Nyheter

Indien slopar exportskatten på bomull och socker

Publicerat

13 år sedan

den

1 maj, 2012

Måndagen den 30 april tog så Indien slutligen bort den skatt som landets regering tidigare belagt exporten av bomull med. Exportskatten, som redan då den infördes drog med sig betydande kritik från såväl de inhemska jordbrukarna, politiska ledare och lobbyister som företräder kinesiska köpare, har redan mildrats i ett försök att tillgodose allas intresse.

Kina, som är den största köparen av bomullskördarna från Indien, världens näst största producent, har emellertid redan köpt betydande mängder bomull från amerikanska jordbrukare, vilket betyder att vi gör bedömningen att större delen av den mängd bomull som nu kommer att nå marknaden kommer att köpas upp av Bangladesh, en av världens största textilproducenter.

The Chinese Cotton Association har kallat skatten för oansvarig då den ledde till att ett stort antal ingångna avtal inte kunde slutföras vilket har haft en negativ inverkan på den internationella bomullshandeln som störts allvarligt av detta. Efter detta och flera liknande uttalanden valde Indiens premiärminister Manmohan Singh att göra en snabb översyn av denna skatt. Indiska tjänstemän förklarade införandet av exportskatten förra månaden med oro för en utbudskris i landet. Indiens exportminister införde skatten efter det att den omfattande exporten skapade oro för att denna skulle komma att överstiga de inhemska behoven. Under 2011 när bomullspriset nådde all-time-hight-noteringar som en följd av en global utbudskris höjde textilproducenterna först priset, men gick sedan över till att använda mindre bomull till förmån för artificiella material.

Även exporten av socker kan släppas fri

Efter att en rad av beslut raskt ändrats ifrågasätts den indiska regeringens nyckfulla handelspolitik. Det finns emellertid skäl att anta att ännu ett beslut kommer att tas inom kort, denna gång rörande exporten av socker. Det ryktas om att den indiska regeringen diskuterar möjligheterna till att tillåta mer socker att säljas utanför landets gränser, utan några former av handelsrestriktioner.

Regeringen har redan tillåtit att 2 miljoner ton socker skall kunna exporteras vid två separata tillfällen fram till och med september 2012. Indiens sockerproduktion förväntas växa snabbare än den inhemska efterfrågan 2012/13. Livsmedelsministeriet har dock ännu inte utfärda ett tillstånd för export av ytterligare en miljon ton, vilket redan har fattats beslut om, en fördröjning som har upprört exportörerna, eftersom det globala sockerpriset har sjunkit sedan beslutet fattades förra månaden.

Kan skapa prispress

Ytterligare export av bomull och socker skulle kunna komma att öka överutbudet på råvarumarknaderna och sätta press på de redan svaga priserna för socker och bomull på råvarubörserna då Indien både är världens näst största socker- och bomullsproducent.

Relaterade ämnen:bomull exportskatt indien politik socker

Nästa

Börshandlad naturgas handlas med ett premium på 100 procent

Missa inte

Trigon Agri inför utdelningspolicy

Fortsätt läsa

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

2 dagar sedan

den

1 oktober, 2025

Redaktionen

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.

Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

2 dagar sedan

den

1 oktober, 2025

Redaktionen

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Publicerat

2 dagar sedan

den

1 oktober, 2025

Redaktionen

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.