Järnmalmsföretagen i indiska Karnataka har just nu 6,5 miljoner ton osåld järnmalm i lager. Denna siffra skall jämföras med 1,5 miljoner ton för ett år sedan. En av anledningarna till dessa stora lager är att stålbolagen köper malm från andra stater, medan Karnatakas gruvor inte får exportera utanför staten. Den osålda järnmalmen uppgår till mer än 20 procent av den totala produktionen av järnmalm i staten under 2019.

Gruvföretagen kan inte sälja lagren på den statliga indiska marknaden, inte heller på den inhemska marknaden eftersom köpare föredrar importerad järnmalm eftersom de anser att den har bättre kvalitet. Detta märkliga fenomen har inte bara påverkat gruvföretagen, men ledde också till förluster för delstaten.

Järnmalmsmarknaden står inför ett underskott

Den globala järnmalmsmarknaden står inför ett underskott i år på grund av det förväntade minskade utbudet från världens största järnmalmsproducent Vale, vars produktion i Brasilien har minskat efter en allvarlig dammolycka i januari. Vidare har många av de stora järnmalmsproducenterna i Australien sänkt sina produktionsberäkningar för detta år, efter en tropisk cyklon i slutet av mars som slog ut deras verksamhet.

Enligt Care Ratings uppgår de globala försörjningsavbrotten till cirka sex procent av den globala marknaden för järnmalm.

Gruvföretag i Indien, huvudsakligen från Chattisgarh och Odhisha, kan utnyttja denna möjlighet, medan deras motsvarigheter i Karnataka inte kan det, eftersom enligt högsta domstolens beslut skall all järnmalm som produceras av gruvor i Karnataka säljs via e-auktioner till inhemska stålföretag. Samtidigt som säljare inte får exportera järnmalm så har köpare fullständig frihet att importera järnmalm från var som helst i världen inklusive från andra stater i Indien.

Detta gäller endast Karnataka

Detta märkliga fenomen som endast gäller staten Karnataka har resulterat i att försäljningen av järnmalm uppgick till 26,5 miljoner ton jämfört med den totala produktionen på 29,5 miljoner ton i delstaten Karnataka. Den största köparen av järnmalm i Karnataka minskade sin upphandling av järnmalm från 19 Mt under 2017/2018 till 13 Mt i 2018/2019.

”På grund av e-auktionerna finns det en unik begränsning för säljare. Inget material kan säljas utan en e-auktion medan köpare kan köpa var som helst. Detta har resulterat i att mycket importerad järnmalm utöver järnmalm från andra delstater kommer in i Karnataka. Detta har i sin tur lett till enorma osålda lager i staten. De osålda lagren har i sin tur orsakat en förlust på omkring Rs 400 crore för statskassen, säger en av de största gruvföretagen i staten.

Försäljningen minskar på grung av importen

Basant Poddar, tidigare ordförande och medlem i FIMI South, tillade att järnmalmsförsäljningen i Karnataka har minskat 2018/2019 på grund av hög import. Det här är en mycket märklig situation där den lokala industrin inte köper järnmalm och export är inte tillåtet, vilket annars skulle resultera i ett högre pris vilket kan översättas till högre intäkter för delstaten och gruvbolagen.

Om importen fortsätter från utlandet eller från andra delstater 2019/2020 är det inget annat än ännu ett dystert år för Karnatakas gruvindustri, eftersom det medför en stor intäktsförlust för både statskassan och gruvföretagen, säger FIMI.

Kan inte marknadsföra sin malm

Gruvföretagen i Karnataka kan inte heller marknadsföra sin malm fritt. Eftersom restriktioner har lagts på export, kan gruvföretag inte sälja till pelletstillverkare som Kudremukh Iron Ore Company (pelletstillverkare för export) eller exportera malmen. Exporten skulle definitivt hjälpa till i den övergripande utvecklingen av landet, inklusive valutainflöden, samt säkerställa att inget lager byggs upp.

E-auktionsprocessen gynnar inte heller industrin. Gruvföretagen måste vänta 45-90 dagar för att slutföra en försäljning. Det här är en absolut travesti på handel. Över hela världen förekommer fri handel av mineraler, men inte i Karnataka, säger Poddar.