Följ oss

Nyheter

Elcertifikatpriset i fritt fall och sänkt skatt på datorhallar

Publicerat

den

Solceller och vindkraftverk
Solceller och vindkraftverk

Bild: E.ON Sverige

Elcertifikatpriset fortsätter att falla och Sverige ger sig in i kampen om det lukrativa datahallarna. Nedan är Swecos månadsrapport om energimarknaden februari 2017.

Viss dramatik att vänta

Det kalla vädret i inledningen av januari ledde till att den nordiska elanvändningen nådde en exceptionellt hög nivå, som högst 70 000 MWh/h. Den här veckan får vi också kallare väder men inte fullt så kallt. Kärnkraften har gått för fullt i såväl Sverige som Finland de senaste veckorna vilket pressar elpriserna. Den hydrologiska balansen har försämrats till följd av kallt och torrt väder och är nu på -10 TWh, och förväntas fortsätta försämras till -15 TWh eller lägre. Den försämrade hydrologiska balansen väntas ge något högre spotpriser under kommande veckor. Senare denna vecka väntas viss dramatik med betydligt högre spotpriser enskilda dagar till följt av kallt väder.

Elcertifikatpriset i fritt fall

Elcertifikatpriset är helt beroende av en förlängning av elcertifikatmarknaden bortom 2020 för att inte kollapsa. Utan en förlängning skulle marknaden stå inför ett kroniskt överskott av elcertifikat och priser som går emot noll om ingen annan åtgärd vidtas.Under inledningen av 2017 har nedförsbacken för elcertifikatpriset övergått i fritt fall. Ett elcertifikat kostar idag ca 70 SEK/certifikat, vilket är ungefär hälften av vad det kostade för bara 2-3 månader sedan. Trots prisraset rapporterar elcertifikatmäklare att köparna aktar sig för att ge sig in på den fallande marknaden och lyser med sin frånvaro.

Jakten på datahallar

Danmark fortsätter att locka till sig stora serverhallar. Härom veckan bekräftades att Facebook nu beslutat att till 2020 bygga en stor serverhall i Odense. Sedan tidigare har Danmark även lyckats locka till sig en stor serverhall från Apple. Energinett (danska motsvarigheten till Svenska Kraftnät) bedömer att de nya serverhallarna kan förbruka så mycket som 4 TWh el 2023. Detta att jämföras med Danmarks elanvändning idag på 32-33 TWh/år.

Sverige har också gett sig in i jakten på dessa anläggningar. Sedan den första januari 2017 betalar det som av Skatteverket definieras som datorhall endast 0,5 öre/kWh i energiskatt på el (att jämföra med 29,5 öre/kWh för vanliga elanvändare). Marknaden för denna typ av anläggningar bedöms att växa explosionsartat de närmsta åren. Det kommer vara viktigt att veta hur stor marknadsandel som Sverige får för att kunna prognostisera Sveriges framtida elanvändning.

Oljemarknaden håller i taktpinnen

Kolpriserna dubblerades i stora delar av världen under ungefär ett halvår (april-oktober 2016). Ända sedan finanskrisen har kolmarknaden präglats av ett överutbud. Överutbudet har bland annat byggts upp av en kraftig utbyggnad av kolbrytningsanläggningar som påbörjades innan finanskrisen, men även till viss del fortsatte efter finanskrisen då investeringsbeslut redan var fattade innan kolpriserna började falla. Ny teknik som gjort utvinning av gas och olja billigare har också bidragit till utvecklingen genom att gas i många fall kunnat användas istället för kol för elproduktion i delar av världen. Samtidigt har efterfrågan på kol inte ökat i den takt som många prognoser indikerade för några år sedan. I och med den svaga efterfrågan och överutbudet fokuserar kolmarknaden mycket på vad det lägsta möjliga kolpriset är för att täcka driftkostnader för befintliga kolanläggningar och undvika nedläggningar.

Samtidigt har driftkostnaderna minskat för befintliga kolanläggningar snabbt i takt med bland annat sjunkande oljepriser, då olja är en mycket viktig insatsvara i mycket kolframställning. Pristrenden för kol beror väldigt mycket på vart oljepriset tar vägen.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära