Följ oss

Nyheter

Gör deg på vetemarknaden

Publicerat

den

Vete - En växande råvara

Vete - En växande råvaraSpannmål är ett samlingsnamn som beskriver ätbara fröer eller frukter från en rad olika grässorter. De vanligaste sädesslagen omfattar majs, vete, ris, korn och havre, men det finns betydligt fler, varav många endast odlas lokalt på vissa platser på jorden.

Som grupp är spannmål den allra största jordbruksgrödan i världen i vikt mätt, och de utgör en väsentlig del av kosten för en stor del av världens befolkning. Spannmål är en viktig råvara, och används i otaliga livsmedel och i drycker.

Risproduktion globalt 2005

Risproduktion i världen år 2005

Veteproduktion globalt 2005

Veteproduktion i världen år 2005

Kornproduktion globalt 2005

Kornproduktion i världen år 2005

Många företag och branscher förlitar sig på spannmål för produktion av sina varor, vilket gör spannmålspriserna till viktiga faktorer på olika marknader. Spannmålspriserna själva är också föremål för flera krafter som styr prissättningen.

Dels har vi det primära, att konsumenternas efterfrågan på spannmål och spannmålsbaserade produkter avsevärt kan påverka priset och tillgången på vete. Dels kan tillgången på vete och andra typer av sädesslag påverkas av väderförhållanden, vare sig det är frågan om naturkatastrofer eller gradvisa klimatförändringar-

Även andra, helt nya användningsområden för sädesslag kan komma att medföra påfrestningar av det existerande utbudet. Ett sådant exempel är en ökad efterfrågan på majsbaserad etanol, ett potentiellt livskraftigt biobränsle, vilket skapar en efterfrågan på både majs och andra sädesslag.

Produktion och användning av olika sädesslag

 

Faktorer som påverkar priser på sädesslag

Ökad konsumtion

Konsumtionen av spannmål, särskilt vete, befinner sig just nu på en all-time high nivå. Produktionen av spannmål har ökat, men bönderna klarar inte av att hålla en tillräckligt hög produktionstakt för att svara mot efterfrågan. För första gången i modern tid är världens veteproduktion nu lägre än vetekonsumtionen, något som sätter en press uppåt på priserna. Det är främst tillväxten i utvecklingsländerna som har bidragit till denna trend. När de disponibla inkomsterna ökar i länder som till exempel Kina och Indien tenderar levnadsstandarden att öka, och befolkningen lägger mer pengar på bland annat mat. Därmed konsumeras mer spannmål, och produkter som tillverkas av spannmål, än tidigare med följd av att priserna stiger.

Pris på vete i USA 2004-2007, $ / bushel

Vetepriser år 2004 - 2007

 

Klimatinverkan

Då det är frågan om en jordbruksprodukt kräver sädesslag av alla olika sorter gynnsamma odlingsförhållanden för att kunna utvecklas till fullo. Förändringar i väderleken kan i hög grad påverka priset på olika sädesslag. Vete och andra sorters sädesslag odlas över hela världen, vilket utsätter olika grödor för olika sorters klimatrisker. Ett exempel är en monsun som påverkar södra eller sydöstra Asien, vilket påverkar världens rismarknader, medan priserna på majs i princip inte skulle påverkas alls. Till viss del skulle emellertid en del av produktionen på ris kunna tänkas substitueras av majs.

De senaste åren har vetepriset stigit kraftigt, bland annat som en följd av en kombination av låga temperaturer, översvämningar i den amerikanska Mellanvästern, torka och bränder i Östeuropa som vid sidan av Nordamerika är en stor veteproducent.

Växande vete

 

Efterfrågan på etanol

Ökad efterfrågan på majsbaserad etanol driver upp priset på majs, som nu handlas 70 % över 2006 års priser.

International Grains Council (Internationella spannmålsrådet) uppskattar att över 86 miljoner ton majs användes i etanolproduktion under 2007, en ökning med 32 miljoner ton jämfört med 2006. Efterfrågan på etanol kan även påverka priset på andra sädesslag. Stiger priset på en råvara, till exempel majs, tenderar jordbrukarna att byta till produktion av majs, vilket i sin tur minskar utbudet av andra sädesslag.

Så om majs blir mer värdefullt, är jordbrukare mer benägna att byta till majsodling, som kan minska utbudet av andra sädesslag. Efterfrågan på etanol, och den påföljande ökningen av majspriset, drivs främst av USA, där stigande oljepriser och amerikanska energibestämmelser sporrar utvecklingen och framtagandet av biobränslen som etanol.

 

Olika typer av vete

MGEX, CBOT och KCBT – olika marknader

Vete handlas främst på tre amerikanska börser Chicago Board of Trade (CBOT), Kansas City Board of Trade (KCBT) och Minneapolis Grain Exchange (MGEX), men också på argentinska Bolsa de Comercio de Rosario, BCR och på kanadensiska Winnipeg Commodity Exchange.

Vårvete handlas på Minneapolis Grain Exchange (MGEX). Dess priser ger inget större genomslag när det gäller att vara riktmärke för vetepriset i allmänhet. Mer allmänna är veteterminer som handlas på Chicago Board of Trade (CBOT) och Kansas City Board of Trade (KCBT) som används som riktmärken för vetepriset i allmänhet. Terminskontrakten avseende vårvete på Minneapolis Grain Exchange har den tredje mest omsatta volymen, efter CBOT och Kansas City, som har den högsta respektive näst högsta volymen när det gäller amerikanska veteterminer.

Kansas City Board of Trade

Höstvetet, Hard Red Winter Wheat, som främst odlas på de nordliga slätterna i USA och den kanadensiska prärien, handlas främst på Kansas City Board of Trade (KCNT), i Kansas City, Missouri. Terminer på höstvetet, Hard red Winter Wheat, är den huvudsakliga produkten på denna börs, och på grund av dess höga näringsvärde handlas det röda höstvetet ofta till ett premium, alltså till kurser överstigande dem på det mjuka röda höstvetet, Soft Red Winter Wheat, som handlas på Chicago Board of Trade.

Minneapolis Grain Exchange

Så kallat vårvete, alternativt Hard Red Spring Wheat Futures, HRS Wheat Futures, Minneapolis Wheat Futures eller MGEX Wheat Futures handlas på Minneapolis Grain Exchange under kortnamnet MW. Vårvetet prissätts i cent per bushel (35,2391 liter) och varje kontakt omfattar 5,000 bushel. Leverans sker årligen i mars, maj, juli, september och december. Handeln pågår till den 15 i respektive lösenmånad.

Den dagliga tillåtna prisförändringsgränsen mellan två handelsdagar är $ 0,60 för terminskontrakt på Minneapolis Grain Exchange (MGEX) ($ 3000 per kontrakt).

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Elpriset fortsätter att sjunka – halverade priser i april jämfört med 2023

Publicerat

den

elled

Trots en kall vinter med hög efterfrågan landade det genomsnittliga elpriset för första kvartalet i år på 66 öre per kWh, vilket är 30 öre lägre än motsvarande period 2023. Och trenden med låga priser fortsätter under april månad, enligt Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson. 

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

När elprisprognosen för kvartal ett i år, den så kallade elterminen, sattes i slutet av december 2023 förutspåddes ett genomsnittligt pris på 93 öre per kWh. Men trots att delar av Sverige upplevt den kallaste vintern sedan 2013 blev utfallet ändå endast 66 öre per kWh.  

– Den svaga konjunkturen, med lägre bränslepriser som följd, är största anledningen till att vi ligger betydligt lägre prismässigt i år än under fjolåret, trots den höga efterfrågan i vintras. Men februari månad, med rekordvärme i Europa på upp till 20 grader och vindrekord i Sverige, bidrog också till att ytterligare trycka ner priset, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia. 

Halverade elpriser i april

De låga elpriserna ser ut att fortsätta under våren. Prognosen för april är ett genomsnittspris per kilowattimme på runt 40 öre, vilket är mindre än hälften än för ett år sedan då snittkostnaden per kilowattimme landade på 88 öre.   

För personer med timprisavtal kan en viss planering av elkonsumtionen löna sig under april månad. 

– April är en lite lurig månad där högre temperaturer och ljusare dagar påverkar elpriset positivt samtidigt som totalproduktionen av el minskar på grund av det årliga underhållet av kärnkraftsreaktorer.  Om vi får ytterligare en köldknäpp kan det få effekten att vissa timmar blir väldigt dyra. För dem som har timprisavtal och laddar sin elbil kan det därför vara värt att planera sin elanvändning, säger Johan Sigvardsson.

Större skillnader mellan norr och syd

Elpriset för april till juni väntas bli 35 öre/kWh för hela Sverige. Men medan skillnaderna i elpris i Sveriges fyra elområden har varit små under kvartal ett kan vi förvänta oss större variationer under andra kvartalet, när snön i norr smälter och den så kallade vårfloden drar i gång.   

– Vårfloden brukar dyka upp någon gång mellan vecka 17 och 20 och då måste vattenkraftsproducenterna i norr producera el. Det gör att elpriset tidvis kan bli nära noll i elområde 1 och 2 medan elområde 3 och 4, som exporterar el till andra elområden, kan komma att få helt andra priser, säger Johan Sigvardsson. 

Fortsätt läsa

Nyheter

USAs stigande konsumtion av naturgas

Publicerat

den

Spis som använder naturgas

USA har under mycket lång tid varit en stor konsument av naturgas. Redan på 1970-talet började man bygga importterminaler för LNG. En andra våg av importterminaler byggdes under andra halvan av 00-talet, men togs aldrig i bruk utan började efter ett tag att byggas om till exportterminaler. För då hade entreprenörer i USA lärt sig att kombinera hydraulisk spräckning och horisontell borrning, vilket ledde till en makalöst stor inhemsk produktion. Idag är USA inte bara världens största LNG-exportör, man har dessutom enormt låga inhemska gaspriser.

Nedan är en graf över USA:s konsumtion av naturgas. När man behövde börja importera så slutade konsumtionen att öka, för att sedan ta fart igen när man åter hade en riklig inhemsk tillgång.

Graf över USA:s konsumtion av naturgas sedan slutet av 1940-talet till idag.
Konsumtion av naturgas i USA. Grafik från Global LNG Hub.
Fortsätt läsa

Nyheter

Kakaomarknaden är extrem för tillfället

Publicerat

den

Kakaofrukt

Dåligt väder och skördesjukdomar i Västafrika har påverkat redan åldrande kakaoträd och decimerat skördarna. Elfenbenskusten, världens största kakaoproducent, räknar nu med att produktionen kommer att sjunka med cirka 25 procent den här säsongen. I grannlandet Ghana, som är den näst största kakaoodlaren, kommer produktionen att minska med 35 procent jämfört med förra säsongen. I båda länderna råder det brist på kakao i bearbetningsanläggningarna och vissa riskerar att stängas ned. Barry Callebaut, världens största chokladtillverkare, förväntar sig att det globala underskottet kommer att fortsätta medan tillverkarna Hershey och Cadbury har varnat för högre priser för konsumenterna, när chokladtillverkare söker efter kakao. Kostnaden för bönor har mer än fördubblats på mindre än tre månader. I mars steg terminspriserna på kakao till över 10 000 dollar per ton för första gången.

Steve Wateridge på Tropical Research Service säger att vi de kommande 12 månaderna kommer att se priserna på chokladkonfektyr öka betydligt mer i förhållande till andra snacks som är konfektyrens främsta konkurrenter, och det kommer att leda till ett förändrat konsumentbeteende. Han säger att han har arbetat med kakao i 40 år och att han aldrig sett något liknande.

Ändå har bönderna kämpat för att dra nytta av dessa rekordpriser, även efter att ha fått ett avtal om högre ersättning. Det beror på att västafrikanska odlare betalas fasta priser på grund av en sträng statlig reglering. Inte heller bönerna i Elfenbenskusten och Ghana kommer inte att gynnas eftersom de säljer större delen av sin skörd ett år innan skörden börjar. De skulle potentiellt kunna sälja till priser på spotmarknaden, men de har slut på lager mitt i den ökande efterfrågan.

Europeiska unionens nya regler förbjuder import av bönor som odlats på avskogad mark vilket också riskerar att begränsa produktionen ännu mer. Allt detta innebär att en härdsmälta på chokladmarknaden kan vara nära förestående. Om det inte sker långsiktiga strukturella förändringar.

Bloomberg rapporterar om kakaomarknaden
Fortsätt läsa

Populära