Nyheter
Efterfrågan på guld stiger i kreditorons spår

Under slutet av november släppte World Gold Council publikationen Gold Demand Trends (Q3 2011), vilken visar att investeringar och köp av centralbanker var de faktorer som bidragit till att driva upp guldpriset under 2011.
Under det tredje kvartalet 2011 ökade efterfrågan på guld med 6 procent på årsbasis till 1.053,9 ton, varav efterfrågan på investeringar stod för en uppgång om 33 procent jämfört med året innan. Investeringarna svarade för en total efterfrågan om 468,1 ton.
Guld uttryckt i procent av globala finansiella tillgångar.
Efterfrågan på guld per sektor. Uttryckt i antal ton.
Investeringsguld
Det går att notera att det på praktiskt taget alla marknader fanns en mycket stark, ofta tvåsiffrig, tillväxt på efterfrågan av investeringsguld i form av guldtackor och –mynt. Den största tillväxten kan noteras i Europa, där efterfrågan ökade med 135 procent, främst på grund av den finansiella turbulensen i Euroområdet. Inte mindre än 390,5 ton guld som köptes från europeiskt håll under denna period avsåg investeringar i guldtackor och –mynt.
Exchange Traded Funds
Exchange traded funds, så kallade ETF:er, stod för köp av 77 ton, varav europeiska investerare och institutioner låg bakom närmare hälften av dessa köp.
I skenet av guldprisets kraftiga ökning under Q3 2011, är efterfrågeökningen imponerande, men ställt i relation till omfattningen av den globala ekonomiska krisen är den inte det.
Centralbankerna
Ett paradigmskifte har skett på guldmarknaden i och med att centralbankernas köp. Under Q3 2011 steg deras guldköp med 556 procent till 148,4 ton, att jämföra med föregående års siffra på 22,6 ton. Under de senaste femton åren har centralbankerna i stället sålt närmare 400 ton guld per år. Av dessa 148,4 ton har World Gold Council endast kunnat identifiera köpen av 40 till 50 ton guld, men organisationen har observerat ytterligare inköp som gjordes av ett antal länders centralbanker, men som för närvarande inte kan identifieras på grund av sekretess, eftersom centralbankerna inte måste avslöja om det är de själva eller någon annan som är den reella köparen. Bland de ”oidentifierade köparna” finns centralbanker i Latinamerika, Centralasien och Fjärran Östern.
Det faktum att centralbankerna ökade sina inköp med så pass mycket som 100 ton guld är inte förvånande eftersom såväl Goldcore som många analytiker länge har sagt att People’s Bank of China, den kinesiska centralbanken, tillsammans med centralbankerna i många andra länder lugnt och gradvis ackumulerar stora mängder ädelmetaller i sina valv. Att dessa inte väljer att kommunicera sina inköp kan bero på en rad olika faktorer, till exempel att de då kan komma att driva upp världsmarknadspriset ytterligare, vilket skulle få dem att få betala ett ännu högre guldpris i framtiden. Det kan även komma att medföra att de måste devalvera sina egna valutareserver, som ofta är dollar- eller euronominerade, vilket i sin tur får guldpriset att stiga ytterligare eftersom en sådan signal sänder ut oro på marknaden.
Det går således att säga att centralbankernas inköp är mycket positivt för guldprisets långsiktiga utveckling, något som knappast har redovisats alls i finansiella medier.
Smyckesindustrin
Det är också värt att notera att efterfrågan på guldsmycken från de kinesiska konsumenterna överträffar dem från de indiska konsumenterna, något som tidigare endast inträffat fyra kvartal sedan januari 2003. Det kan även konstateras att den kinesiska efterfrågan på guld under de tre första kvartalen 2011 överstiger den totala efterfrågan för hela 2010.
Vi skall emellertid hålla i åtanke att den totala efterfrågan på guld uppgick till 1.053,9 ton under Q2 2011, vilket trots att det låter mycket ändå gör det till en mycket liten del av kapitalmarknaderna. Valutamarknaderna och andra delmarknader av kapitalmarknaden bedöms ha varit värd 58 miljarder USD under samma tid. Totalt sett bedöms de globala tillgångarna ha uppgått till över 200 biljoner under samma tid, och enbart valutamarknaden bedöms ha omsatt över 4 biljoner USD per dag.
Guldmarknaden fortsätter således att vara en försumbar andel av världens investeringar och kontrolleras i första hand av vanliga sparare, investerare, institutioner samt centralbanker, även om det till stor del håller på att ändras. Den ökade efterfrågan sker från låga nivåer.
Med tanke på att guldet har ett erkännande för att kunna ge sin ägare en riskminimering, fungera som en hedge mot inflation och betraktas som en safe haven, är det troligt att sparare och investerare kommer att fortsätta att använda denna råvara för att söka skydd från den ekonomiska osäkerheten vi ser i dag. Denna osäkerhet visar inga tecken på att avta och det finns tecken på att denna kommer att fördjupas under resten av 2011 och under 2012.
Att skrämma investerare som vill diversifiera sig till guld genom att jämföra dagens guldmarknad med 1970-talets boom och den bubbla som då sprack är både olyckligt och oklokt. Det är en förenklad teori som sprids av partiska personer och av dem som inte har brytt sig om att sätta sig in i guldmarknaden.
Nyheter
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.
Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.
Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.
Nyheter
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.
”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.
Bygger vidare på East Frigg
Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.
Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.
Tekniska rekord
Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.
Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.
Partnerskap i projektet
Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.
Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.
Nyheter
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.
Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.
– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Torr sommar gynnar vattenkraften
Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.
Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2. Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.
– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.
Låg vindkraftsproduktion gav andrum
Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.
– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare höst än väntat
När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.
– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.
-
Nyheter3 veckor sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter3 veckor sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Stargate Norway, AI-datacenter på upp till 520 MW etableras i Narvik
-
Nyheter3 veckor sedan
Mängden M1-pengar ökar kraftigt
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan
-
Nyheter2 veckor sedan
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen
-
Nyheter2 veckor sedan
Alkane Resources och Mandalay Resources har gått samman, aktör inom guld och antimon
-
Nyheter1 vecka sedan
Omgående mångmiljardfiasko för Equinors satsning på Ørsted och vindkraft