Nyheter
Första steget mot en börsnotering för Kilimanjaro Gold
Den 11 december 2012 höll Commodity Quest AB bolagsstämma i syfte att fatta beslut om att bolaget skall dela ut aktierna i Benchmark Oil & Gas Holding AB u n ä till Kilimanjaro Gold Holding AB. En befintlig aktie i Commodity Quest ger rätt till sakutdelning av en aktie i Benchmark Oil & Gas Holding AB.
Syftet med utdelningen är att Benchmark Oil & Gas Holding AB u n ä till Kilimanjaro Gold Holding AB senare skall lägga ett bud på aktierna i det befintliga bolaget Kilimanjaro Gold AB genom utgivande av egna aktier.
Vad är Kilimanjaro Gold?
Kilimanjaro Gold AB:s delägda tanzaniska dotterbolag Mara Mine Development Ltd har erhållit gruvlicens för guldgruvan Mara i norra Tanzania. Mara är en gammal kolonial guldgruva som var i produktion mellan 1932 och 1970. Enligt mineralresursberäkningar finns ca 200 000 oz. guld (cirka 5 700 kg) baserat på ett borrprogram genomfört av den tidigare ägaren Afrikan Mashariki i slutet av 1990-talet.
Maragruvan ligger i norra Tanzania i Mararegionen sydöst om Viktoriasjön. Gruvan ligger i en väl känd och starkt mineraliserad skjuvzon, Mara Shear Zone. I denna zon, som sträcker sig ett flertal mil i nordväst-sydöstlig riktning, ligger flera stora gruvor som är i drift och opereras av Barrick Gold. Den kända North Mara-gruvan har bevisade mineraltillgångar på 4 miljoner oz. guld och en årlig produktion på ca 250 000 oz. North Mara ligger endast 4 km nordväst om Maragruvan som Kilimanjaro Gold förvärvat. I området ligger även flera äldre mindre gruvor som för närvarande inte är i drift.
Genom transferering av gruvlicensen för Maragruvan till dotterbolaget Mara Mine Development Ltd kan Kilimanjaro Gold nu igångsätta förberedelserna för geologiska undersökningar där målet är att verifiera mineraltillgångar på 200 000 oz. eller mer. Styrelsen i bolaget kommer även att undersöka möjligheterna att utöka licensområdet genom förvärv av geografiskt närliggande licensrättigheter för att på så sätt ytterligare öka mineraltillgången.
Avtal om förvärv av majoriten i Maragruvan ingicks i juni med den tidigare ägaren av gruvlicensen, Josephat Mwita, som är tanzanisk geolog och tidigare ingick i Barrick Golds ledning för North Mara-gruvan. Baserat på avtalet har Kilimanjaro Gold startat ett dotterbolag, Mara Mine Development Ltd, tillsammans med Josephat Mwita. Enligt avtalet har Kilimanjaro Gold initialt en ägarandel på 51 procent men har en option att successivt öka ägarandelen i dotterbolaget till 70 procent i takt med investeringar i prospekteringen.
Varför Tanzania?
Även om Tanzania är ett relativt nytt land för svenska företag att göra affärer i så finns det mycket som talar för landet. Bland de faktorer som gör Tanzania intressant är bland annat det faktum att landet har en mycket investerarvänlig gruvlagstiftning och förmånliga skatteregler vilket har bidragit till att gruvnäringen är den snabbast växande sektorn i Tanzania, mätt i andelen av landets bruttonationalprodukt och export.
Tanzania är, till skillnad från många andra afrikanska länder, mycket politiskt stabilt. Tanzania har under de senaste årtiondena utfört en rad framgångsrika ekonomiska och strukturella reformer, som har resulterat i en bättre prestanda och en hållbar ekonomisk tillväxt. Detta är baserat på den solida grund av politiska och ekonomiska reformer som genomförts av regeringen sedan 1986. Det gör att Tanzania förväntas stå inför en längre period av ekonomisk tillväxt och bedöms fortsatt ha en hållbar inflation, något som andra afrikanska länder, till exempel Zimbabwe, saknar. I dag har landet dubbelbeskattningsavtal med Danmark, Indien, Italien, Norge, Sverige, Kenya, Uganda, Zambia och Finland och förhandlar sådana med till exempel Sydafrika, Sydkorea, Zimbabwe, Förenade Arabemiraten, Ryssland, Seychellerna, Mauritius, Egypten, Jugoslavien och Oman.
Investeringar i Tanzania garanteras mot nationalisering och expropriation eftersom Tanzania har undertecknat flera multilaterala och bilaterala avtal om skydd och främjande av utländska investeringar. Tanzania är bland annat medlem i Multilateral Investment Guarantee Agency (MIGA) och International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID).
Utöver landets lagstiftning åtnjuter gruvföretagen också fördelen av en mycket väl fungerande infrastruktur. Landet har ett mycket väl fungerande system av vägar, hamnar, järnvägslinjer och två internationella flygplatser. Fördelen med detta är att gruvföretagen kan frakta de maskiner och den personal som behövs vid fyndigheterna utan att kostnaderna bli oöverstigliga. Lagstiftning och infrastruktur är bara två av orsakerna till att brytningen av guld har varit Tanzanias största industri i mer än ett decennium.
Rika naturtillgångar
Tanzanias outnyttjade naturresurser erbjuder ett brett utbud av investeringsmöjligheter, åkermark, mineraler och naturliga turistattraktioner som alla väntar på potentiella investerare. Tanzania är internationellt känt för sitt rika djurliv och sina oexploaterade mineralreserver. De två sektorerna gruvdrift och turism drar nu fördel av ett stort flöde av utländska investeringar och spås av den anledningen bli de kommande tillväxtsektorerna i den tanzanianska ekonomin.
Tanzanias regering har som mål att öka antalet utländska direktinvesteringar i Tanzania, något som bland annat underlättas av lagstiftningen och skattesystemet, som i sin tur är direkta effekter av de senaste årens ekonomiska och strukturella reformer som har lett till betydande framsteg i upprättandet av en fungerande marknadsekonomi.
Privata näringslivet har fått upp farten i landets ekonomi
Under det senaste decenniet har Tanzania utmärkt sig som ett av de få afrikanska länder som radikalt har förändrat sina ekonomier – till det bättre. Dagens Tanzania drar fördelar av tidigare reformer, något som gör att landet kan visa upp starka makroekonomiska fundamenta och en stark tillväxt i ekonomin. En av de faktorer som bidragit till denna framgång är landets orubbliga engagemang att bygga en stark privat sektor.
En första licens är redan på plats
Redan i dag har det av Kilimanjaro Gold delägda dotterbolaget, Mara Mine Development Ltd, en licens för guldgruvan Mara som finns i den norra delen av Tanzania. Mara, belägen sydöst om Viktoriasjön, är en gruva som varit i produktion under tiden 1932 till och med 1970. Tanken är att med modern teknik kunna utvinna det guld som inte utvanns tidigare. Det tidigare ägarbolaget, Afrikan Mashariki, genomförde i slutet av 1990-talet en undersökning som visade på en mineralresursberäkning på 200.000 troy ounce guld, motsvarande 5.700 kilogram guld. Sedan dess har guldpriset stigit ytterligare och det är sannolikt att anta att det går att utvinna ytterligare mängder guld från Marafyndigheten.
Gruvan ligger i en väl känd och starkt mineraliserad skjuvzon, Mara Shear Zone. I denna zon, som sträcker sig ett flertal mil i nordväst-sydöstlig riktning, ligger flera stora gruvor som är i drift och opereras av det internationella gruvföretaget Barrick Gold. Den kända North Mara-gruvan har bevisade mineraltillgångar på 4 miljoner oz. guld och en årlig produktion på ca 250 000 oz. North Mara ligger endast 4 km nordväst om Maragruvan som Kilimanjaro Gold förvärvat. I området ligger även flera äldre mindre gruvor som i nuläget inte är i drift.
Ledningen för Kilimanjaro Gold avser att påbörja en rad geologiska undersökningar, där målet är att identifiera mineraltillgångar om 200.000 troy ounce guld eller mer. På sikt är tanken också att utöka licensområdet genom förvärv av geografisk närliggande licensrättigheter för att på så sätt ytterligare öka mineraltillgången.
Avtal om förvärv av majoriten i Maragruvan ingicks i juni med tidigare ägaren av gruvlicensen, Josephat Mwita, som är tanzanisk geolog och som tidigare ingick i Barrick Golds ledning för North Mara-gruvan. Baserat på avtalet har Kilimanjaro Gold startat ett dotterbolag, Mara Mine Development Ltd, tillsammans med Josephat Mwita. Enligt avtalet har Kilimanjaro Gold initialt en ägarandel på 51 procent men har en option att successivt öka ägarandelen i dotterbolaget till 70 procent i takt med investeringar i prospekteringen.
Verksamheten skapar mervärden för aktieägarna
I dagens Afrika bedrivs brytningen efter guld i första hand av stora multinationella företag som till exempel gruvjätten Barrick Gold, AngloGold Ashanti och Resolute som i dag driver sex gruvor med reserver på över 30 miljoner uns guld. I andra hand bedrivs brytningen i mindre form, ofta som småskalig brytning av mindre stammar eller klaner som har slagit sig ihop för att med gemensamma resurser utvinna det guld som finns i området. Denna mineralutvinning sysselsätter hundratusentals gruvarbetare.
Sedan 2000 har den industriella produktionen i Tanzania ökat i stor skala men de mindre och till och med medelstora fyndigheterna, som förkastas av de stora gruvjättarna, har inte alls exploaterats i samma omfattning. Att det finns guld är klarlagt, Tanzania är rikt på mineraltillgångar och det anses vara klarlagt att det finns mer än en miljard troy ounce guld i marken. Av dessa är det endast mellan 4 och 5 procent som är under utvinning. Därmed är Tanzania Afrikas tredje största guldproducent, endast Sydafrika och Ghana är större.
Även stora utländska investeringar är en relativt ny företeelse har guldprospektering och gruvdrift en lång historia i Tanzania. På 1890-talet upptäckte tyska prospektörer guld i området kring Victoriasjön. Betydande guldbrytning påbörjades i Tanganyika efter första världskriget (1914-18), då det brittiska protektoratet ersatt Tyska Östafrika (1919). Storskalig kommersiell gruvdrift tog fart på 1930-talet bara för att dö ut omkring 1950. Trots låga guldpriser överlevde den småskalig och alluviala gruvdriften medan den storskaliga gruvindustrin nästan försvann. Denna gruvnäring blev en viktig källa till officiell export och intäkter under 1990-talets början. Multinationella gruvbolag kom att dominera produktionen av guld och andra mineraler i Tanzania under slutet av 1990-talet.
Det finns med andra ord en ganska stor sannolikhet att vi under kommande år får se en hel del positiva nyheter från Kilimanjaro Gold och vi gör bedömningen att det finns all anledning att bevaka aktien när den väl kommer att listas, något som är sagt kommer att ske under Q1 2013.
Nyheter
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.
Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.
Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.
Nyheter
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.
”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.
Bygger vidare på East Frigg
Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.
Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.
Tekniska rekord
Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.
Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.
Partnerskap i projektet
Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.
Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.
Nyheter
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.
Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.
– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Torr sommar gynnar vattenkraften
Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.
Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2. Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.
– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.
Låg vindkraftsproduktion gav andrum
Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.
– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare höst än väntat
När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.
– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.
-
Nyheter3 veckor sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter3 veckor sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Stargate Norway, AI-datacenter på upp till 520 MW etableras i Narvik
-
Nyheter3 veckor sedan
Mängden M1-pengar ökar kraftigt
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan
-
Nyheter2 veckor sedan
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen
-
Nyheter2 veckor sedan
Alkane Resources och Mandalay Resources har gått samman, aktör inom guld och antimon
-
Nyheter1 vecka sedan
Omgående mångmiljardfiasko för Equinors satsning på Ørsted och vindkraft