Nyheter
London Bullion Market, Londons guldmarknad

Till skillnad från vad många tror så handlas guld och silver inte på London Metal Exchange, världens största marknad för optioner och terminskontrakt på basmetaller och andra metaller, utan på London Bullion Market, en Over-The-Counter-marknad för handel i guld och silver. Handeln sker mellan medlemmar av the London Bullion Market Association (LBMA) och övervakas regulatoriskt av Bank of England. De flesta medlemmar på denna marknad är större internationella banker, guldhandlare och raffineringsföretag.
Guldhandel ur ett internationellt perspektiv
Internationellt handlas guld i första hand på over-the-counter-marknaden (OTC-marknaden) och det sker en begränsad handel på andra råvarubörser som New York Mercantile Exchange (NYMEX) och Tokyo Commodity Exchange (TOCOM) där handeln huvudsakligen sker genom terminskontrakt.
London är det i särklass största globala centrat för OTC-transaktioner följt av New York, Zürich och Tokyo. Börshandeln har ökat under senare år där Comex i New York och TOCOM i Tokyo genererar den större delen av aktiviteten. Guld handlas också i form av värdepapper, såsom börshandlade fonder (ETF), på börserna i London, New York, Johannesburg och i Australien.
Spotmarknaden avser handel med avveckling, det vill säga likvid och leverans två affärsdagar senare. Här skall noteras att en affärsdag förutsätter att både New York- och London-marknaderna är öppna för handel. Till skillnad från många av de andra råvarumarknaderna så drivs terminsmarknaden för guld av spotpriser och skillnader i räntesatser, liknande valutamarknaderna, snarare än underliggande tillgång och efterfrågan.
Detta beror på att guld, i likhet med valutor, ofta är lånat och utlånat, av centralbanker och aktörerna på interbankmarknaden. Även om räntorna för guld tenderar att vara lägre än de amerikanska inhemska räntorna gör detta att centralbankerna kan tjäna pengar på att låna ut sina guldinnehav.
Historiskt sett har guldproducenter ansett att guldmarknaden är en attraktiv marknad för försäljning av framtida produktion vilket bidragit till utvecklingen av en aktiv och relativt likvid derivatmarknad.
Även om den fysiska marknaden för guld och silver till stor del är global, hanteras clearing och avveckling av denna handel till stor del genom London. Den genomsnittliga dagsomsättningen av det guld och silver som clearades av London Bullion Market Association (LBMA) i november 2008 var 18,3 miljoner troy ounce (värt 13,9 miljarder USD) och 107,6 miljoner troy ounces (värt $ 1,1 miljarder USD) respektive. Detta innebär att affärer till ett belopp motsvarande den årliga guldgruveproduktionen går till avveckling var 4,4 dag. För silvret är motsvarande siffra var 6,2 dag. The Gold Anti-Trust Action Committee hävdar emellertid att dessa uppgifter väsentligt underskattar den verkliga mängden handlat guld, eftersom en stor del av dessa affärer nettas. Istället hävdar denna organisation att den årliga omsättningen på London Bullion Market Association (LBMA) uppgår till 5,4 biljoner USD per år.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
Nyheter
Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter2 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter2 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet