Följ oss

Nyheter

Elcertifikatpriset i fritt fall och sänkt skatt på datorhallar

Publicerat

den

Solceller och vindkraftverk
Solceller och vindkraftverk

Bild: E.ON Sverige

Elcertifikatpriset fortsätter att falla och Sverige ger sig in i kampen om det lukrativa datahallarna. Nedan är Swecos månadsrapport om energimarknaden februari 2017.

Viss dramatik att vänta

Det kalla vädret i inledningen av januari ledde till att den nordiska elanvändningen nådde en exceptionellt hög nivå, som högst 70 000 MWh/h. Den här veckan får vi också kallare väder men inte fullt så kallt. Kärnkraften har gått för fullt i såväl Sverige som Finland de senaste veckorna vilket pressar elpriserna. Den hydrologiska balansen har försämrats till följd av kallt och torrt väder och är nu på -10 TWh, och förväntas fortsätta försämras till -15 TWh eller lägre. Den försämrade hydrologiska balansen väntas ge något högre spotpriser under kommande veckor. Senare denna vecka väntas viss dramatik med betydligt högre spotpriser enskilda dagar till följt av kallt väder.

Elcertifikatpriset i fritt fall

Elcertifikatpriset är helt beroende av en förlängning av elcertifikatmarknaden bortom 2020 för att inte kollapsa. Utan en förlängning skulle marknaden stå inför ett kroniskt överskott av elcertifikat och priser som går emot noll om ingen annan åtgärd vidtas.Under inledningen av 2017 har nedförsbacken för elcertifikatpriset övergått i fritt fall. Ett elcertifikat kostar idag ca 70 SEK/certifikat, vilket är ungefär hälften av vad det kostade för bara 2-3 månader sedan. Trots prisraset rapporterar elcertifikatmäklare att köparna aktar sig för att ge sig in på den fallande marknaden och lyser med sin frånvaro.

Jakten på datahallar

Danmark fortsätter att locka till sig stora serverhallar. Härom veckan bekräftades att Facebook nu beslutat att till 2020 bygga en stor serverhall i Odense. Sedan tidigare har Danmark även lyckats locka till sig en stor serverhall från Apple. Energinett (danska motsvarigheten till Svenska Kraftnät) bedömer att de nya serverhallarna kan förbruka så mycket som 4 TWh el 2023. Detta att jämföras med Danmarks elanvändning idag på 32-33 TWh/år.

Sverige har också gett sig in i jakten på dessa anläggningar. Sedan den första januari 2017 betalar det som av Skatteverket definieras som datorhall endast 0,5 öre/kWh i energiskatt på el (att jämföra med 29,5 öre/kWh för vanliga elanvändare). Marknaden för denna typ av anläggningar bedöms att växa explosionsartat de närmsta åren. Det kommer vara viktigt att veta hur stor marknadsandel som Sverige får för att kunna prognostisera Sveriges framtida elanvändning.

Oljemarknaden håller i taktpinnen

Kolpriserna dubblerades i stora delar av världen under ungefär ett halvår (april-oktober 2016). Ända sedan finanskrisen har kolmarknaden präglats av ett överutbud. Överutbudet har bland annat byggts upp av en kraftig utbyggnad av kolbrytningsanläggningar som påbörjades innan finanskrisen, men även till viss del fortsatte efter finanskrisen då investeringsbeslut redan var fattade innan kolpriserna började falla. Ny teknik som gjort utvinning av gas och olja billigare har också bidragit till utvecklingen genom att gas i många fall kunnat användas istället för kol för elproduktion i delar av världen. Samtidigt har efterfrågan på kol inte ökat i den takt som många prognoser indikerade för några år sedan. I och med den svaga efterfrågan och överutbudet fokuserar kolmarknaden mycket på vad det lägsta möjliga kolpriset är för att täcka driftkostnader för befintliga kolanläggningar och undvika nedläggningar.

Samtidigt har driftkostnaderna minskat för befintliga kolanläggningar snabbt i takt med bland annat sjunkande oljepriser, då olja är en mycket viktig insatsvara i mycket kolframställning. Pristrenden för kol beror väldigt mycket på vart oljepriset tar vägen.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära