På Råvarumarknaden.se får vi med jämna mellanrum frågor om vad vi tror om den kommande utvecklingen på vissa råvaror. Guldet är antagligen den råvara som lockar till flest frågor, och det finns en rad olika faktorer som pekar på att priset skall stiga ytterligare – det är i alla fall vår uppfattning. Vi avhåller oss emellertid från att komma med rena köp- eller säljrekommendationer i vare sig guld eller andra råvaror, utan hänvisar till att det är upp till var och en att besluta om sina egna investeringar. Vi skriver enbart vad vi tror, och argumenterar för detta.

Guldpriset har under de senaste fem åren stigit med mer än 900 USD per ounce, och handlas nu till cirka 1.540 USD per ounce. Bara det senaste året har guldpriset stigit med mer än 300 USD per ounce. Detta gör att det finns gott om förståsigpåare som anser att uppgången är avslutad, att det nu är dags för ett prisfall och att de som köpt i början av denna uppgång nu kommer att vilja ta hem sina vinster.

Inflationen spås visserligen gå ned, men det finns likväl många faktorer som talar för en uppgång:

1) Svajig återhämtning i ekonomin, vilket ger fortsatt låga räntor. Guld är då en alternativ investering som ser lockande ut.

2) Grekland och andra perifera EMU-länder, till exempel Portugal, fortsätter att tampas med konkurrenskraftsproblem så länge de är kvar i valutaunionen. Oron för att eurozonen ska brytas upp kommer därför att finnas kvar.

3) Världens centralbanker visar fortsatt stort intresse för guld och har de senaste åren gått från att vara säljare till att bli nettoköpare. De senaste månaderna har bland annat centralbankerna i Mexico, Thailand och Ryssland köpt stora mängder guld.

4) Efterfrågan från kinesiska hushåll fortsätter att öka.

Sammantaget ser det således ljust ut, och till detta kan vi addera oron för tillståndet i världsekonomierna och de statliga finanserna. Vi ser också en ökad oro för att den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, kommer att lansera ytterligare program för stödköp av statsobligationer. Sannolikheten för att vi kommer att få se Quantitative Easing 3, eller QE 3, med vars hjälp FED låter tryckpressarna gå varma för att på detta sätt kunna stimulera den amerikanska ekonomin ser vi som ganska stor. Det nuvarande programmet, QE 2, löper ut vid halvårsskiftet och vi har inte sett att detta, trots nollräntor, klarat av att bringa ordning i ekonomins draglok.

FED är numera den störste långivaren i USA, till och med större än vad både Japan och Kina har varit, och det är Quantitative Easing 2, eller QE 2, som med hjälp av tryckpressarna som lett till detta. Mer än 14 procent av den amerikanska statskulden ägs numera av den amerikanska centralbanken FED. Kina, som ofta sagts vara det land som håller USA under armarna äger ”endast” 12 procent eller 1.145 miljarder USD av den amerikanska statskulden.