Nyheter
Barclays är nästa bank som väntas stänga ned sin råvaruhandel

Den brittiska investmentbanken Barclays är nästa bank som väntas stänga ned sin råvaruhandel enligt de rykten som just nu cirkulerar på marknaden. Barclays är en av världens största råvaruhandlare och det spekuleras just nu kring att banken på tisdag nästa vecka kommer att meddela att den skall stänga ned stora delar av sin handel med metaller, jordbruksprodukter och energiråvaror. Ädelmetallhandeln spås få vara kvar, som en del av bankens avdelning för valutahandel.
En av fem stora
Barclays är en av de fem stora bankerna som är aktiva på råvarumarknaden som tillsammans kontrollerar cirka 70 procent av handeln. På senare tid har vi emellertid sett att flera av dessa aktörer meddelat att de helt eller till stor del skall dra sig undan från råvaruhandeln. Bland de aktörer som kommunicerat att de skall dra sig bort från handel med råvaror finns till exempel JP Morgan Chase, Morgan Stanley, Deutsche Bank, UBS och Royal Bank of Scotland, samt även den nordiska banken Nordea.
JPMorgan Chase har meddelat att banken säljer handeln med fysiska råvaror för 3,5 miljarder USD till det Genevebaserade handelshuset Mercuria som startades för tio år sedan av två tidigare Goldman Sachs-traders.
Morgan Stanley meddelade i december 2013 att investmentbanken sålde av majoriteten av sin oljehandelsverksamhet till ryska Rosneft på grund av ökade regulatoriska krav och högre kapitaltäckningskrav. Morgan Stanley meddelade redan i slutet av 2012 att avsikten var att endera sälja eller knoppa av råvaruverksamheten.
I december 2013 meddelade Deutsche Bank att banken skulle komma att upphöra med sin råvaruhandel. Samtidigt anlitade Deutsche Bank konsultföretaget Charles River Associates för att undersöka möjligheterna till att sälja bankens plats vid den så kallade ”gold fixen” i London. Det är i första energiråvaror, jordbruksprodukter, basmetaller, järnmalm och kol som banken skall upphöra att handla med. Handeln med ädelmetaller och ett antal finansiella derivathandlare skall enligt uppgift vara kvar i bankens tjänst.
Nordea meddelade i början av april i år att banken hade begränsat sin handel med råvaror som en följd av den tidigare översynen av verksamheten som gjorts. Nordea kan komma att stänga ned sin globala råvaruhandel, men inget är ännu kommunicerat till marknaden kring detta.
Det är enbart Goldman Sachs, en av de första bankerna som började handla med råvaror, som förefaller vara strategiskt långsiktiga till råvarumarknaden eftersom banken säger att råvaruhandeln är för viktig för deras kunder för att de skall upphöra med dessa tjänster. Goldman Sachs kom att bli en nyckelspelare på råvarumarknaden sedan investmentbanken i slutet av 1981 köpte upp råvaruföretaget J. Aron & Company som då huvudsakligen var en kaffe- och kakaohandlare, men också var aktiva som arbitragörer.
Strängare regler och lägre lönsamhet
De stora bankernas reträtt från råvarumarknaderna är en följd av ökad reglering, hårdare kapitalkrav och lägre lönsamhet till följd av stabila priser på olja och andra råvaror. Konsultföretaget Coalition bedömde i en nyligen publicerad rapport att de tio största bankernas intäkter från råvaruhandeln under 2013 uppgick till 4,5 miljarder dollar, att jämföra med 14,1 miljarder dollar 2008.
En rad tillsynsmyndigheter, däribland amerikanska Federal Reserve, har kommit att påbörja granskningar för att undersöka bankernas råvaruhandel och se om det ligger en sanning i de anklagelser som säger att bankerna har manipulerat marknaderna för el, aluminium och andra råvaror för egen vinning.
Redan i februari stängde Barclays ned sin energihandel i USA och Europa efter det att banken av amerikanska Federal Energy Regulatory Commission dömts till att betala 470 MUSD för att ha manipulerat priserna. Barclays har vägrat att betala dessa böter och har flyttat tvisten till en federal domstol.
Jenkins är pressad
Barclays VD, Antony Jenkins, kommer den 8 maj att ge en strategisk uppdatering för finansmarknaden och allt fler tror att det kommer att medföra att flera tusen av bankens anställda då kommer att få gå. Bankens råvaruhandel omsätter emellertid inte fler än 160 personer, de flesta i London.
Jenkins är pressad efter det att han tidigare höjde en rad bonusar till nyckelpersoner i banken trots en minskad vinst, vilket resulterade i att Barclays inte nådde upp till sina kapitalkostnadsmål.
Färre aktörer på råvarumarknaden kommer innebära en minskad konkurrens, sämre likviditet och sannolikt sämre innovationer när det gäller nya produkter. Det kommer även göra att det blir dyrare för slutkunderna att hedga sig på råvarumarknaden samtidigt som den ökade regleringen kan leda till ökade transaktionskostnader.
Nyheter
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.
De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.
Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.
Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.
Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.
För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.
Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.
Nyheter
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.
Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.
”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.
San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.
Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering
-
Analys3 veckor sedan
Tightening fundamentals – bullish inventories from DOE
-
Nyheter3 veckor sedan
Christian Kopfer kommenterar hur oljepriset påverkas av USAs attack på Iran
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Mining ska bli en av de tio största kopparproducenterna i världen