den

Vete odlas och skördas i USAProduktionen av vete i North Dakota, den stat som producerar mest vete av alla i hela USA, kan komma att bli betydligt lägre än vad det amerikanska jordbruksverket förutspått då ihållande regn försenade planteringen och har gjort skörden extra känslig för skador i det varma sommarvädret. De västra delarna av North Dakota har drabbats av upp till tre gånger så hög nederbörd som normalt under de senaste tre månaderna.

Vårvetet mognar just nu i den långsammaste takten sedan 1995 enligt de senaste uppgifterna från US Department of Agriculture som räknade redan innan med att skörden kommer att bli 16 procent lägre än förra året. Nu talas det om att US Department of Agriculture kan komma att revidera ned sina prognoser ytterligare sedan denna byrå gjort ett stort antal undersökningar av vetefälten hos jordbrukare i North Dakota som drabbats av väderfenomen som översvämningar och regn.

Generellt sett visar det sig att planteringen av vårvetet i North Dakota skedde betydligt senare än det gjorts tidigare år, ofta slutade inte planteringen förrän i mitten av juni, nästan två veckor senare än normalt. En stor del av de odlingsbara arealerna kunde inte heller plöjas på grund av att det ihållande regnet gjort dem alltför känsliga och har bidragit till att åkrarna varit allt för leriga. På sina håll har så mycket som 30 procent av åkrarna inte plöjts på grund av oro för sommarhettan, vilket kan komma att ha en negativ effekt på skörden av vete.

USDA bedömer i sin rapport från den 12 juli 2011 att årets skörd av vete i North Dakota kan komma att uppgå till 233,7 miljoner bushels, betydligt mindre än de 277,2 miljoner bushels som skördades under 2010. Skörden av durumvete beräknas falla ännu mer, med hela 56 procent jämfört med året innan. North Dakota är världens största producent av durumvete.

Produktionen kan emellertid komma att visa sig vara ännu lägre. USDA samlar in uppdaterad areal-information denna månad från bönder i fyra delstater, inklusive North Dakota. Många bönder hade inte avslutat sin sådd när byrån genomförde undersökningarna som låg till grund för den tidigare rapporten, som släpptes 30 juni i vilken det angavs att 6,35 miljoner hektar såddes med vårvete i North Dakota.

Nu talas det om att USDA:s prognos för North Dakota kan vara så mycket som 1 miljon hektar för hög. Lägg till detta att den senaste tidens höga temperaturer och luftfuktighet har gjort att grödorna blivit mer mottagliga för sjukdomar som hotar skörden ytterligare.

De rapporter vi tagit del av visar att det kommer en bli en veteskörd som gör många bönder i North Dakota besvikna, en stor del av skörden kommer att bli förstörd på grund av att plantorna stått i vatten, och andra fält har drabbats av sjukdomar. Även om väderförhållandena nu blir optimala fram till skörden är det osäkert om detta är tillräckligt för att rädda veteskörden.US Department of Agriculture - USDA - Jordbruksverket

I mitten av juli 2011 hade 47 procent av allt vårvete i North Dakota nått ”heading stage”, det vill säga det stadie där vetekornet trycks upp från stråt, vilket är den långsammaste takten på sexton år. Förra året var samma siffra 88 procent. Det betyder att skörden kommer att bli sen samt att den utsätts för större risker från klimatförändringar. Ju längre norrut i staten fälten ligger desto lägre är andelen vete som har nått ”heading stage”. Då USDA under 2010 gjorde sin undersökning förutsågs en skörd om 281,7 bushels vete, eller 1,6 procent över den rapporterade veteskörden varför investerarna på vetemarknaden nu väntar med spänning på nästa rapport från det amerikanska jordbruksverket.

Den 17 juli 2011 klassificerades 73 procent av allt amerikanskt vårvete som endera ”Good” eller ”Excellent” av USDA, ett ganska kraftigt fall jämfört med året innan då samma siffra uppgick till 82 procent. Den rapport som publicerades den 24 juli visar på en procentsats om 74 procent, en marginell förbättring, men långt under förra årets siffra om 83 procent. Utöver North Dakota ligger Minnesota (69 procent), Montana (61 procent) och South Dakota (73 procent) långt under förra årets siffror. Siffran för North Dakota ligger på 77 procent, men skörden beräknas som sagt att bli betydligt lägre än tidigare år vilket kan komma att medföra stigande priser på vete på Minneapolis Grain Exchange.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Sandvik vinner större order på gruvautomation från Codelco

Publicerat

den

Sandvik LH307, AutoMine UG

Sandvik har erhållit en större order från världens största kopparproducent Codelco avseende leverans av AutoMine automationssystem för lastare och gruvtruckar, som ska användas i det nya Andesita-projektet vid El Teniente-gruvan i Chile. Ordern är värd cirka 300 miljoner kronor och har bokats i det första kvartalet 2024.

Enligt det nya avtalet, som följer på flera order på automationslösningar från Codelco under 2023, så ska Sandvik implementera ett avancerat automationssystem och leverera en ny automatiserad lastare av modell Toro LH621i under 2024.

— Vi är väldigt glada över att kunna expandera vårt partnerskap med Codelco. Vi ser fram emot att leverera våra ledande gruvautomationslösningar till det nya Andesita-projektet och därigenom bidra till förbättrad säkerhet, effektivitet och produktivitet i driften, säger Mats Eriksson, affärsområdeschef för Sandvik Mining and Rock Solutions.

Fortsätt läsa

Nyheter

Våren inleds med lägre elpriser

Publicerat

den

Elledning

Mycket blåst, milt väder och minskad elkonsumtion bidrog till en halvering av elpriset i februari jämfört med i januari. Mars inleds med god tillgång på energi i hela landet. Vintervädret är inte över och nu startar dessutom de årliga underhållen vid kärnkraftverken, först i Finland, vilket kan komma att påverka elpriserna uppåt igen.

Jonas Stenbeck på Vattenfall
Jonas Stenbeck, Vattenfall

Elpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) landade för februari på cirka 44,8 – 55,4 öre/kWh i alla elområden. De tidigare stora prisskillnaderna mellan elområdena har minskat betydligt tack vare att överföringskapaciteten är god, så den el som efterfrågas kan distribueras mellan norra och södra Sverige.

– Vi närmar oss slutet av vintern och mars månad kan bjuda på överraskningar vädermässigt, men det är ett bra produktionsläge i Norden vilket lugnar marknaden. I Sverige är vi också fortsatt bra på att hålla nere vår elförbrukning vilket bidragit till lägre elpriser, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.

Månadsmedel för spotpriser på elektricitet på Nordpool åren 2022-2024

I början av februari stod vindkraften vissa timmar för mer än hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med negativa priser. Den nordiska vattenkraften ger fortsatt hög effekt och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger på normal nivå. Kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Finland, med en installerad kapacitet på ungefär 1600 MW, startar sin årliga revision den 2 mars och kopplas bort från elnätet. Det kan påverka elpriserna även i Sverige.

Elpriser per elområde
Fortsätt läsa

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Populära