Nyheter
Den svenska momsen – silvrets största fiende
Fysiska ädelmetallinvesteringar i Sverige görs i första hand i guld vilket beror på den svenska momslagstiftningen som i våra ögon är ganska märkligt konstruerad, och i vissa fall är rent av fientligt inställd till silver och de övriga ädelmetallerna.
Sedan den 1 januari 2000 är investeringsguld undantaget moms vilket framgår av Mervärdesskattelagen 1994:200 3 kapitlet 10 a §. Förvånansvärt nog har lagstiftarna valt att skilja på investeringsguld och andra ädelmetaller som silver, platina och palladium vilka fortfarande beläggs med moms.
Valutan som försvann – i alla fall i lagstiftningen
Silver har varit en av de allra vanligaste myntämnena genom tiderna och har framgångsrikt fungerat som en valuta som varit gångbar mellan människor världen över utan att bekymra sig för valutakurser eller annat. Det har helt enkelt varit silverhalten och vikten i dessa mynt som har åsatts ett värde. Därmed har den, till skillnad från de pappersvalutor som nu härskar i världen, klarat av att bibehålla sitt värde och stå emot överutbud, hyperinflation och krig.
Vi kan således konstatera att silver är att betrakta som en valuta, en fungerande valuta som dessutom efterfrågas på andra områden, till exempel inom industrin. Se även vår huvudartikel om denna ädelmetall, Silver, handlar du terminer, fysisk råvara eller en gruvaktie?
Vi noterar emellertid att detta att silver är en valuta och ett fungerande betalningsmedel inte fått gehör hos de svenska makthavarna. Visserligen säger den svenska lagstiftningen följande:
Mervärdesskattelagens lydelse om lagligt betalningsmedel
Mervärdesskattelagen 3 kap. 23 § stipulerar vilka varor och tjänster som undantas moms. Av 3 kap. 23§ 1 pt. framgår att omsättningen av följande är undantagen moms: ”sedlar och mynt som är lagligt betalningsmedel, med undantag av samlarföremål, det vill säga guld-, silver- eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel eller som är av numismatiskt intresse”
Vi noterar att det är mycket vanligt att myntverk runt om i världen producerar en rad olika mynt, så kallade bullionmynt, som under vissa perioder är ett synnerligen efterfrågat sätt att investera i olika typer av ädelmetaller. Dessa förekommer till stor utsträckning i guld och silver, men det är inte helt ovanligt att det dyker upp mynt som tillverkats i både platina och i palladium. Amerikanska Eagles, kanadensiska Maples och österikiska Philharmonics är några av de vanligaste mynten på marknaden, men även den sydafrikanska Krugerranden, de australiensiska Lunar-serierna och de kinesiska pandamynten är andra exempel på efterfrågade investeringsmynt. De är präglade av officiella statliga myntverk och samtliga legala betalningsmedel som har ett präglat nominellt värde och kan således användas för att betala köp av både kaffe och mjölk i den lokala livsmedelsbutiken i respektive land.
Således är bullionmynt lagliga betalningsmedel även om det knappast är troligt att någon verkligen använder dem som detta eftersom värdet av ädelmetallerna i dessa mynt vida överstiger det nominella värdet. Begreppet kallas ofta för Greshams lag av nationalekonomer. Skulle värdet på ädelmetaller falla kraftigt, vilket få bedömare tror, så skulle emellertid dessa mynt komma att användas frekvent i handeln eftersom det då skulle vara möjligt att köpa dem av myntverket under deras nominella belopp – i alla fall i teorin.
Argument för momsbefrielse
Svensk lag säger att ”samlarföremål det vill säga guld-, silver eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel ej är momsbefriade.”. Vi ser emellertid i stycket ovan att så kallade bullionmynt inte är att betrakta som vare sig samlarmynt eller numismatiska föremål då de knappast har något större samlarvärde eftersom dessa präglas för att möta marknadens efterfrågan. Priset på dessa, vare sig de är av silver eller guld är likvärdiga med guldpriset, alternativt silverpriset, ökat med kostnaderna för att prägla dem och säljarens omkostnader.
Den svenska lagstiftningen visar då ett exempel på att den frånskrider principen om likhet inför lagen. Genom att lägga till moms på fysiskt silver innebär det att pappersilver, vare sig det är fråga om certifikat, börshandlade fonder som ETF:er av olika slag, derivat som terminer och optioner får en skattemässig fördel gentemot fysiskt silver genom att dessa är momsbefriade.
Låt oss emellertid ta detta ett steg lägre. Tittar vi efter i plånboken så har de flesta av oss en eller flera mynt där. Låt oss ta fram en ordinär enkrona. Sedan 1976 innehåller dessa 75 procent koppar samt 25 procent nickel, samt har en total vikt om 7 gram. Vi vet att priserna på dessa två råvaror har fallit tillbaka sedan sina toppnoteringar i maj 2007 då den enkrona vi talar om var värd cirka 0,94 SEK baserat på metallvärdet på råvarumarknaderna. Låt oss leka med tanken att priserna på dessa metaller stiger, till ett värde som överstiger det nominella beloppet. Enligt Greshams lag kommer då dessa enkronor att försvinna ur systemet eftersom ingen vill skänka bort pengar. Enkronans värde är ju då högre än en krona, och ingen vill – i alla fall i teorin – ge bort pengar. I realiteten är det emellertid annorlunda eftersom det fortfarande går att hitta en och annan enkrona sedan 1960-talet i omlopp, enkronor som innehåller silver och därmed har ett högre värde.
Sett ur en juridisk synvinkel är det emellertid en intressant fråga. Vad hade lagstiftarna tänkt sig då? Är tanken att alla enkronor skall dras tillbaka eller kommer de då att momsbeläggas? Hur momsbelägga ett betalningsmedel?
Argument för påförsel av moms
Det går att hävda att flera av dessa bullionmynt normalt inte används som legala betalningsmedel i och med de inte cirkulerar ute i handeln som bruksmynt, men det undantaget förekommer inte lagtexten.
Däremot går det att notera att i tillämpningsdirektivet, enligt artikel 15 i Rådets förordning (EG) nr 1777/2005 av den 17 oktober 2005, för EU:s mervärdesskattedirektiv framgår att undantaget från skatteplikt inte skall vara tillämpligt för Platinum nobels som är lagligt betalningsmedel på Isle of Man. Dessa mynt präglades endast i en upplaga om 3.000 stycken under åren 1983 till och med 1989 varför de kan antas ha ett samlarvärde som överstiger värdet på platinan i mynten. Skillnaden i upplaga mot till exempel mynt som det amerikanska Silver Eagles som präglas efter efterfrågan och 2009 hade en upplaga på 30 459 000 mynt är således milsvid. Det skall även noteras att Platinum nobels saknar en nominell valör varför dessa inte kan cirkulera i handeln.
I och med att silver momsbeläggs i Sverige så innebär detta att den som köper silver i fysisk form missgynnas starkt jämfört med den som i stället investerar i guld. För att gå break even räcker det inte med att priset på silver stiger för att täcka skillnaden mellan köp- och säljpris, utan här krävs det att silverpriset stiger med 25 procent, det vill säga momsen.
Bästa affären gör den silverköpare som importerar bullionmynt från Tyskland till en norsk adress. Då går det att dra nytta av det låga priset samtidigt som det går att komma undan den tyska momsen. Import från USA fungerar lika bra det. Observera att det går att beställa momsfritt silver från Tyskland till Sverige, men att varje säljare har begränsningar i hur pass mycket dessa kan sälja till Sverige. Dessa kvoter brukar uppfyllas ganska snabbt, ofta redan någon av de första dagarna i januari.
Trots att vi anser att silver är billigt relativt guldet anser vi att det är en synnerligt styvmoderligt behandlad råvara som gör att det i slutändan blir dyrt att köpa denna ädelmetall.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter4 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Analys4 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter2 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering