Följ oss

Nyheter

Matif, derivatgrenen av en av världens största börser

Publicerat

den

Råvarubörs, Liffe

Råvarubörs, Matif

Euronext är en europeisk elektronisk börs baserad i Paris, men med dotterbolag i bland annat Belgien, Frankrike, Portugal och Storbritannien. Euronext är i sin tur ett dotterbolag till NYSE Euronext som också äger New York Stock Exchange, NYSE, som i sin tur ägs av Intercontinental Exchange, ICE, sedan i november 2013.

Utöver att erbjuda handel i aktier, derivat och råvaror, erbjuder Euronext sina kunder clearing och informationstjänster. Vid årsskiftet 2012/2013 var NYSE EuroNext den femte största börsen räknat i antalet listade bolag. NYSE EuroNext driver i dag börser i sex olika länder och anses vara världens mest likvida börsgrupp med över 4 000 listade företag med ett sammanlagt marknadsvärde som överstiger 30 miljarder USD.

En historia av sammanslagningar

Vägen till storlek har varit lång, men genom samgåendet med NYSE Group år 2007 kom Euronext att bli den första globala aktiebörsen. Resan började emellertid lång tidigare, redan i september 2000 gick Amsterdam Stock Exchange, Brussels Stock Exchange och Paris Bourse samman i syfte att dra fördelar av de harmoniseringar av kapitalmarknaderna som följde av införandet av den Europeiska unionen. I samband med detta samgående kom MATIF SA (Marché à Terme International de France) att absorberas av Paris Bourse. Matif var en fransk derivatbörs som även drev ett clearinghus. Matif är också det namn som franska lagstiftning benämner samtliga de marknader som terminskontrakt handlas på.

I december 2001 kom Euronext att förvärva London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) som sedan dess har fortsatt att operera som en självständig enhet. Förvärvet skedde formellt den 1 januari 2002, och det nya namnet kom att bli Euronext LIFFE. London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) hade startat sin verksamhet i London 1982 med Chicago Board of Trade och the Chicago Mercantile Exchange som förebild. Under större delen av LIFFEs livstid som en oberoende börs skedde handeln enligt det open outcry-system som användes i Chicago. LIFFE kom sedan att slå ihop sin verksamhet med konkurrenter som London Traded Options Market (LTOM) och London Commodity Exchange (LCE) vilket ledde till att LIFFE kom att addera en rad råvaror, i första hand spannmål och så kallade softs.

Euronext köpte LIFFE för att komma åt denna marknadsplats elektroniska handelssystem, LIFFE CONNECT. Ironiskt nog var ledningen för LIFFE länge stora motståndare till att implementera ett sådant system, utan föredrog länge att bedriva börshandel på golvet. När LIFFE väl implementerade sitt handelssystem LIFFE CONNECT 1998 hade elektronisk handel redan förekommit på andra börser i nästan tio år och gjort att de marknader som varit tidiga med att ta till sig det nya sättet att bedriva handel på lyckats ta stora marknadsandelar. Trots detta kom LIFFE att bli en av de tre ledande derivatbörserna.

2002 kom Euronext att gå samman med den portugisiska aktiebörsen, Bolsa de Valores de Lisboa e Porto (BVLP), som sedermera döptes om till Euronext Lisabon. Det forna BVLP fortsätter att bedriva sin verksamhet under Euronexts paraply.

År 2003 kom LIFFE att lansera LIFFE CONNECT, LIFFEs elektroniska handelsplattform dit samtlig derivathandel inom gruppen kom att handlas. All options- och terminshandel från börserna i Amsterdam, Bryssel, Lissabon och Paris har sedan dess skett på LIFFE. Handelsplattformen LIFFE CONNECT ersattes senare med nästa generations handelsplattform, Universal Trading Platform (UTP). Migreringen slutfördes så sent 2011 och nu handlas optioner och terminer på korta räntepapper, obligationer, valutor, index, swappar, aktier och råvaror på denna plattform.

LIFFE CONNECT kom snart att röna uppmärksamhet från andra börser runt om i världen. Sedan april 2003 sker handeln på Tokyo Financial Exchange (före detta Tokyo International Financial Futures Exchange [TIFFE]) i LIFFE CONNECT. Från januari 2004 skedde handeln på Chicago Mercantile Exchange på e-cbot, ett system som bygger på LIFFE CONNECT, något som upphörde först när CME gick samman med Chicago Board of Trade 2008. Som en följd av detta kom därför börser som Kansas City Board of Trade och the Minneapolis Grain Exchange att använda sig av LIFFE CONNECT för sin over-night handel.

2005 startade Euronext Alternex, en marknad som skulle hjälpa små och medelstora företag i Eurozonen att söka finansiering. Sedan samgåendet med NYSE slutfördes 2007 är Alternex en självständig division som numera heter NYSE Alternex.

Både NYSE och Deutsche Börse bjöd upp till dans

När det 2006 visade sig att NASDAQ visade intresse av att förvärva London Stock Exchange, LSE, valde ledningen för NYSE Group, ägare av New York Stock Exchange, att bjuda 8 miljarder euro, motsvarande 10,2 miljarder USD i aktier och kontanter för Euronext. Budet från NYSE var högre än det som inkommit från Deutsche Börse som driver börsverksamheter i Tyskland. Trots ett tidigt uttalande om att Deutsche Börse inte skulle höja sitt bud på Euronext kom företaget in med ett motbud om en fusion mellan Deutsche Börse och Euronext som värderade Euronext till 8,6 miljarder euro (11 miljarder USD), 600 MEUR högre än NYSEs bud. Trots denna höjning kom det att bli NYSE och Euronext som fusionerades.

Myndigheterna, däribland amerikanska SEC och dess europeiska motsvarigheter var positivt inställda till affären, och det nya företaget kom att döpas till NYSE Euronext. Huvudkontoret kom att förläggas i New York, och den europeiska verksamheten och handelsplattformen fick sitt säte i Paris. Derivathandeln kom då att handlas i Paris, och enligt fransk lagstiftning så kallas denna delen av NYSE Euronext för Matif. Därmed hade världens första globala aktiebörs grundats där handel skedde 21 av dygnets 24 timmar. Den nya börsjätten hade nu för avsikt att infoga Borsa Italiana, börsen i Milano, Italien till gruppen. Borsa Italiana kom emellertid att köpas upp av London Stock Exchange under 2007.

Deutsche Börse försöker igen

Under såväl 2008 som 2009 kom Deutsche Börse att försöka genomföra ytterligare två försök att gå samman med NYSE Euronext, men inget av dessa försök lyckades då de inte varit tillräckligt väl genomarbetade. Under december 2011 bekräftade både Deutsche Börse och NYSE Euronext att de förde djupgående samtal om ett samgående, något som skulle komma att skapa världens största börs.

Samgåendet godkändes av båda företagens aktieägare och godkändes av de amerikanska myndigheterna, men blockerades i sista stund av Europakommissionen som ansåg att det sammanslagna företaget skulle komma att ha ett monopol på den europeiska marknaden för börshandlade finansiella derivat.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

I december 2012 meddelande Intercontinental Exchange, ICE, att bolaget hade för avsikt att lägga ett bud på NYSE Euronext på 8,2 miljarder USD. Budet kom att godkännas av de båda bolagens aktieägare, Europakommissionen och amerikanska SEC. Även finansministrarna i de länder i Europa i vilka NYSE Euronext bedriver verksamhet godkände affären som kunde slutföras elva månader efter det att budet lagts.

Optioner och terminer på råvaror

På LIFFE handlas framförallt optioner och terminer på så kallade softs och spannmål, där huvuddelen av handeln avser kakao, kaffe och socker. De råvaror som listas i övrigt är bland annat

Kakao
Robusta-kaffe (till skillnad från handeln i New York som avser arabica-kaffe)
Majs
Raps
Rapsolja
Rapsmjöl
Råsocker
Vitsocker
Fodervete
Kvarnvete
Maltkorn
Skummjölkspulver (Skimmed Milk Powder)
Solrosfrön

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Vattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft har valt Rolls-Royce SMR

Publicerat

den

Rolls Royce SMR

Vattenfall har utvärderat ett 70-tal alternativ för ny kärnkaft och till slut stod valet mellan BWRX-300 från GE Vernova Hitachi och en SMR från brittiska Rolls-Royce. Idag meddelade Vattenfall att man har valt Rolls-Royce och deras SMR på 470 MW.

Det är Vattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft som ska bygga tre nya SMR-reaktorer på Väröhalvön, intill Ringhals.

Reaktorerna kommer att byggas i serie och den första är planerad att stå klar i mitten av 2030-talet.

Det finns en tydlig logik i att bygga i serie i stället för parallellt. Västvärlden har tappat en stor del av sin förmåga att bygga kärnkraft, eftersom man upphört att bygga och personerna med erfarenhet har gått i pension eller lämnat jordelivet helt och hållet. Varje ny reaktor som nu byggs kommer att vara billigare än den föregående, i takt med erfarenheten och leveranskedjorna byggs upp igen. Rimligtvis kommer också den erfarenhet som nu kommer att byggas upp kring den aktuella SMR-modellen att delas med hela kontinenten så att inte varje land börjar helt från grunden. När det gäller leveranskedjor så kan vi redan se hur de byggs upp över hela västvärlden, där exempelvis svenska Alleima redan levererar stålkonstruktioner till amerikanska kärnkraftsbolag.

– Vi tar nu ett stort steg framåt tillsammans med Industrikraft och Videberg Kraft AB på resan mot ny kärnkraft i Sverige, för första gången på mer än 40 år. Ny kärnkraft är en viktig del av det svenska energisystemet och kommer att stödja industrins omställning och därmed stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, säger Anna Borg, styrelseledamot i Videberg Kraft och VD och koncernchef för Vattenfall.

Rolls-Royce SMR erbjuder ett industrialiserat koncept som bygger på beprövad tryckvattenreaktorteknik (PWR), samma typ av teknik som används vid Ringhals i dag. Det är inte en lika spännande lösning som flera av de andra alternativen, men genom att använda en grundteknik som har många årtionden av användning så förväntas det hela bli enklare.

SMR-konceptet innebär att byggnationen, inklusive montering, sker i en industrialiserad och kontrollerad miljö, vilket minskar risken för förseningar på plats.

– Vi är mycket glada över att kunna meddela att Rolls-Royce SMR har valts av Videberg Kraft. Vår samlade bedömning är att de erbjuder de starkaste förutsättningarna för att leverera ett framgångsrikt projekt. Detta har varit en mycket grundlig process, som också har granskats av en oberoende part. Vattenfall kommer att fortsätta ge vårt fulla stöd i det fortsatta arbetet, säger Martin Darelius, tillförordnad chef för ny kärnkraft på Vattenfall.

Storbritannien och Tjeckien

I april undertecknade Rolls-Royce SMR ett kontrakt med Great British Energy – Nuclear för att påbörja platsanpassad design och genomförande av Storbritanniens första SMR:er, initialt bestående av tre enheter vid Wylfa i norra Wales.

Ett så kallat Early Works-kontrakt med ČEZ har också ingåtts för att driva fram licensiering, tillståndsprocesser och platsanpassad design för etablering vid Temelín-anläggningen i Tjeckien.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommarväder skapar prisrally på elbörsen

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.

– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.

Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.

MedelspotprisElområde 1, Norra Sverige     Elområde 2, Norra Mellansverige     Elområde 3, Södra Mellansverige     Elområde 4, Södra Sverige     
Maj 202646,36 öre/kWh     48,95 öre/kWh   70,86 öre/kWh     87,05 öre/kWh   
Maj 202514,09 öre/kWh     15,09 öre/kWh   42,94 öre/kWh   60,01 öre/kWh
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Sälja Guld - Guldbrev.se

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära