Följ oss

Nyheter

Portföljeffekten viktig för råvaror

Publicerat

den

Investeringsportfölj med råvaror
Anders Blomqvist om råvaror

Anders Blomqvist

Att sprida risken i sin portfölj är ett återkommande mantra då investeringar diskuteras. Med en enkel uträkning kan man visa att genom att sprida portföljen på flera innehav blir portföljrisken lägre än de ingående komponenternas risk utan att man gör avkall på avkastningsförväntan på portföljen. I stort sett gäller detta oavsett vilket riskmått man föredrar. Ett mer invecklat, men inte desto mindre viktigt, fenomen är att riskspridning – eller diversifiering som det heter på finanslingo – också kan öka den förväntade avkastningen. Helt utan belåning. Detta kan vi kalla portföljeffekt.

För ett råvaruindex – exempelvis TRJ CRB index eller DJ UBS Commodity Index – utgör portföljeffekten en väsentlig del av den förväntade reala avkastningen. I artikeln ”The strategic and Tactical Value of Commodity futures” av Erb och Harvey i FAJ 2006 diskuteras denna portföljeffekt kallad ”diversification return” ganska noggrant. En uppskattning är att den kan utgöra flera procentenheter om året för en väldiversifierad råvaruportfölj, vilket därmed skulle vara en väsentlig del av det totala reala avkastningen.

Portföljeffekten är större för råvaruportföljer än för aktie- och obligationsportföljer. Anledningen till detta är flera. Dels är råvaror är en mer heterogen grupp där priserna drivs av flera olika faktorer såsom väder och distributionsstörningar. Därmed blir korrelationen mellan olika råvaror typiskt sett mycket lägre än inom obligationer eller aktier. Dessutom är volatiliteten hos råvaror ofta hög. Vidare är råvaruindex sällan marknadsvärdesviktade. Det vill säga, om en råvara går upp i pris kommer den typiskt sett inte få en större vikt i indexet. I ett marknadsvärdesviktat aktieindex däremot kommer vikten förändras med prisutvecklingen. Vid omviktningen av ett råvaruindex kommer därmed innehavet i den råvara som fallit i pris att ökas, medan innehavet i den som stigit i pris kommer att minskas.

För att illustrera portföljeffekten kan vi konstruera ett exempel med apelsinjuice i CRB-indexet. Indexvikten för FCOJ, Frozen Concentrated Orange Juice, är 1%. Antag att de övriga delarna av indexet står still under ett helt år medan apelsinjuicen faller med 50% under första halvåret, för att sedan åter stiga till sitt ursprungliga värde. I tabellen nedan räknar vi ut värdet på totalportföljen om vi förutsätter att portföljvikterna återställdes till ursprungsvikterna vid halvårsskiftet:

Portfölj, råvaror, index och viktning

Trots att priset på apelsinjuice sett över hela året är oförändrat och trots att dess vikt i indexet är en futtig procent bidrar den med inte mindre än 0,495% till totalavkastningen i exemplet. I figur 1 visas totalportföljens värde som funktion av apelsinjuicens värde i juni förutsatt att den slutar året oförändrad och övriga portföljen står stilla. Notera att under dessa förutsättningar kan bidraget aldrig bli negativt!

Värdet på total portfölj, pris

Figur 1. Värde på total portfölj i december som funktion av pris på apelsinjuice i juni.

Självklart är exemplet ovan kraftigt förenklat och gjort övertydligt. Men det illustrerar potentialen i portföljeffekten och understryker de tre viktiga omständigheterna som gör den extra viktig för råvaruportföljer: låg inbördes korrelation, hög volatilitet och portföljer som inte är marknadsvärdesviktade. Som råvaruinvesterare gör man klokt i att konstruera sin strategi så att den i högsta möjliga grad drar nytta av portföljeffekten.

[hr]

Om skribenten

Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.

Nyheter

Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo

Publicerat

den

Guldtacka i popart-stil

För några veckor sedan passerade guldpriset den jämna och fina nivån av 1 miljon kronor per kilo. Något senare passerade priset den fantastiska nivån av 3000 USD per uns. Men när det senare hände så hade den svenska kronan förstärkts så priset var tillbaka under 1 miljon kronor.

Nu är dock guldpriset över båda dessa nivåer samtidigt. I skrivande stund är guldpriset 3 123 USD per uns och några få kronor över 1 miljon kronor per kilo. Detta trots att den svenska kronan ligger kvar kring 10 kronor per USD, en nivå som det var länge sedan vi hade.

Trump-administrationen har kastat både ekonomi och världsordning in i ett kaos, och det är till guld som många vänder sig för att i alla fall skydda sina egna ekonomiska tillgångar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet

Publicerat

den

Kärnkraftverk från Seaborg Technologies

Seaborg Technologies är ett danskt företag som utvecklar ett speciellt koncept inom kärnkraft. Reaktorn är en smältsaltsreaktor, vilken ger en hög säkerhetsprofil. Om bränslet mot förmodan skulle komma i kontakt med atmosfären så svalnar det och blir till sten.

Kärnkraftsreaktorn är på 200-800 MW och byggs på en pråm. Pråmen ankras upp där den ska användas och ansluts till elnätet (eller fjärrvärmenät, industriell användning, avsaltning av vatten). Bolagets huvudfokus är Asien där det bor miljarder med människor i närheten av havet och samtidigt har en väldigt hög koldioxidprofil på sin energianvändning.

Att kärnkraftsreaktorerna byggs på pråmar innebär också att de kommer att serieproduceras på skeppsvarv. I stället för platsbyggda kärnkraftverk så serieproduceras de och körs dit de ska användas. Man skulle kunna säga att de på det sättet blir ännu mer modulära än SMR-reaktorer.

200 miljoner danska kronor i ny finansiering

I torsdags fick Seaborg Technologies 200 miljoner danska kronor i ny finansiering, dvs närmare 300 miljoner svenska kronor. Allt kapital tillfördes från existerande investerare. Kapitalet ska användas till att accelerera utvecklingen och expandera utvecklingsteamet i Danmark och Korea, liksom att lansera flera utvecklingsprojekt med partners i Europa, USA och Korea.

Under 2024 gjordes stora framsteg i utvecklingen av Seaborg-tekniken, bland annat genom utvecklingsprojekt med Idaho National Laboratory i USA och EU:s Joint Research Centre i Karlsruhe, Tyskland. I Korea går förstudien om produktion av bränslesalt med Kepco Nuclear Fuel och GS E&C framåt och samarbetet med Korea Atomic Energy Research Institute har stärkts ytterligare.

Andreas Schofield, medgrundare och CTO på Seaborg, säger: ”Tack vare vårt teams hängivna arbete har designen och forskningsbasen för vår reaktorteknik nu nått en mognadsgrad som gör att vi är redo att inleda licensaktiviteter med kärnkraftsmyndigheterna i Sydkorea. Nästa designfas kommer att fokusera på att skala upp testning och validering i våra nyligen utbyggda anläggningar och med externa partners i Korea och globalt.”

”Tillsammans med våra två starka konsortiepartners, Samsung Heavy Industries och Korea Hydro and Nuclear Power, planerar vi för att vår första reaktor ska vara klar under första halvan av 2030-talet, följt av serieproduktion från mitten av 2030-talet”, säger Klaus Nyengaard, VD för Seaborg Technologies.

Seaborg TEchnologies kärnkraftsreaktor på 1 minut.
Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om läget på uranmarknaden

Publicerat

den

Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium

I den här intervjun med Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium, diskuteras läget på uranmarknaden. Samtalet utforskar dynamiken på spotmarknaden, skillnaderna mellan kortsiktig och långsiktig prissättning och de faktorer som påverkar utbud och efterfrågan. Bram ger insikter om den senaste tidens prisfluktuationer, potentialen för en marknadsbotten och framtidsutsikterna för uranpriserna, och betonar vikten av långsiktiga kontrakt och de utmaningar som branschen står inför. Vidare tar man upp de strukturella underskotten, potentialen för små modulära reaktorer (SMR) och investeringsstrategier. Behovet av högre incitamentspriser för att stimulera produktionen betonas och att ta itu med de utmaningar som branschen står inför. Diskussionen berör också framtida prisprognoser och vikten av en balanserad investeringsportfölj i uran.

intervju med Bram Vanderelst om uranmarknaden.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära