Nyheter
Låga temperaturer – höga elpriser
Veckans kommentar om elmarknaden v. 5. 2021

Elpriset har stigit mycket sedan nyår och i måndags innevarande vecka kunde vi notera det högsta spotpriset på fem år på den nordiska kraftmarknaden. Genomsnittspriset för dygnet landade på 74,57 €/MWh, men under timmarna med den högsta förbrukningen rusade priset upp till 200 €/MWh (ca 2 SEK/kWh). Detta kontrasterar kraftigt mot de priser vi vande oss vid under fjolåret.
Kylan bär skulden
Den mest avgörande faktorn för de höga priserna är hög efterfrågan på el. I Norden är vi världsmästare på att använda el för uppvärmning och därmed stiger efterfrågan kraftigt vid låga temperaturer. Även om det finns energi i överflöd så består utmaningen av att kunna leverera elen till den plats och vid den tidpunkt då den efterfrågas, så att den når ”alla” som ska förbruka mycket samtidigt. Hade vi haft normalt med vindkraft under denna period skulle nog denna till stor del ha dämpat pristopparna, men den vädertyp vi har nu ger låga temperaturer, lite vind och lite nederbörd. Alla dessa faktorer samverkar till att ge högre elpriser.
Också på terminsmarknaden är det indirekt vädret som bestämmer. Även om resursöverskottet försvinner från Norden (något som vanligen lyfter terminspriserna), så har de nordiska terminspriserna fallit tillsammans med de europeiska terminspriserna. För i Europa är det gaspriset som är den starkaste drivkraften för elpriserna och européerna använder mycket gas för uppvärmning, varför gaspriset är känsligt för väderförändringar i Europa. Kallt hos oss, men milt i Europa – så har prognoserna lytt. Så länge det råder ett resursöverskott i Norden kommer sannolikt våra terminspriser följa de europeiska priserna.
Nyheter
Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar
Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar med bred marginal när man presenterade resultatet för det tredje kvartalet. Mikael Staffas, vd för Boliden, kommenterar kvartalet och hur han ser på råvarumarknaden och bolagets olika gruvprojekt.
Nyheter
Australien och USA investerar 8,5 miljarder USD för försörjningskedja av kritiska mineraler
USA:s president Donald Trump och Australiens premiärminister Anthony Albanese undertecknade på måndagen ett avtal som ska tillföra miljarder dollar till projekt inom kritiska mineraler.
Länderna kommer tillsammans att bidra med 1-3 miljarder dollar till projekten under de kommande sex månaderna. Den totala projektportföljen är värd 8,5 miljarder dollar, enligt regeringarna.
Galliumraffinaderi med kapacitet för 5x USA:s efterfrågan
Som en del av avtalet kommer det amerikanska försvarsdepartementet även att investera i ett galliumraffinaderi i västra Australien med en kapacitet på 100 ton per år. För närvarande importerar USA omkring 21 ton gallium, vilket motsvarar hela den inhemska konsumtionen, enligt den amerikanska geologiska myndigheten.
Initiativet kommer samtidigt som Kina har infört exportrestriktioner på vissa mineraler, däribland sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för tillverkningen av elektronik och elmotorer. Gallium används till exempel i mikrovågskretsar samt blå och violetta lysdioder (LED), vilka kan användas för att skapa kraftfulla lasrar.
Nyheter
Vad guldets uppgång egentligen betyder för världen
Guldpriset har nyligen nått rekordnivåer, över 4 000 dollar per uns. Denna uppgång är inte bara ett resultat av spekulation, utan speglar djupare förändringar i den globala ekonomin. Bloomberg analyserar hur detta hänger samman med minskad tillit till dollarn, geopolitisk oro och förändrade investeringsmönster.
Guldets roll som säker tillgång har stärkts i takt med att förtroendet för den amerikanska centralbanken minskat. Osäkerhet kring Federal Reserves oberoende, inflationens utveckling och USA:s ekonomiska stabilitet har fått investerare att söka alternativ till fiatvalutor. Donald Trumps handelskrig har också bidragit till att underminera dollarns status som global reservvaluta.
Samtidigt ökar den geopolitiska spänningen, särskilt mellan USA och Kina. Kapitalflykt från Kina, driven av oro för övertryckta valutor och instabilitet i det finansiella systemet, har lett till ökad efterfrågan på guld. Även kryptovalutor som bitcoin stiger i värde, vilket tyder på ett bredare skifte mot hårda tillgångar.
Bloomberg lyfter fram att derivatmarknaden för guld visar tecken på spekulativ överhettning. Positioneringsdata och avvikelser i terminskurvor tyder på att investerare roterar bort från aktier och obligationer till guld. ETF-flöden och CFTC-statistik bekräftar denna trend.
En annan aspekt är att de superrika nu köper upp alla tillgångsslag – aktier, fastigheter, statsobligationer och guld – vilket bryter mot traditionella investeringslogiker där vissa tillgångar fungerar som motvikt till andra. Detta tyder på att marknaden är ur balans och att kapitalfördelningen är skev.
Sammanfattningsvis är guldets prisrally ett tecken på en värld i ekonomisk omkalibrering. Det signalerar misstro mot fiatvalutor, oro för geopolitisk instabilitet och ett skifte i hur investerare ser på risk och trygghet.
-
Nyheter3 veckor sedanGoldman Sachs höjer prognosen för guld, tror priset når 4900 USD
-
Nyheter4 veckor sedanBlykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete
-
Nyheter4 veckor sedanGuld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga
-
Nyheter2 veckor sedanLeading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid
-
Nyheter3 veckor sedanNytt prisrekord, guld stiger över 4000 USD
-
Nyheter4 veckor sedanEtt samtal om guld, olja, koppar och stål
-
Analys4 veckor sedanOPEC+ will likely unwind 500 kb/d of voluntary quotas in October. But a full unwind of 1.5 mb/d in one go could be in the cards
-
Nyheter4 veckor sedanNeptune Energy bekräftar enorma litiumfyndigheter i Tyskland

