Följ oss

Nyheter

Den ryska veteskörden pressar marknaden

Publicerat

den

Veteskördar är mindre och sämre, vilket får vetepriset att stiga
Vetefält med blå himmel

Spannmålshandlare som försöker att prognostisera priserna fångas mellan rapporter om en blomstrande rysk veteodling och torka i Europa.

Statistik som produceras av International Grains Council (IGC) spår en ökning av världens veteproduktion för 2019/2020 med tre miljoner mt. Mycket av det beror på en ökning på 2,4 miljoner ton i den ryska grödan som skulle kunna ge 79,5 miljoner ton. Det är en ökning med mer än 8 miljoner ton från år 2018.

IGCs reviderade uppskattning av den globala produktionen är nu 762 miljoner ton jämfört med 735 miljoner ton förra året.

Priset för nya grödor har fallit efter dessa siffror, sade Fengrains verkställande direktör Rob Munro, eftersom ett mildare än genomsnittligt väder i Ryssland hade sänkt vinterdödsnivåerna för vetegrödor.

En betydande ökning av grödorna

Den följande torra våren ledde till en betydande ökning av grödan. Detta eftersom vädret gjorde det möjligt för odlarna att börja sin produktion tidigare och i större skala sade Munro. De fortsatta torra förhållandena över EU-länderna leda till avkastningsförluster om det blir för torrt. Detta skulle kunna leda till högre priser, tillade han.

Amerikanska översvämningspåverkan

I motsats till Europa har USA drabbats av deluges och vårsådden ligger under det femåriga genomsnittet, enligt ADM Agricultures verkställande direktör David Sheppard.

Detta borde ge upphov till oro över omfattningen på den amerikanska skörden. ”Spannmålshandlarna verkar dock gärna diskutera dessa väderproblem och ökar på sina redan korta positioner,” sa Sheppard, vilket innebär att traders förväntar sig att priserna kommer att falla ytterligare.

”Detta, tillsammans med en starkare US-dollar, högre än förväntad kanadensisk vår- och durumsådd och den allmänna förväntan om en stor återhämtning i den globala veteproduktionen, bibehåller den baisseöverskridande översikten”, sa han.

Det har medfört att de europeiska priserna följde den amerikanska marknaden, vilket innebar en lågkonjunktur för nya grödor trots en nästan två års-botten för valutaparet EURUSD.

Enligt AHDB Cereals har det globala spannmålet fortsatt att falla med en allmän nedgång på råvarumarknaderna. AHDB Cereals analytiker Peter Collier sa: ”Det har varit globala förluster för både gammal och ny gröda då förväntningar på en bättre skörd 2019/2020 har stigit.”

Under de senaste fyra veckorna, från den 28 mars till slutet den 25 april, har de globala priserna på spannmål fallit. De amerikanska majs- och vetepriserna som visar betydande förluster, liksom kvarnvetete i Paris.

Exponering mot Storbritannien

Brittiska foderveteterminer har också blivit utsatta för denna rörelse. Terminskontraktet för nya grödor med förfall den 19 november backade tillbaka £ 2,50/ton till £ 146,10/ton över månaden i det som har varit ett mer volatilt kontrakt.

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Publicerat

den

Olika råvaror

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära