Nyheter
Gruvföretag har 6,5 miljoner osåld järnmalm i lager
Järnmalmsföretagen i indiska Karnataka har just nu 6,5 miljoner ton osåld järnmalm i lager. Denna siffra skall jämföras med 1,5 miljoner ton för ett år sedan. En av anledningarna till dessa stora lager är att stålbolagen köper malm från andra stater, medan Karnatakas gruvor inte får exportera utanför staten. Den osålda järnmalmen uppgår till mer än 20 procent av den totala produktionen av järnmalm i staten under 2019.
Gruvföretagen kan inte sälja lagren på den statliga indiska marknaden, inte heller på den inhemska marknaden eftersom köpare föredrar importerad järnmalm eftersom de anser att den har bättre kvalitet. Detta märkliga fenomen har inte bara påverkat gruvföretagen, men ledde också till förluster för delstaten.
Järnmalmsmarknaden står inför ett underskott
Den globala järnmalmsmarknaden står inför ett underskott i år på grund av det förväntade minskade utbudet från världens största järnmalmsproducent Vale, vars produktion i Brasilien har minskat efter en allvarlig dammolycka i januari. Vidare har många av de stora järnmalmsproducenterna i Australien sänkt sina produktionsberäkningar för detta år, efter en tropisk cyklon i slutet av mars som slog ut deras verksamhet.
Enligt Care Ratings uppgår de globala försörjningsavbrotten till cirka sex procent av den globala marknaden för järnmalm.
Gruvföretag i Indien, huvudsakligen från Chattisgarh och Odhisha, kan utnyttja denna möjlighet, medan deras motsvarigheter i Karnataka inte kan det, eftersom enligt högsta domstolens beslut skall all järnmalm som produceras av gruvor i Karnataka säljs via e-auktioner till inhemska stålföretag. Samtidigt som säljare inte får exportera järnmalm så har köpare fullständig frihet att importera järnmalm från var som helst i världen inklusive från andra stater i Indien.
Detta gäller endast Karnataka
Detta märkliga fenomen som endast gäller staten Karnataka har resulterat i att försäljningen av järnmalm uppgick till 26,5 miljoner ton jämfört med den totala produktionen på 29,5 miljoner ton i delstaten Karnataka. Den största köparen av järnmalm i Karnataka minskade sin upphandling av järnmalm från 19 Mt under 2017/2018 till 13 Mt i 2018/2019.
”På grund av e-auktionerna finns det en unik begränsning för säljare. Inget material kan säljas utan en e-auktion medan köpare kan köpa var som helst. Detta har resulterat i att mycket importerad järnmalm utöver järnmalm från andra delstater kommer in i Karnataka. Detta har i sin tur lett till enorma osålda lager i staten. De osålda lagren har i sin tur orsakat en förlust på omkring Rs 400 crore för statskassen, säger en av de största gruvföretagen i staten.
Försäljningen minskar på grung av importen
Basant Poddar, tidigare ordförande och medlem i FIMI South, tillade att järnmalmsförsäljningen i Karnataka har minskat 2018/2019 på grund av hög import. Det här är en mycket märklig situation där den lokala industrin inte köper järnmalm och export är inte tillåtet, vilket annars skulle resultera i ett högre pris vilket kan översättas till högre intäkter för delstaten och gruvbolagen.
Om importen fortsätter från utlandet eller från andra delstater 2019/2020 är det inget annat än ännu ett dystert år för Karnatakas gruvindustri, eftersom det medför en stor intäktsförlust för både statskassan och gruvföretagen, säger FIMI.
Kan inte marknadsföra sin malm
Gruvföretagen i Karnataka kan inte heller marknadsföra sin malm fritt. Eftersom restriktioner har lagts på export, kan gruvföretag inte sälja till pelletstillverkare som Kudremukh Iron Ore Company (pelletstillverkare för export) eller exportera malmen. Exporten skulle definitivt hjälpa till i den övergripande utvecklingen av landet, inklusive valutainflöden, samt säkerställa att inget lager byggs upp.
E-auktionsprocessen gynnar inte heller industrin. Gruvföretagen måste vänta 45-90 dagar för att slutföra en försäljning. Det här är en absolut travesti på handel. Över hela världen förekommer fri handel av mineraler, men inte i Karnataka, säger Poddar.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Analys4 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter3 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter3 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter3 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna
-
Analys2 dagar sedanOil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer

