Gör deg på vetemarknaden

Spannmål är ett samlingsnamn som beskriver ätbara fröer eller frukter från en rad olika grässorter. De vanligaste sädesslagen omfattar majs, vete, ris, korn och havre, men det finns betydligt fler, varav många endast odlas lokalt på vissa platser på jorden.

Som grupp är spannmål den allra största jordbruksgrödan i världen i vikt mätt, och de utgör en väsentlig del av kosten för en stor del av världens befolkning. Spannmål är en viktig råvara, och används i otaliga livsmedel och i drycker.

Risproduktion globalt 2005

Veteproduktion globalt 2005

Kornproduktion globalt 2005

Många företag och branscher förlitar sig på spannmål för produktion av sina varor, vilket gör spannmålspriserna till viktiga faktorer på olika marknader. Spannmålspriserna själva är också föremål för flera krafter som styr prissättningen.

Dels har vi det primära, att konsumenternas efterfrågan på spannmål och spannmålsbaserade produkter avsevärt kan påverka priset och tillgången på vete. Dels kan tillgången på vete och andra typer av sädesslag påverkas av väderförhållanden, vare sig det är frågan om naturkatastrofer eller gradvisa klimatförändringar-

Även andra, helt nya användningsområden för sädesslag kan komma att medföra påfrestningar av det existerande utbudet. Ett sådant exempel är en ökad efterfrågan på majsbaserad etanol, ett potentiellt livskraftigt biobränsle, vilket skapar en efterfrågan på både majs och andra sädesslag.

Faktorer som påverkar priser på sädesslag

Ökad konsumtion

Konsumtionen av spannmål, särskilt vete, befinner sig just nu på en all-time high nivå. Produktionen av spannmål har ökat, men bönderna klarar inte av att hålla en tillräckligt hög produktionstakt för att svara mot efterfrågan. För första gången i modern tid är världens veteproduktion nu lägre än vetekonsumtionen, något som sätter en press uppåt på priserna. Det är främst tillväxten i utvecklingsländerna som har bidragit till denna trend. När de disponibla inkomsterna ökar i länder som till exempel Kina och Indien tenderar levnadsstandarden att öka, och befolkningen lägger mer pengar på bland annat mat. Därmed konsumeras mer spannmål, och produkter som tillverkas av spannmål, än tidigare med följd av att priserna stiger.

Pris på vete i USA 2004-2007, $ / bushel

Klimatinverkan

Då det är frågan om en jordbruksprodukt kräver sädesslag av alla olika sorter gynnsamma odlingsförhållanden för att kunna utvecklas till fullo. Förändringar i väderleken kan i hög grad påverka priset på olika sädesslag. Vete och andra sorters sädesslag odlas över hela världen, vilket utsätter olika grödor för olika sorters klimatrisker. Ett exempel är en monsun som påverkar södra eller sydöstra Asien, vilket påverkar världens rismarknader, medan priserna på majs i princip inte skulle påverkas alls. Till viss del skulle emellertid en del av produktionen på ris kunna tänkas substitueras av majs.

De senaste åren har vetepriset stigit kraftigt, bland annat som en följd av en kombination av låga temperaturer, översvämningar i den amerikanska Mellanvästern, torka och bränder i Östeuropa som vid sidan av Nordamerika är en stor veteproducent.

Efterfrågan på etanol

Ökad efterfrågan på majsbaserad etanol driver upp priset på majs, som nu handlas 70 % över 2006 års priser.

International Grains Council (Internationella spannmålsrådet) uppskattar att över 86 miljoner ton majs användes i etanolproduktion under 2007, en ökning med 32 miljoner ton jämfört med 2006. Efterfrågan på etanol kan även påverka priset på andra sädesslag. Stiger priset på en råvara, till exempel majs, tenderar jordbrukarna att byta till produktion av majs, vilket i sin tur minskar utbudet av andra sädesslag.

Så om majs blir mer värdefullt, är jordbrukare mer benägna att byta till majsodling, som kan minska utbudet av andra sädesslag. Efterfrågan på etanol, och den påföljande ökningen av majspriset, drivs främst av USA, där stigande oljepriser och amerikanska energibestämmelser sporrar utvecklingen och framtagandet av biobränslen som etanol.

Olika typer av vete

MGEX, CBOT och KCBT – olika marknader

Vete handlas främst på tre amerikanska börser Chicago Board of Trade (CBOT), Kansas City Board of Trade (KCBT) och Minneapolis Grain Exchange (MGEX), men också på argentinska Bolsa de Comercio de Rosario, BCR och på kanadensiska Winnipeg Commodity Exchange.

Vårvete handlas på Minneapolis Grain Exchange (MGEX). Dess priser ger inget större genomslag när det gäller att vara riktmärke för vetepriset i allmänhet. Mer allmänna är veteterminer som handlas på Chicago Board of Trade (CBOT) och Kansas City Board of Trade (KCBT) som används som riktmärken för vetepriset i allmänhet. Terminskontrakten avseende vårvete på Minneapolis Grain Exchange har den tredje mest omsatta volymen, efter CBOT och Kansas City, som har den högsta respektive näst högsta volymen när det gäller amerikanska veteterminer.

Kansas City Board of Trade

Höstvetet, Hard Red Winter Wheat, som främst odlas på de nordliga slätterna i USA och den kanadensiska prärien, handlas främst på Kansas City Board of Trade (KCNT), i Kansas City, Missouri. Terminer på höstvetet, Hard red Winter Wheat, är den huvudsakliga produkten på denna börs, och på grund av dess höga näringsvärde handlas det röda höstvetet ofta till ett premium, alltså till kurser överstigande dem på det mjuka röda höstvetet, Soft Red Winter Wheat, som handlas på Chicago Board of Trade.

Minneapolis Grain Exchange

Så kallat vårvete, alternativt Hard Red Spring Wheat Futures, HRS Wheat Futures, Minneapolis Wheat Futures eller MGEX Wheat Futures handlas på Minneapolis Grain Exchange under kortnamnet MW. Vårvetet prissätts i cent per bushel (35,2391 liter) och varje kontakt omfattar 5,000 bushel. Leverans sker årligen i mars, maj, juli, september och december. Handeln pågår till den 15 i respektive lösenmånad.

Den dagliga tillåtna prisförändringsgränsen mellan två handelsdagar är $ 0,60 för terminskontrakt på Minneapolis Grain Exchange (MGEX) ($ 3000 per kontrakt).