Följ oss

Nyheter

Gruvföretag har 6,5 miljoner osåld järnmalm i lager

Publicerat

den

Northland Resources producerar järnmalm

Järnmalmsföretagen i indiska Karnataka har just nu 6,5 miljoner ton osåld järnmalm i lager. Denna siffra skall jämföras med 1,5 miljoner ton för ett år sedan. En av anledningarna till dessa stora lager är att stålbolagen köper malm från andra stater, medan Karnatakas gruvor inte får exportera utanför staten. Den osålda järnmalmen uppgår till mer än 20 procent av den totala produktionen av järnmalm i staten under 2019.

Gruvföretagen kan inte sälja lagren på den statliga indiska marknaden, inte heller på den inhemska marknaden eftersom köpare föredrar importerad järnmalm eftersom de anser att den har bättre kvalitet. Detta märkliga fenomen har inte bara påverkat gruvföretagen, men ledde också till förluster för delstaten.

Järnmalmsmarknaden står inför ett underskott

Den globala järnmalmsmarknaden står inför ett underskott i år på grund av det förväntade minskade utbudet från världens största järnmalmsproducent Vale, vars produktion i Brasilien har minskat efter en allvarlig dammolycka i januari. Vidare har många av de stora järnmalmsproducenterna i Australien sänkt sina produktionsberäkningar för detta år, efter en tropisk cyklon i slutet av mars som slog ut deras verksamhet.

Enligt Care Ratings uppgår de globala försörjningsavbrotten till cirka sex procent av den globala marknaden för järnmalm.

Gruvföretag i Indien, huvudsakligen från Chattisgarh och Odhisha, kan utnyttja denna möjlighet, medan deras motsvarigheter i Karnataka inte kan det, eftersom enligt högsta domstolens beslut skall all järnmalm som produceras av gruvor i Karnataka säljs via e-auktioner till inhemska stålföretag. Samtidigt som säljare inte får exportera järnmalm så har köpare fullständig frihet att importera järnmalm från var som helst i världen inklusive från andra stater i Indien.

Detta gäller endast Karnataka

Detta märkliga fenomen som endast gäller staten Karnataka har resulterat i att försäljningen av järnmalm uppgick till 26,5 miljoner ton jämfört med den totala produktionen på 29,5 miljoner ton i delstaten Karnataka. Den största köparen av järnmalm i Karnataka minskade sin upphandling av järnmalm från 19 Mt under 2017/2018 till 13 Mt i 2018/2019.

”På grund av e-auktionerna finns det en unik begränsning för säljare. Inget material kan säljas utan en e-auktion medan köpare kan köpa var som helst. Detta har resulterat i att mycket importerad järnmalm utöver järnmalm från andra delstater kommer in i Karnataka. Detta har i sin tur lett till enorma osålda lager i staten. De osålda lagren har i sin tur orsakat en förlust på omkring Rs 400 crore för statskassen, säger en av de största gruvföretagen i staten.

Försäljningen minskar på grung av importen

Basant Poddar, tidigare ordförande och medlem i FIMI South, tillade att järnmalmsförsäljningen i Karnataka har minskat 2018/2019 på grund av hög import. Det här är en mycket märklig situation där den lokala industrin inte köper järnmalm och export är inte tillåtet, vilket annars skulle resultera i ett högre pris vilket kan översättas till högre intäkter för delstaten och gruvbolagen.

Om importen fortsätter från utlandet eller från andra delstater 2019/2020 är det inget annat än ännu ett dystert år för Karnatakas gruvindustri, eftersom det medför en stor intäktsförlust för både statskassan och gruvföretagen, säger FIMI.

Kan inte marknadsföra sin malm

Gruvföretagen i Karnataka kan inte heller marknadsföra sin malm fritt. Eftersom restriktioner har lagts på export, kan gruvföretag inte sälja till pelletstillverkare som Kudremukh Iron Ore Company (pelletstillverkare för export) eller exportera malmen. Exporten skulle definitivt hjälpa till i den övergripande utvecklingen av landet, inklusive valutainflöden, samt säkerställa att inget lager byggs upp.

E-auktionsprocessen gynnar inte heller industrin. Gruvföretagen måste vänta 45-90 dagar för att slutföra en försäljning. Det här är en absolut travesti på handel. Över hela världen förekommer fri handel av mineraler, men inte i Karnataka, säger Poddar.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära