Följ oss

Nyheter

Matif, derivatgrenen av en av världens största börser

Publicerat

den

Råvarubörs, Liffe

Råvarubörs, Matif

Euronext är en europeisk elektronisk börs baserad i Paris, men med dotterbolag i bland annat Belgien, Frankrike, Portugal och Storbritannien. Euronext är i sin tur ett dotterbolag till NYSE Euronext som också äger New York Stock Exchange, NYSE, som i sin tur ägs av Intercontinental Exchange, ICE, sedan i november 2013.

Utöver att erbjuda handel i aktier, derivat och råvaror, erbjuder Euronext sina kunder clearing och informationstjänster. Vid årsskiftet 2012/2013 var NYSE EuroNext den femte största börsen räknat i antalet listade bolag. NYSE EuroNext driver i dag börser i sex olika länder och anses vara världens mest likvida börsgrupp med över 4 000 listade företag med ett sammanlagt marknadsvärde som överstiger 30 miljarder USD.

En historia av sammanslagningar

Vägen till storlek har varit lång, men genom samgåendet med NYSE Group år 2007 kom Euronext att bli den första globala aktiebörsen. Resan började emellertid lång tidigare, redan i september 2000 gick Amsterdam Stock Exchange, Brussels Stock Exchange och Paris Bourse samman i syfte att dra fördelar av de harmoniseringar av kapitalmarknaderna som följde av införandet av den Europeiska unionen. I samband med detta samgående kom MATIF SA (Marché à Terme International de France) att absorberas av Paris Bourse. Matif var en fransk derivatbörs som även drev ett clearinghus. Matif är också det namn som franska lagstiftning benämner samtliga de marknader som terminskontrakt handlas på.

I december 2001 kom Euronext att förvärva London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) som sedan dess har fortsatt att operera som en självständig enhet. Förvärvet skedde formellt den 1 januari 2002, och det nya namnet kom att bli Euronext LIFFE. London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) hade startat sin verksamhet i London 1982 med Chicago Board of Trade och the Chicago Mercantile Exchange som förebild. Under större delen av LIFFEs livstid som en oberoende börs skedde handeln enligt det open outcry-system som användes i Chicago. LIFFE kom sedan att slå ihop sin verksamhet med konkurrenter som London Traded Options Market (LTOM) och London Commodity Exchange (LCE) vilket ledde till att LIFFE kom att addera en rad råvaror, i första hand spannmål och så kallade softs.

Euronext köpte LIFFE för att komma åt denna marknadsplats elektroniska handelssystem, LIFFE CONNECT. Ironiskt nog var ledningen för LIFFE länge stora motståndare till att implementera ett sådant system, utan föredrog länge att bedriva börshandel på golvet. När LIFFE väl implementerade sitt handelssystem LIFFE CONNECT 1998 hade elektronisk handel redan förekommit på andra börser i nästan tio år och gjort att de marknader som varit tidiga med att ta till sig det nya sättet att bedriva handel på lyckats ta stora marknadsandelar. Trots detta kom LIFFE att bli en av de tre ledande derivatbörserna.

2002 kom Euronext att gå samman med den portugisiska aktiebörsen, Bolsa de Valores de Lisboa e Porto (BVLP), som sedermera döptes om till Euronext Lisabon. Det forna BVLP fortsätter att bedriva sin verksamhet under Euronexts paraply.

År 2003 kom LIFFE att lansera LIFFE CONNECT, LIFFEs elektroniska handelsplattform dit samtlig derivathandel inom gruppen kom att handlas. All options- och terminshandel från börserna i Amsterdam, Bryssel, Lissabon och Paris har sedan dess skett på LIFFE. Handelsplattformen LIFFE CONNECT ersattes senare med nästa generations handelsplattform, Universal Trading Platform (UTP). Migreringen slutfördes så sent 2011 och nu handlas optioner och terminer på korta räntepapper, obligationer, valutor, index, swappar, aktier och råvaror på denna plattform.

LIFFE CONNECT kom snart att röna uppmärksamhet från andra börser runt om i världen. Sedan april 2003 sker handeln på Tokyo Financial Exchange (före detta Tokyo International Financial Futures Exchange [TIFFE]) i LIFFE CONNECT. Från januari 2004 skedde handeln på Chicago Mercantile Exchange på e-cbot, ett system som bygger på LIFFE CONNECT, något som upphörde först när CME gick samman med Chicago Board of Trade 2008. Som en följd av detta kom därför börser som Kansas City Board of Trade och the Minneapolis Grain Exchange att använda sig av LIFFE CONNECT för sin over-night handel.

2005 startade Euronext Alternex, en marknad som skulle hjälpa små och medelstora företag i Eurozonen att söka finansiering. Sedan samgåendet med NYSE slutfördes 2007 är Alternex en självständig division som numera heter NYSE Alternex.

Både NYSE och Deutsche Börse bjöd upp till dans

När det 2006 visade sig att NASDAQ visade intresse av att förvärva London Stock Exchange, LSE, valde ledningen för NYSE Group, ägare av New York Stock Exchange, att bjuda 8 miljarder euro, motsvarande 10,2 miljarder USD i aktier och kontanter för Euronext. Budet från NYSE var högre än det som inkommit från Deutsche Börse som driver börsverksamheter i Tyskland. Trots ett tidigt uttalande om att Deutsche Börse inte skulle höja sitt bud på Euronext kom företaget in med ett motbud om en fusion mellan Deutsche Börse och Euronext som värderade Euronext till 8,6 miljarder euro (11 miljarder USD), 600 MEUR högre än NYSEs bud. Trots denna höjning kom det att bli NYSE och Euronext som fusionerades.

Myndigheterna, däribland amerikanska SEC och dess europeiska motsvarigheter var positivt inställda till affären, och det nya företaget kom att döpas till NYSE Euronext. Huvudkontoret kom att förläggas i New York, och den europeiska verksamheten och handelsplattformen fick sitt säte i Paris. Derivathandeln kom då att handlas i Paris, och enligt fransk lagstiftning så kallas denna delen av NYSE Euronext för Matif. Därmed hade världens första globala aktiebörs grundats där handel skedde 21 av dygnets 24 timmar. Den nya börsjätten hade nu för avsikt att infoga Borsa Italiana, börsen i Milano, Italien till gruppen. Borsa Italiana kom emellertid att köpas upp av London Stock Exchange under 2007.

Deutsche Börse försöker igen

Under såväl 2008 som 2009 kom Deutsche Börse att försöka genomföra ytterligare två försök att gå samman med NYSE Euronext, men inget av dessa försök lyckades då de inte varit tillräckligt väl genomarbetade. Under december 2011 bekräftade både Deutsche Börse och NYSE Euronext att de förde djupgående samtal om ett samgående, något som skulle komma att skapa världens största börs.

Samgåendet godkändes av båda företagens aktieägare och godkändes av de amerikanska myndigheterna, men blockerades i sista stund av Europakommissionen som ansåg att det sammanslagna företaget skulle komma att ha ett monopol på den europeiska marknaden för börshandlade finansiella derivat.

I december 2012 meddelande Intercontinental Exchange, ICE, att bolaget hade för avsikt att lägga ett bud på NYSE Euronext på 8,2 miljarder USD. Budet kom att godkännas av de båda bolagens aktieägare, Europakommissionen och amerikanska SEC. Även finansministrarna i de länder i Europa i vilka NYSE Euronext bedriver verksamhet godkände affären som kunde slutföras elva månader efter det att budet lagts.

Optioner och terminer på råvaror

På LIFFE handlas framförallt optioner och terminer på så kallade softs och spannmål, där huvuddelen av handeln avser kakao, kaffe och socker. De råvaror som listas i övrigt är bland annat

Kakao
Robusta-kaffe (till skillnad från handeln i New York som avser arabica-kaffe)
Majs
Raps
Rapsolja
Rapsmjöl
Råsocker
Vitsocker
Fodervete
Kvarnvete
Maltkorn
Skummjölkspulver (Skimmed Milk Powder)
Solrosfrön

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Populära