Nyheter
Indonesiens nya kolkungar satsar när väst backar
När de stora globala gruvjättarna lämnar kol bakom sig, växer en ny generation av opportunistiska aktörer fram i Asien, skriver energi- och råvarujournalisten Stephen Stapczynski på Twitter. I Indonesien, världens största exportör av sjöburen kol, görs miljardinvesteringar i bränslet som många trodde hade nått sin topp.
Ett av de mest symboliska projekten är Triaryani-gruvan på södra Sumatra. Dess ägare, Geo Energy, satsar motsvarande 500 miljoner dollar på att öka produktionen med 900 procent – i tron att världen fortfarande behöver mer kol. Och hittills har det lönat sig.
Efterfrågan slår rekord
Trots åratal av klimatlöften och investeringar i förnybar energi fortsätter den globala kolkonsumtionen att stiga till nya rekordnivåer. Analytiker har gång på gång fått revidera sina prognoser för när kolanvändningen ska nå sin topp.
Asien är epicentret för denna utveckling. Kina, världens största importör, driver efterfrågan, även om landets egna kolproduktion ökar. Samtidigt förblir kol den billigaste och mest tillgängliga energikällan för regionens växande ekonomier, där stabil elförsörjning är avgörande.
”Låt oss inte offra den billigaste energin bara för att jaga en dröm. Våra människor måste kunna leva först,” säger Roza Permana Putra, ansvarig för Triaryani-gruvan.
Indonesiens kolboom
Landets regering har gjort klart att kol fortfarande är en central del av ekonomin. Gruvproduktionen har redan överträffat målen, men myndigheterna valde ändå att höja produktionsmålet ytterligare för 2025.
Samtidigt har Indonesien själv blivit en stor förbrukare av sitt eget kol. Elproduktionen i landet har ökat med 60 procent på tio år, huvudsakligen tack vare kolkraft. Enligt Internationella energiorganet (IEA) stod kolbrytningen för cirka 2,4 procent av BNP redan 2021.
En svåråtkomlig resurs
Men expansionen är inte utan hinder. De lättillgängliga fyndigheterna är redan utvunna, vilket tvingar bolag som Geo Energy att söka sig allt längre in i otillgängliga, bergiga områden. Triaryani-gruvan ligger tre timmars bilresa från närmaste stad och kräver stora investeringar i vägar och hamnanläggningar.
En bransch i förändring
Medan västerländska gruvbolag tvingats dra sig tillbaka av investerare och regeringar som kräver hållbarhet, ser dessa mindre asiatiska aktörer sin chans. Geo Energy och liknande bolag köper underutvecklade eller övergivna gruvor från de gamla jättarna och utgör därmed den nya ansikten av kolindustrin: snabbfotade, riskbenägna och mindre bundna av ESG-krav.
Kolens farväl till världen tycks alltså bli längre och mer utdraget än många hoppades, och i Indonesien har avskedet knappt börjat.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

