Nyheter

Gör deg på vetemarknaden

Published

12 år ago

4 juni, 2011

Spannmål är ett samlingsnamn som beskriver ätbara fröer eller frukter från en rad olika grässorter. De vanligaste sädesslagen omfattar majs, vete, ris, korn och havre, men det finns betydligt fler, varav många endast odlas lokalt på vissa platser på jorden.

Som grupp är spannmål den allra största jordbruksgrödan i världen i vikt mätt, och de utgör en väsentlig del av kosten för en stor del av världens befolkning. Spannmål är en viktig råvara, och används i otaliga livsmedel och i drycker.

Risproduktion globalt 2005

Veteproduktion globalt 2005

Kornproduktion globalt 2005

Många företag och branscher förlitar sig på spannmål för produktion av sina varor, vilket gör spannmålspriserna till viktiga faktorer på olika marknader. Spannmålspriserna själva är också föremål för flera krafter som styr prissättningen.

Dels har vi det primära, att konsumenternas efterfrågan på spannmål och spannmålsbaserade produkter avsevärt kan påverka priset och tillgången på vete. Dels kan tillgången på vete och andra typer av sädesslag påverkas av väderförhållanden, vare sig det är frågan om naturkatastrofer eller gradvisa klimatförändringar-

Även andra, helt nya användningsområden för sädesslag kan komma att medföra påfrestningar av det existerande utbudet. Ett sådant exempel är en ökad efterfrågan på majsbaserad etanol, ett potentiellt livskraftigt biobränsle, vilket skapar en efterfrågan på både majs och andra sädesslag.

Faktorer som påverkar priser på sädesslag

Ökad konsumtion

Konsumtionen av spannmål, särskilt vete, befinner sig just nu på en all-time high nivå. Produktionen av spannmål har ökat, men bönderna klarar inte av att hålla en tillräckligt hög produktionstakt för att svara mot efterfrågan. För första gången i modern tid är världens veteproduktion nu lägre än vetekonsumtionen, något som sätter en press uppåt på priserna. Det är främst tillväxten i utvecklingsländerna som har bidragit till denna trend. När de disponibla inkomsterna ökar i länder som till exempel Kina och Indien tenderar levnadsstandarden att öka, och befolkningen lägger mer pengar på bland annat mat. Därmed konsumeras mer spannmål, och produkter som tillverkas av spannmål, än tidigare med följd av att priserna stiger.

Pris på vete i USA 2004-2007, $ / bushel

Klimatinverkan

Då det är frågan om en jordbruksprodukt kräver sädesslag av alla olika sorter gynnsamma odlingsförhållanden för att kunna utvecklas till fullo. Förändringar i väderleken kan i hög grad påverka priset på olika sädesslag. Vete och andra sorters sädesslag odlas över hela världen, vilket utsätter olika grödor för olika sorters klimatrisker. Ett exempel är en monsun som påverkar södra eller sydöstra Asien, vilket påverkar världens rismarknader, medan priserna på majs i princip inte skulle påverkas alls. Till viss del skulle emellertid en del av produktionen på ris kunna tänkas substitueras av majs.

De senaste åren har vetepriset stigit kraftigt, bland annat som en följd av en kombination av låga temperaturer, översvämningar i den amerikanska Mellanvästern, torka och bränder i Östeuropa som vid sidan av Nordamerika är en stor veteproducent.

Efterfrågan på etanol

Ökad efterfrågan på majsbaserad etanol driver upp priset på majs, som nu handlas 70 % över 2006 års priser.

International Grains Council (Internationella spannmålsrådet) uppskattar att över 86 miljoner ton majs användes i etanolproduktion under 2007, en ökning med 32 miljoner ton jämfört med 2006. Efterfrågan på etanol kan även påverka priset på andra sädesslag. Stiger priset på en råvara, till exempel majs, tenderar jordbrukarna att byta till produktion av majs, vilket i sin tur minskar utbudet av andra sädesslag.

Så om majs blir mer värdefullt, är jordbrukare mer benägna att byta till majsodling, som kan minska utbudet av andra sädesslag. Efterfrågan på etanol, och den påföljande ökningen av majspriset, drivs främst av USA, där stigande oljepriser och amerikanska energibestämmelser sporrar utvecklingen och framtagandet av biobränslen som etanol.

Olika typer av vete

MGEX, CBOT och KCBT – olika marknader

Vete handlas främst på tre amerikanska börser Chicago Board of Trade (CBOT), Kansas City Board of Trade (KCBT) och Minneapolis Grain Exchange (MGEX), men också på argentinska Bolsa de Comercio de Rosario, BCR och på kanadensiska Winnipeg Commodity Exchange.

Vårvete handlas på Minneapolis Grain Exchange (MGEX). Dess priser ger inget större genomslag när det gäller att vara riktmärke för vetepriset i allmänhet. Mer allmänna är veteterminer som handlas på Chicago Board of Trade (CBOT) och Kansas City Board of Trade (KCBT) som används som riktmärken för vetepriset i allmänhet. Terminskontrakten avseende vårvete på Minneapolis Grain Exchange har den tredje mest omsatta volymen, efter CBOT och Kansas City, som har den högsta respektive näst högsta volymen när det gäller amerikanska veteterminer.

Kansas City Board of Trade

Höstvetet, Hard Red Winter Wheat, som främst odlas på de nordliga slätterna i USA och den kanadensiska prärien, handlas främst på Kansas City Board of Trade (KCNT), i Kansas City, Missouri. Terminer på höstvetet, Hard red Winter Wheat, är den huvudsakliga produkten på denna börs, och på grund av dess höga näringsvärde handlas det röda höstvetet ofta till ett premium, alltså till kurser överstigande dem på det mjuka röda höstvetet, Soft Red Winter Wheat, som handlas på Chicago Board of Trade.

Minneapolis Grain Exchange

Så kallat vårvete, alternativt Hard Red Spring Wheat Futures, HRS Wheat Futures, Minneapolis Wheat Futures eller MGEX Wheat Futures handlas på Minneapolis Grain Exchange under kortnamnet MW. Vårvetet prissätts i cent per bushel (35,2391 liter) och varje kontakt omfattar 5,000 bushel. Leverans sker årligen i mars, maj, juli, september och december. Handeln pågår till den 15 i respektive lösenmånad.

Den dagliga tillåtna prisförändringsgränsen mellan två handelsdagar är $ 0,60 för terminskontrakt på Minneapolis Grain Exchange (MGEX) ($ 3000 per kontrakt).

Related Topics:etanol jordbruk priser råvarubörser sädesslag spannmål vete

Up Next

Grismagar – Sviniga investeringar

Don't Miss

Varför du bör undvika digitalt guld och silver

Click to comment

Nyheter

Goldman Sachs tror på högre oljepriser i juni

Published

7 timmar ago

30 mars, 2023

Redaktionen

Goldman Sachs förväntar sig högre oljepriser under de kommande tolv månaderna, sade analytiker från investmentbanken i en analysuppdatering. Goldman Sachs skriver att banken tror på en prognostiserad efterfrågeökning i Kina till mer än 16 miljoner fat per dag under perioden.

Banken är positivt inställd till alla råvaror. Förra veckan sa dess råvaruchef, Jeffrey Currie, att utflödet av kapital från energiindustrin kommer att resultera i brister som kommer att visa sig senare i år.

”Historiskt sett, när du har den här typen av kapitalutflöden, tar det månader att få tillbaka kapitalet. Vi kommer fortfarande att få ett underskott av olja i juni och det kommer att driva upp oljepriserna”, sa Currie vid Financial Times Commodities Global Summit.

Currie är inte den enda branschobservatören som förutspår ett högre oljepris. Även denna vecka sa hedgefondförvaltaren Pierre Andurand att oljan kommer att återhämta sig och stiga till 140 dollar per fat i slutet av året. Han anser att den nuvarande nedgången varit spekulativ och beror från banksektorn.

Mycket av haussen kring oljepriserna har att göra med Kina. Den kinesiska energiimporten var väldigt låg under de första två månaderna av 2023. Den kinesiska oljeimporten förväntas ta fart senare i år med potentiellt rekordhöga råoljeinköp, även om Peking har satt sitt lägsta årliga ekonomiska tillväxtmål på decennier.

Den genomsnittliga oljeimporten under de två första månader 2023 var lägre än för samma period förra året. Skillnaden var emellertid endast marginell, 1,3 procent. Oljeimporten under januari och februari 2023 tenderar att vara svagare i Kina på grund av nyårshelgerna.
Ändå förväntar sig i stort sett alla analytiker att den kinesiska efterfrågan på olja kommer att växa under de kommande månaderna med sikte på den tillväxttakt på 5 procent som fastställts av regeringen. Dessutom kommer en del ny raffineringskapacitet att startas i år, vilket borde garantera en starkare efterfrågan och stödja priserna.

Nyheter

Kakaopriserna stiger på minskade leveranser från Elfenbenskusten

Published

18 timmar ago

29 mars, 2023

Redaktionen

En svagare dollar i torsdags ledde till att flera spekulanter som tagit position för fallande pris valde att täcka sina korta positioner i kakaoterminer. Efter att regeringsdata visade att utbudet av kakao från Elfenbenskusten ser ut att minska så har kakaopriset stärks. Kursuppgången begränsades emellertid av att de europeiska kakaolagren stigit till 139 060 MT, den högsta siffran på sex månader.

Måndagens regeringsdata visade att Elfenbenskustens bönder skickade 1,73 MMT kakao till landets hamnar för regleringsåret 2022/2023 från 1 oktober till 12 mars. Siffran är en minskning med 3,4 procent på årsbasis. Elfenbenskusten är den största kakaoproducenten i världen.

Nigeria ser en nedgång i sin kakaoexport

En nedgång i kakaoexporten från Nigeria är gynnsam för priserna. Cocoa Association of Nigeria rapporterade i måndags att landets kakaoexport för januari 2023 sjönk med 5,9 procent på årsbasis till 43 405 MT. Nigeria är världens femte största producent av kakaobönor.

Oron för utbudet på vissa västafrikanska kakaogrödor har begränsat eventuella nedgångar i kakaopriserna. Kakaobönder fortsätter att kämpa med bristen på gödningsmedel och bekämpningsmedel eftersom Rysslands krig i Ukraina har begränsat den ryska exporten av kaliumklorid och andra gödningsmedel över hela världen.

Tidigare den här månaden steg kakao i New York till en högsta nivå på två år, och kakao i London nådde en högsta nivå på 13 veckor, efter att International Cocoa Organization (ICCO) förutspådde att de globala kakaolagren 2022/2023 skulle falla 3,5 % år/år till 1,653 MMT.

Nyheter

Lundin Mining gör stort förvärv – 75 procent av bolagets intäkter kommer nu från koppar

Published

2 dagar ago

28 mars, 2023

Redaktionen

Lundin Mining meddelade tidigare idag att de förvärvar 51 procent av SCM Minera Lumina Copper av JX Nippon Mining & Metals Corporation. Lundin Mining har rätt att förvärva ytterligare 19 procent under en femårsperiod. Det förvärvade bolaget driver koppar-molybden-gruvan Caserones i Chile.

Lundin Mining betalar 800 miljoner USD vid tillträde och sedan 150 miljoner USD under en period på sex år. De ytterligare 19 procenten kan förvärvas för 350 miljoner USD.

Förvärvet är i linje med Lundin Minings strategiska mål och ger företaget en storskalig kopparproduktion med lång livstid med ett bra kassaflöde, som kompletterar Lundin Minings befintliga verksamheter och högkvalitativa tillgångar inom basmetaller med stort fokus på koppar. Förvärvet gör att 75 procent av Lundin Minings intäkter kommer att komma från koppar.

Dagens industri frågar vd Peter Rockandel om det är rimligt att köpa Caserones med tanke på investeringsbehovet för Josemaria. Han svarar ”Att få köpa en världsklasstillgång som dessutom är strategiskt helt rätt för den existerande portföljen är otroligt ovanligt så det är inget man kan tacka nej till. Dessutom gör vi det här köpet utan skuld och gruvan kommer direkt att generera fritt kassaflöde”.