Nyheter
Fyra skäl till att guldpriset skall över 2.000 USD
På Råvarumarknaden.se får vi med jämna mellanrum frågor om vad vi tror om den kommande utvecklingen på vissa råvaror. Guldet är antagligen den råvara som lockar till flest frågor, och det finns en rad olika faktorer som pekar på att priset skall stiga ytterligare – det är i alla fall vår uppfattning. Vi avhåller oss emellertid från att komma med rena köp- eller säljrekommendationer i vare sig guld eller andra råvaror, utan hänvisar till att det är upp till var och en att besluta om sina egna investeringar. Vi skriver enbart vad vi tror, och argumenterar för detta.
Guldpriset har under de senaste fem åren stigit med mer än 900 USD per ounce, och handlas nu till cirka 1.540 USD per ounce. Bara det senaste året har guldpriset stigit med mer än 300 USD per ounce. Detta gör att det finns gott om förståsigpåare som anser att uppgången är avslutad, att det nu är dags för ett prisfall och att de som köpt i början av denna uppgång nu kommer att vilja ta hem sina vinster.
Inflationen spås visserligen gå ned, men det finns likväl många faktorer som talar för en uppgång:
1) Svajig återhämtning i ekonomin, vilket ger fortsatt låga räntor. Guld är då en alternativ investering som ser lockande ut.
2) Grekland och andra perifera EMU-länder, till exempel Portugal, fortsätter att tampas med konkurrenskraftsproblem så länge de är kvar i valutaunionen. Oron för att eurozonen ska brytas upp kommer därför att finnas kvar.
3) Världens centralbanker visar fortsatt stort intresse för guld och har de senaste åren gått från att vara säljare till att bli nettoköpare. De senaste månaderna har bland annat centralbankerna i Mexico, Thailand och Ryssland köpt stora mängder guld.
4) Efterfrågan från kinesiska hushåll fortsätter att öka.
Sammantaget ser det således ljust ut, och till detta kan vi addera oron för tillståndet i världsekonomierna och de statliga finanserna. Vi ser också en ökad oro för att den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, kommer att lansera ytterligare program för stödköp av statsobligationer. Sannolikheten för att vi kommer att få se Quantitative Easing 3, eller QE 3, med vars hjälp FED låter tryckpressarna gå varma för att på detta sätt kunna stimulera den amerikanska ekonomin ser vi som ganska stor. Det nuvarande programmet, QE 2, löper ut vid halvårsskiftet och vi har inte sett att detta, trots nollräntor, klarat av att bringa ordning i ekonomins draglok.
FED är numera den störste långivaren i USA, till och med större än vad både Japan och Kina har varit, och det är Quantitative Easing 2, eller QE 2, som med hjälp av tryckpressarna som lett till detta. Mer än 14 procent av den amerikanska statskulden ägs numera av den amerikanska centralbanken FED. Kina, som ofta sagts vara det land som håller USA under armarna äger ”endast” 12 procent eller 1.145 miljarder USD av den amerikanska statskulden.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

