Nyheter
Matif, derivatgrenen av en av världens största börser
Euronext är en europeisk elektronisk börs baserad i Paris, men med dotterbolag i bland annat Belgien, Frankrike, Portugal och Storbritannien. Euronext är i sin tur ett dotterbolag till NYSE Euronext som också äger New York Stock Exchange, NYSE, som i sin tur ägs av Intercontinental Exchange, ICE, sedan i november 2013.
Utöver att erbjuda handel i aktier, derivat och råvaror, erbjuder Euronext sina kunder clearing och informationstjänster. Vid årsskiftet 2012/2013 var NYSE EuroNext den femte största börsen räknat i antalet listade bolag. NYSE EuroNext driver i dag börser i sex olika länder och anses vara världens mest likvida börsgrupp med över 4 000 listade företag med ett sammanlagt marknadsvärde som överstiger 30 miljarder USD.
En historia av sammanslagningar
Vägen till storlek har varit lång, men genom samgåendet med NYSE Group år 2007 kom Euronext att bli den första globala aktiebörsen. Resan började emellertid lång tidigare, redan i september 2000 gick Amsterdam Stock Exchange, Brussels Stock Exchange och Paris Bourse samman i syfte att dra fördelar av de harmoniseringar av kapitalmarknaderna som följde av införandet av den Europeiska unionen. I samband med detta samgående kom MATIF SA (Marché à Terme International de France) att absorberas av Paris Bourse. Matif var en fransk derivatbörs som även drev ett clearinghus. Matif är också det namn som franska lagstiftning benämner samtliga de marknader som terminskontrakt handlas på.
I december 2001 kom Euronext att förvärva London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) som sedan dess har fortsatt att operera som en självständig enhet. Förvärvet skedde formellt den 1 januari 2002, och det nya namnet kom att bli Euronext LIFFE. London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) hade startat sin verksamhet i London 1982 med Chicago Board of Trade och the Chicago Mercantile Exchange som förebild. Under större delen av LIFFEs livstid som en oberoende börs skedde handeln enligt det open outcry-system som användes i Chicago. LIFFE kom sedan att slå ihop sin verksamhet med konkurrenter som London Traded Options Market (LTOM) och London Commodity Exchange (LCE) vilket ledde till att LIFFE kom att addera en rad råvaror, i första hand spannmål och så kallade softs.
Euronext köpte LIFFE för att komma åt denna marknadsplats elektroniska handelssystem, LIFFE CONNECT. Ironiskt nog var ledningen för LIFFE länge stora motståndare till att implementera ett sådant system, utan föredrog länge att bedriva börshandel på golvet. När LIFFE väl implementerade sitt handelssystem LIFFE CONNECT 1998 hade elektronisk handel redan förekommit på andra börser i nästan tio år och gjort att de marknader som varit tidiga med att ta till sig det nya sättet att bedriva handel på lyckats ta stora marknadsandelar. Trots detta kom LIFFE att bli en av de tre ledande derivatbörserna.
2002 kom Euronext att gå samman med den portugisiska aktiebörsen, Bolsa de Valores de Lisboa e Porto (BVLP), som sedermera döptes om till Euronext Lisabon. Det forna BVLP fortsätter att bedriva sin verksamhet under Euronexts paraply.
År 2003 kom LIFFE att lansera LIFFE CONNECT, LIFFEs elektroniska handelsplattform dit samtlig derivathandel inom gruppen kom att handlas. All options- och terminshandel från börserna i Amsterdam, Bryssel, Lissabon och Paris har sedan dess skett på LIFFE. Handelsplattformen LIFFE CONNECT ersattes senare med nästa generations handelsplattform, Universal Trading Platform (UTP). Migreringen slutfördes så sent 2011 och nu handlas optioner och terminer på korta räntepapper, obligationer, valutor, index, swappar, aktier och råvaror på denna plattform.
LIFFE CONNECT kom snart att röna uppmärksamhet från andra börser runt om i världen. Sedan april 2003 sker handeln på Tokyo Financial Exchange (före detta Tokyo International Financial Futures Exchange [TIFFE]) i LIFFE CONNECT. Från januari 2004 skedde handeln på Chicago Mercantile Exchange på e-cbot, ett system som bygger på LIFFE CONNECT, något som upphörde först när CME gick samman med Chicago Board of Trade 2008. Som en följd av detta kom därför börser som Kansas City Board of Trade och the Minneapolis Grain Exchange att använda sig av LIFFE CONNECT för sin over-night handel.
2005 startade Euronext Alternex, en marknad som skulle hjälpa små och medelstora företag i Eurozonen att söka finansiering. Sedan samgåendet med NYSE slutfördes 2007 är Alternex en självständig division som numera heter NYSE Alternex.
Både NYSE och Deutsche Börse bjöd upp till dans
När det 2006 visade sig att NASDAQ visade intresse av att förvärva London Stock Exchange, LSE, valde ledningen för NYSE Group, ägare av New York Stock Exchange, att bjuda 8 miljarder euro, motsvarande 10,2 miljarder USD i aktier och kontanter för Euronext. Budet från NYSE var högre än det som inkommit från Deutsche Börse som driver börsverksamheter i Tyskland. Trots ett tidigt uttalande om att Deutsche Börse inte skulle höja sitt bud på Euronext kom företaget in med ett motbud om en fusion mellan Deutsche Börse och Euronext som värderade Euronext till 8,6 miljarder euro (11 miljarder USD), 600 MEUR högre än NYSEs bud. Trots denna höjning kom det att bli NYSE och Euronext som fusionerades.
Myndigheterna, däribland amerikanska SEC och dess europeiska motsvarigheter var positivt inställda till affären, och det nya företaget kom att döpas till NYSE Euronext. Huvudkontoret kom att förläggas i New York, och den europeiska verksamheten och handelsplattformen fick sitt säte i Paris. Derivathandeln kom då att handlas i Paris, och enligt fransk lagstiftning så kallas denna delen av NYSE Euronext för Matif. Därmed hade världens första globala aktiebörs grundats där handel skedde 21 av dygnets 24 timmar. Den nya börsjätten hade nu för avsikt att infoga Borsa Italiana, börsen i Milano, Italien till gruppen. Borsa Italiana kom emellertid att köpas upp av London Stock Exchange under 2007.
Deutsche Börse försöker igen
Under såväl 2008 som 2009 kom Deutsche Börse att försöka genomföra ytterligare två försök att gå samman med NYSE Euronext, men inget av dessa försök lyckades då de inte varit tillräckligt väl genomarbetade. Under december 2011 bekräftade både Deutsche Börse och NYSE Euronext att de förde djupgående samtal om ett samgående, något som skulle komma att skapa världens största börs.
Samgåendet godkändes av båda företagens aktieägare och godkändes av de amerikanska myndigheterna, men blockerades i sista stund av Europakommissionen som ansåg att det sammanslagna företaget skulle komma att ha ett monopol på den europeiska marknaden för börshandlade finansiella derivat.
I december 2012 meddelande Intercontinental Exchange, ICE, att bolaget hade för avsikt att lägga ett bud på NYSE Euronext på 8,2 miljarder USD. Budet kom att godkännas av de båda bolagens aktieägare, Europakommissionen och amerikanska SEC. Även finansministrarna i de länder i Europa i vilka NYSE Euronext bedriver verksamhet godkände affären som kunde slutföras elva månader efter det att budet lagts.
Optioner och terminer på råvaror
På LIFFE handlas framförallt optioner och terminer på så kallade softs och spannmål, där huvuddelen av handeln avser kakao, kaffe och socker. De råvaror som listas i övrigt är bland annat
Kakao
Robusta-kaffe (till skillnad från handeln i New York som avser arabica-kaffe)
Majs
Raps
Rapsolja
Rapsmjöl
Råsocker
Vitsocker
Fodervete
Kvarnvete
Maltkorn
Skummjölkspulver (Skimmed Milk Powder)
Solrosfrön
Nyheter
Northgold genomför företrädesemission och lanserar ny strategi
Guldprospekterings- och utvecklingsföretaget Northgold, som sedan 2022 är noterat på Nasdaq First North Growth Market, prospekterar med framgång i det underinvesterade mellanösterbottniska guldbältet i mellersta Finland. Northgold har under de senaste två åren lyckats fördubbla resurserna i sitt flaggskeppsprojekt Kopsa till 750 tusen uns guldekvivalenter från historiska 330 tusen uns guldekvivalenter. Under perioden 10 till 24 september genomför bolaget en företrädesemission. [sponsrad artikel]
Guld är en viktig internationell handelsvara och Finland är en av de mer attraktiva jurisdiktionerna med den högsta koncentrationen av guldmineralisering i Europa. En av de aktörer som för närvarande prospekterar i mellanösterbottniska guldbältet är Northgold, som har flera parallella projekt i området. Sedan noteringen våren 2022 har Northgold ökat sina resurser till över 1 miljon uns guldekvivalenter, varav 0,99 miljoner uppfyller NI 43-101 eller JORC-kraven.
–Vårt flaggskepp är Kopsa guld-kopparprojektet, som även inkluderar en villkorligt godkänd gruvkoncession. Våra två andra guldprojekt är Kiimalatrenden med de största fyndigheterna, Ängesneva och Vesiperä. Under 2023 förvärvade vi dessutom Hirsikangas guldprojekt, säger Seppo Tuovinen, vd på Northgold.
Northgolds flaggskepp Kopsa är en av Finlands största outvecklade guldfyndigheter. Här är potentialen hög och bolagets fokus sedan noteringen för två år sedan har varit att genomföra borrprogram, främst på Kopsa, där ytterligare 6 200 meter har borrats. Borrningen har resulterat i en fördubbling av resurserna till 750 tusen uns guldekvivalenter från historiska 330 tusen uns guldekvivalenter.
Ny strategi upprätthåller befintlig tillgångsbas
Parallellt med den pågående emissionen har Northgold, med utgångspunkt från dialoger med befintliga aktieägare och det rådande marknadsklimatet, valt att uppdatera sin strategi.
–De mindre och mer juniora prospekteringsbolagens aktiekurser har på senare tid inte rört sig nämnvärt uppåt, trots att guldpriserna har nått nya rekordnivåer. Vår nya strategi innebär att vi kommer att behålla de nuvarande tillgångarna på ett kostnadseffektivt sätt och samtidigt fortsätta att utvärdera potentiella partnerskap och samarbeten såväl som strukturaffärsmöjligheter. Inga nya borrprogram kommer att initieras i nuläget. Vi avvaktar i stället och ser hur marknaden utvecklas framöver, säger Seppo Tuovinen.
Enligt den nya strategin kommer Northgold att upprätthålla den nuvarande tillgångsbasen på ett kostnadseffektivt sätt. Samtidigt fortsätter bolaget att utvärdera potentiella partnerskap och samarbeten samt strukturaffärer och möjligheter.
–Den nya strategin skapar de bästa möjligheterna att maximera värdet för aktieägarna under rådande omständigheter, säger Seppo Tuovinen.
Goda förutsättningar för ett fortsatt högt guldpris
Guldpriset är självklart en viktig faktor för Northgold. De senaste fem åren har guldpriset på världsmarknaden dubblerats och Seppo Tuovinen betraktar förutsättningarna för fortsatt höga prisnivåer som goda.
–Några faktorer som kan fortsätta påverka guldpriset i positiv riktning är ihållande inflation, risk för recession, geopolitisk osäkerhet och avtagande globalt beroende av den amerikanska dollarn, säger han.
Några parametrar som talar för Northgold som en attraktiv investering för presumtiva aktieägare är det faktum att de infrastrukturella förutsättningarna i det mellanösterbottniska guldbältet är mycket goda med närhet till tågförbindelser, hamnar och ett väletablerat vägnät. Området är dessutom topprankat och ett attraktivt prospekteringsområde för internationella prospekterings- och utvecklingsföretag. En erfaren ledning och styrelse är ytterligare en styrka för Northgolds del.
–Vi har under de senaste åren dessutom bevisat vår förmåga att öka resurserna med effektiv borrning på Kopsa, säger Seppo Tuovinen.
Nyheter
En 25 år lång megatrend för järnmalm är över – konsekvenserna kommer bli många och kraftiga
Priset på järnmalm har fallit kraftigt och har den senaste tiden handlats kring 100 USD per ton och var idag till och med nere under 90 USD. Felix Lindberg, VD på familjeföretaget Lindberg & Son som handlar med skrot ger en fantastiskt intressant och tydlig genomgång. Vi får både veta vad som hänt med järnmalm och stål, samt vad det får för konsekvenser framåt i tiden.
Kinas utveckling de senaste 25 åren är helt central. Landet har inte haft något något skrot att använda och har därför behövt använda järnmalm för att skapa stål för att bygga infrastruktur och hus för ett land på 1,4 miljarder personer. Nu taktar Kinas utveckling av och dessutom kan landet börja använda skrot för att göra nytt stål. Det här kommer att få stora följdeffekter på flera sätt i hela världen.
Nyheter
Italien satsar på ny kärnkraft
Italien tog 1987 i en folkomröstning beslut om att lägga ner kärnkraften och landets sista två reaktorer stängdes ner år 1990. År 2011 hölls en ny folkomröstning då man bekräftade ett nej till kärnkraft.
Precis som i många länder som inte bygger kärnkraft så har Italien gjort sig beroende av naturgas. Koldioxidutsläppen har tidigare inte uppfattats som något problem och är fortfarande inte något huvudnummer. Men kombinationen av att vara beroende av storskalig energiimport i en geopolitiskt orolig värld och ett något större fokus på att koldioxidutsläpp har fått Italien att försöka tänka om.
Italien satsar nu åter på kärnkraft och ska skapa ett nytt företag i partnerskap med en utländsk investerare. Landets industriminister säger att landet ska sätta upp ett nytt företag med en utländsk teknikpartner för att bygga avancerad, tredje generationens kärnkraftverk. Regeringen ska se över lagstiftningen för att möjliggöra satsningen.
-
Nyheter5 dagar sedan
En 25 år lång megatrend för järnmalm är över – konsekvenserna kommer bli många och kraftiga
-
Nyheter3 veckor sedan
Lucara Diamond har hittat en diamant på 2492 karat
-
Nyheter3 veckor sedan
Torbjörn Iwarson kommenterar vad som händer på råvarumarknaden
-
Analys3 veckor sedan
Fear of coming weakness trumps current tightness
-
Nyheter3 veckor sedan
Tata Steel vill bygga 200 kärnkraftsreaktorer på 220 MW vardera för att producera grönt stål
-
Nyheter2 veckor sedan
Bixias höstprognos: Fortsatt låga elpriser
-
Nyheter1 vecka sedan
Christian Kopfer kommenterar vad som händer med oljepriset
-
Nyheter4 veckor sedan
Guld håller sig över rekordpriset 2500 USD