Följ oss

Nyheter

Ökade behov av sojabönor i Sydostasien

Publicerat

den

Produktion av fjäderfä för mat kräver foderSydostasiens foderproduktion spås fortsätta att öka med minst fem till sex procent de kommande åren. Trots detta medför den expanderande jordbrukssektorn i Kina att landet kan komma att behöva importera betydande mängder jordbruksprodukter, till exempel foder.

Den ökande produktionen av djurfoder kommer sannolikt att driva upp importen av sojabönor, sojamjöl och majs i Sydostasien, råvaror som redan stöds av höga priser. Sydostasiens foderproduktion förväntas öka 4,5 procent till rekordhöga 5,2 miljoner ton under det regleringsår som slutade 30 september.

Kina är världens största köttkonsument och landets förmåga att producera sötvattenbruksprodukter som till exempel räkor och fisk närmar en topp på grund av miljörelaterade frågor och stigande efterfrågan. Stigande export av levande fisk från Malaysia, Filippinerna och Vietnam har också gett en stimulans till industriella vattenbruk i Sydostasien. Sojamjölspriserna har stigit under de senaste månaderna, men sojamjöl är fortfarande billigare än fiskmjöl och har snabbt ersatt fiskmjölet som en foderingrediens.

Starkare lokal efterfrågan på kött har också ökat behovet av produktionen av djurfoder. Under de senaste åren har den årliga per capita-förbrukningen av fjäderfä i Indonesien nästan fördubblats till 7 kg och det finns en hel del utrymme för tillväxt, eftersom samma siffra ligger på 38 kg i grannlandet Malaysia. Indonesiens efterfrågan på djurfoder förväntas öka med 9 procent under 2012 till 1,12 miljoner ton.

Thailand har återupptagit sin fjäderfäexport till Europa efter att ha stoppat denna ett par år grund av fågelinfluensautbrott. Landets djurfoderproduktion har ökat med 6 procent under 2012.

Den filippinsk foderproduktion har dämpats under året på grund av en shake-up i den lokala svinindustrin som lett till att många små producenter gått i konkurs, och tvingat landet till en ökad köttimport från Kanada och Europa.

Nyheter

Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina

Publicerat

den

Kinesisk guldtacka

Under 2024 har guldpriset nått rekordnivåer, delvis på grund av ökad efterfrågan från både centralbanker och konsumenter, särskilt i Kina. Kinas centralbank har köpt stora mängder guld för att diversifiera sina reserver från amerikanska dollar, mot bakgrund av ökade spänningar med USA och oro för potentiella sanktioner. Samtidigt har kinesiska konsumenter, pressade av en svag ekonomi och en krisdrabbad fastighetsmarknad, sökt guld som en trygg investering och symbol för rikedom.

Denna efterfrågan har drivit upp priserna, vilket i sin tur har lett till en mättnad på marknaden för guldsmycken i Kina, där försäljningen minskade kraftigt under hösten 2024. Även om guldpriset förblir nära rekordnivåer, har detta lett till att investerare i allt högre grad köper fysiska guldtackor och mynt, trots kostnader för förvaring.

Framtiden för guldpriserna påverkas av globala osäkerheter, inklusive potentiella amerikanska tullar mot Kina under Trumps nya administration och fortsatta geopolitiska spänningar. Guld förblir en attraktiv tillgång i tider av ekonomisk instabilitet och oro.

Bloomberg går igenom vad prisuppgången på guld säger om Kina.
Fortsätt läsa

Nyheter

Ingen vill bygga vindkraft till havs i Danmark

Publicerat

den

Vindkraftverk till havs, med en dansk flagga i bakgrunden

Idag gick tidsfristen för att lägga bud på rättigheterna att bygga vindkraft till havs i Danmark ut. Det handlade om de första 3 GW av totalt 6 GW i Nordsjön, där vinnarna har rätt att bygga upp till totalt 10 GW. Den danska energimyndigheten fick inte ett enda bud för något av de tre delområdena (North Sea I A1, A2 and A3). Danmark har idag 2,7 GW havsvindkraft.

Ministern för energi nu bett Energimyndigheten att inleda en dialog med marknaden för att identifiera varför inga bud har lämnats in.

Danska elkonsumenter har tidigare betalat för den instabilitet som de danska elbolagen orsakar med sin vindkraft. Tidigare i år infördes att elbolagen själva måste betala för kostnaderna de orsakar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Supercykel för skog och skogsägare

Publicerat

den

Christian Kopfer

Den svenska marknaden för skogsråvara är i en supercykel. Det innebär goda utsikter för skogsägare, enligt Handelsbankens nya Skogsrapport.

”Råvaror generellt och skogsråvaror i synnerhet är väl positionerade för en fortsatt återhämtning under 2025”, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker för skog och råvaror Handelsbanken.

Den svenska marknaden för skogsråvara är gynnsam för skogsägare. Handelsbankens experter bedömer att råvaror generellt är tillbaka efter de senaste årens berg-och dalbana.

”Råvaror är väl positionerade för en någorlunda normal konjunkturell återhämtning i slutet av första halvåret 2025”, säger Christian Kopfer.

Stora prisskillnader på skogsmark

Efter en prisnedgång på skogsmark, framför allt i norra Sverige, är prisskillnaderna stora inom landet. Enligt fastighetskonsultföretaget Svefas statistik rapporterades begränsade nedgångar inom flera län, och faktiska prisuppgångar i Östergötland, Kalmar, Södermanland och Stockholm.

”Vi bedömer att skogsmarkspriserna kommer att stiga generellt nästa år, eftersom vi nu befinner oss i ett lägre ränteläge samtidigt som efterfrågan överstiger utbudet på skogsråvara under en lång tid framöver”, säger Jesper Forsman, segmentsansvarig skog i Handelsbanken.

Allt som allt räknar Handelsbankens experter med att svensk skogsmark som helhet kommer stiga i värde igen under 2025.

Nya intäktsmöjligheter för skogsägare

Exakt hur nya policyinitiativ i EU och på global nivå kommer påverka hur skogen brukas i framtiden är fortfarande osäkert, där nationella beslut kring implementering har stor inverkan på effekter. Sammantaget görs ändå bedömningen att det blir svårt att öka avverkningsnivåer framöver om Sverige ska leverera på sina miljö- och klimatåtaganden. Hur regelverken kommer att påverka skogsägare beror bland annat på eventuell ersättning för koldioxidinlagring eller skydd av mark. Ett ökat fokus på skogens klimat-och miljörelaterade fördelar kan skapa nya möjliga intäkter, utöver inkomster från försäljning av virke.

I Sverige är marknader för kolkrediter och biokrediter i sin linda, även om det pågår arbete med att utveckla standarder för att främja marknadernas effektivitet och trovärdighet.

”Marknader för både kolkrediter och biokrediter ser ut att kunna växa framöver och skapa nya möjligheter för den som äger skog”, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.

Efterfrågan på skogsindustriella produkter ökar 2025

En normal konjunkturell återhämtning väntas för skogsindustriella produkter, som till exempel pappersmassa. Andra varor, exempelvis sågade trävaror och förpackningsmaterial, har varit betydligt senare ut ur startblocken.

”Vi förväntar oss att den underliggande efterfrågan på till exempel sågade trävaror och förpackningsmaterial också kommer förbättras generellt under nästa år”, säger Christian Kopfer.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära