Att investera i priset på el

Anders Blomqvist om råvaror

Anders Blomqvist

Sedan den nordiska elmarknaden avreglerades har en likvid handel med terminer på el vuxit fram på den nordiska elbörsen Nordpool. Som råvarumarknad är el ganska speciell: det går inte att lagra el i direkt mening i någon nämnvärd omfattning utan endast indirekt genom vatten i kraftverksdammarna i norr. Dessutom är möjligheten för import och export ganska begränsad. För råvaruinvesterare är dessa egenskaper närmast en fördel: priset har goda förutsättningar att vara lågt korrelerat till andra tillgångar och prisvariationerna blir stora vilket leder till ökat behov för prisskydd hos konsumenter och producenter.

Priset på el bestäms som i andra råvaror beroende på balansen mellan utbud och efterfrågan. Den fundamentala ansatsen till elhandel är att helt enkelt uppskatta och modellera hela utbuds- och efterfrågekurvorna. Efterfrågekurvan byggs upp av både företag och privatpersoner. Den typiske elkonsumenten är inte så prisberoende på kort sikt – i synnerhet om man säkrat priset genom exempelvis ett ettårskontrakt. Därmed blir kurvan ganska oelastisk. Däremot så kan efterfrågekurvan skiftas beroende på konjunktur och uppvärmningsbehov (väder). Utbudskurvan byggs upp av att man sorterar elproduktionen efter marginalkostnad. I botten finns kärn- och vattenkraft. Även potentiell import och export genom kablarna till kontinenten ingår förstås på respektive sida.

Även om det är mycket svårt att uppskatta utbuds- och efterfrågekurvorna och osäkerheten är stor ger ansatsen en viktig strukturell insikt: priset på el rör sig i olika regimer beroende på var balanspunkten ligger. När tillgängligheten av kärnkraften är låg och vattennivåerna i dammarna är låga kopplas vi prismässigt ihop med den europeiska elmarknaden. Om det däremot finns ett överskott kan vi se ett nordiskt elpris som ligger klart under det europeiska eftersom exportkapaciteten är klart lägre. I ett extremfall kan man förstås tänka sig att importkapaciteten är fullt utnyttjad och vi får ett högre elpris än på kontinenten.

På senare tid har även finansiella long-only investerare i form av Handelsbankens råvarufond börjat investera på Nordpool. Tio procent av fonden allokeras till ett elektricitetsindex som rullar första kvartalskontraktet. Som med andra råvaror är terminsrullningarna nog så viktiga för avkastningen på lång sikt. I diagrammet nedan återfinns dels elektricitetsindexet och priset på första kvartalskontraktet i logaritmisk skala. Vi ser att sedan indexets start har dess avkastning avsevärt understigit utvecklingen för förstakontraktet. Anledning till att avkastningsindexet gått sämre är förstås att terminsstrukturen i snitt har varit negativ (så kallad contango). Vidare påverkar också att man valt att låta investeringen göras med dollarbas, vilket gör att avkastningsindexet för en investerare i svenska kronor också ger en dollarexponering.

Elektricitetsindexet och priset på första kvartalskontraktet i logaritmisk skala

Hur stor effekten av terminsrullningen blir, beror på skillnaden mellan första och andra kvartalskontrakten den dag då rullningen sker. Enligt indexbestämmelserna sker det den femte handelsdagen den månad då kontraktet slutas handlas. Ett potentiellt problem med detta – precis som för andra råvaruindex – är att om investeringarna enligt indexet blir stora kommer andra marknadsaktörer utnyttja informationen om när indexinvesterarna rullar. Exempelvis kan man i förväg sälja förstakontraktet och köpa andrakontraktet för att sedan kunna handla mot indexinvesteraren. Denna så kallad ”front-running” försämrar rullningen den dag indexinvesterarna ska rulla, men eftersom de är bundna av sina indexregler är det bara att ta det pris som finns den dagen. Notera dock att detta bara är ett verkligt problem om tillräckligt många investerar enligt indexet.

Hur är utsikterna framöver? I diagrammet nedan har vi kompletterat den tidigare bilden med ett mått på terminsstrukturen med mått på höger axel. Eftersom det finns en säsongsvariation i elpriserna mäter vi här prisskillnaden mellan första och femte kvartalet. Generellt sett har utdragna perioder av backwardation – när terminsstrukturen är positiv i diagrammet – varit associerad med god avkastning medan contango varit förknippad med negativ avkastning. I diagrammet ovan finns ännu ingen indikation på att terminsstrukturen håller på att vända. Så även om priserna är låga historiskt sett, kan avkastningen framöver fortsätta vara negativ. Se exempelvis juli 2006 till juli 2007 när priserna på el steg men avkastningen var negativ!

Terminsstrukturen och elpriset - Diagram

Om skribenten

Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.

3 thoughts on “Att investera i priset på el”

  1. Ragnar skriver:

    En bra beskrivning på hur handeln i el fungerar det har jag efterlyst länge för inte ens Handelsbanken har kunnat ge mig en sådan

    1. Anders Blomqvist skriver:

      Tack! En liten brasklapp i att detta verkligen är med breda penseldrag. De som handlar el på energibolagen och i olika elhedgefonderna har förstås ytterligare en mängd insikter och exempelvis förståelse för hur vädret påverkar prissättningen. Men för el som en del i en råvaruportfölj borde resonemangen vara relevanta!

  2. Magnus skriver:

    Det här med elpriset är intressant, det är ju rätt enorma pengar i hela sveriges befolknings plånböcker som påverkas av det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Top