Europaparlamentet avvisade i december 2012 ett förslag om att förbjuda nya hydrauliska spräckningsoperationer, så kallad frakturering eller fracking på engelska, inom EU:s territorium. Detta kommer att medföra en rad möjligheter för de operatörer som är verksamma på den europeiska marknaden för skiffergas, men det kommer inte att revolutionera marknaden – ännu.

Europaparlamentets beslut var nödvändigt. Det var helt enkelt för mycket på spel. Rysslands grepp om marknaden har blivit för stark, EUs gasproduktion är på nedgång, och konsumenterna har inte gynnats av den amerikanska naturgasboomen.

Om EU inte drar nytta av sin skifferpotential kan dyr energi komma att leda till att energiintensiva industrier lockas bort från den europeiska marknaden, till exempel till USA, vilket på sikt skulle kunna komma att leda till en fortsatt nedgång av den europeiska ekonomin. Redan i dag betalar europeiska industriföretag tre gånger så mycket för sin gas som sina amerikanska konkurrenter.

I Europa finns en stor oro för allvarliga miljöproblem orsakade av frakturering. Det kommer att krävas en hel del tankemöda för att räkna ut hur detta hot skall hanteras med hjälp av lämpliga bestämmelser. Oron för de problem som fraktureringen kan komma att medföra har istället lett till att den europeiska importen av förorenande kol från USA som behövs för att fylla på energigapet har rusat i höjden. I slutändan är det alltså så att anti-fracking-kampanjerna som bedrivits av miljögrupper och lobbyister inte har gjort något för miljön utan att det kanske till och med har lett till ökad miljöskövling i och med uppgången av kolanvändningen.

De 27 medlemsländerna i EU kommer att ta sina egna beslut om hur man ska gå vidare med sina skifferreserver, och medan vissa är ombord har andra utsatts för betydande mängder politiska påtryckningar för att böja sig för miljön. Det kommer att finnas ett antal motstånd för dem som vill se en skifferrevolution i Europa, så som oöverkomliga miljöbestämmelser, regler som reglerar äganderätten till mark och komplikationer avseende utvinningen.

Miljöaktivister å sin sida är oroade för att fracking kan komma att utlösa jordskalv, över risken för att de kemikalier som används vid fracking kan komma att förorena grundvattnet och över den mängd vatten som behövs för fracking.

Hur mycket skiffer talar vi om?

I östra och centrala Europa finns det stora skifferreserver i Polen, Rumänien, Ukraina, Litauen, Ungern och Bulgarien, medan Frankrike, Storbritannien och Tyskland har de stora reserverna i Västeuropa.

• 346 miljarder – 768 bcm i Polen (Exxon ger upp skiffergas i Polen)
• 5 biljoner kubikmeter i Frankrike
• 480 miljarder kubikmeter skiffergas / 120 miljarder kubikmeter utvinningsbara reserver i Litauen
• 150 miljarder kubikmeter (onshore) i Storbritannien, potentiellt ytterligare 1.000 TCF till havs
• Upp till 2300 miljarder CBM av tekniskt utvinningsbar skiffergas i Tyskland
• 538 miljarder kubikmeter av skiffergas gemensamt i Rumänien, Bulgarien och Ungern
• Uppskattad 5,5 tcm/1.18 TCM i Ukraina

Vad säger lagstiftningen?

• Österrike tillåter fracking, men har inrättat ett avskräckande regelverk, och investerare har mer eller mindre gett upp om skiffer här
• Frankrike har förbjudit fracking helt, så dess massiva Parissedimentbassäng är tabu för nu. Förbudet är ett resultat av protester som utbröt när allmänheten fick veta att regeringen hade utfärdat tillstånd för hydraulisk spräckning i södra Frankrike till Total och andra.
• Bulgarien utfärdade ett moratorium för fracking i januari 2012, efter att ha backat beslutet om att tilldela Chevron en prospekteringslicens. Även är Chevron gör sitt bästa för att tvinga fram en förändring.
• Rumänien har lagt ett moratorium för skiffergasprospektering, och Tjeckien överväger att göra samma sak.
• Storbritannien införde ett tillfälligt förbud mot fracking under 2011, men lyfte detta tillfälliga förbud i slutet av 2012.

Möjligheter

Intressanta saker händer i Ukraina som plötsligt visar mod efter att ha utsatts för rysk mobbning under många år. Vi tror att detta kommer att ge ett eko i skiffersektorn. För första gången sedan självständigheten har Ukraina börjat köpa gas från Europa, i detta fall Tyskland, i ett försök att minska sitt beroende av ryska Gazprom.

Detta skedde under november 2012 efter det att Ryssland vägrat att omförhandla ett avtal med Ukraina som skulle inneburit lägre gaspriser. Detta skedde samtidigt som Ryssland valde att använda sig av South Stream-ledningen för att minska sitt eget beroende av ukrainska pipelines.

Ryssland har positionerat sig för att ytterligare öka sin förhandlingsstyrka gentemot Ukraina. Ukraina såg detta komma och valde att göra affärer med Tyskland. I november började Ukraina köpa gas från tyska RWE till ett lägre pris än vad de ryska leverantörerna kunde erbjuda. Ukraina kommer emellertid fortfarande vara beroende av Ryssland, landets import av gas från Ryssland kommer endast att minska med 4 procent under 2012, och 16 procent under 2013.

Detta är emellertid endast en kortsiktig lösning. Det långsiktiga målet är att utöka Ukrainas egen gasutvinning i Svarta havet och just nu investeras det i nya borriggar. Initialt kommer denna gas att transporteras genom Polen, men från och med nästa år kommer det även att ske genom ungerska pipelines, och på sikt också genom Slovakien, Rumänien och Bulgarien. En effekt av detta är att Gazprom, som just nu utreds av EU, långsamt förlorar makt i Europa.

I augusti 2012 tilldelade Ukraina ett konsortium lett av ExxonMobil rätten att utforska ett olje- och gasfält i Svarta Havet till vilket även Chevron och Shell inbjudits att köpa in sig i. TNK-BP Holding, ett konsortium mellan brittiska BP och ett antal ryska intressenter, har meddelat att bolaget har för avsikt att investera upp till 1,8 miljarder USD i ukrainska skifferprojekt.

Italienska ENI SpA har för en icke offentliggjord summa förvärvat en andel i Ukrainas LLC Westgasinvest, som äger skiffergasterritorium. Chevron Corp förhandlar för närvarande om ett produktionsavtal om med Ukraina.

Den polska skiffergasmarknaden har varit lite av en berg-och dalbana av upp-och nedgångar, men det är en fråga om perspektiv. Tidigare uppskattningar av de polska skifferreserverna har minskats till 187 biljoner kubikmeter vilket fortfarande är imponerande. ExxonMobil har visserligen övergett sin polska skifferprospekteringsverksamhet, men andra företag fortsätter att visa intresse för regionen. Franska Total SA, Royal Dutch Shell plc och ConocoPhillips (US) har alla prospekteringsrättigheter i Polen och visar inga tecken på tillbakadragande.

Litauen är också lovande. Chevron har nyligen köpt in en litauisk skiffergassatsning. Polska Lotos Group och Warren Buffets CalEnergy Resources har köpt in sig i olika litauiska skiffergasprojekt.

Summan av kardemumman är att det finns stora möjligheter för den europeiska skiffergasen, men av en rad orsaker kommer inte all skiffergas att utvinnas på samma sätt eller i samma hastighet som i USA. För det första har Europaparlamentets förkastande av frackingsförbudet inte löst problemet med miljön. För det andra är de geologiska förutsättningarna i Europa sämre än i USA, vilket gör europeisk fracking mer komplicerad och dyrare. Slutligen, medan de underjordiska markrättigheter för skifferfyndigheterna i USA i allmänhet ägs av privata ägare är dessa rättigheter i Europa ofta i händerna på regeringarna.

Detta betyder inte att möjligheterna inte är stora. Du behöver bara vara lite smartare för att lokalisera dem. Är du inte smartare så försök lokalisera ett företag vars ledning är det och investera i detta.

Fracking i Lycoming County Pennsylvania