Nyheter
Att investera i priset på el
Sedan den nordiska elmarknaden avreglerades har en likvid handel med terminer på el vuxit fram på den nordiska elbörsen Nordpool. Som råvarumarknad är el ganska speciell: det går inte att lagra el i direkt mening i någon nämnvärd omfattning utan endast indirekt genom vatten i kraftverksdammarna i norr. Dessutom är möjligheten för import och export ganska begränsad. För råvaruinvesterare är dessa egenskaper närmast en fördel: priset har goda förutsättningar att vara lågt korrelerat till andra tillgångar och prisvariationerna blir stora vilket leder till ökat behov för prisskydd hos konsumenter och producenter.
Priset på el bestäms som i andra råvaror beroende på balansen mellan utbud och efterfrågan. Den fundamentala ansatsen till elhandel är att helt enkelt uppskatta och modellera hela utbuds- och efterfrågekurvorna. Efterfrågekurvan byggs upp av både företag och privatpersoner. Den typiske elkonsumenten är inte så prisberoende på kort sikt – i synnerhet om man säkrat priset genom exempelvis ett ettårskontrakt. Därmed blir kurvan ganska oelastisk. Däremot så kan efterfrågekurvan skiftas beroende på konjunktur och uppvärmningsbehov (väder). Utbudskurvan byggs upp av att man sorterar elproduktionen efter marginalkostnad. I botten finns kärn- och vattenkraft. Även potentiell import och export genom kablarna till kontinenten ingår förstås på respektive sida.
Även om det är mycket svårt att uppskatta utbuds- och efterfrågekurvorna och osäkerheten är stor ger ansatsen en viktig strukturell insikt: priset på el rör sig i olika regimer beroende på var balanspunkten ligger. När tillgängligheten av kärnkraften är låg och vattennivåerna i dammarna är låga kopplas vi prismässigt ihop med den europeiska elmarknaden. Om det däremot finns ett överskott kan vi se ett nordiskt elpris som ligger klart under det europeiska eftersom exportkapaciteten är klart lägre. I ett extremfall kan man förstås tänka sig att importkapaciteten är fullt utnyttjad och vi får ett högre elpris än på kontinenten.
På senare tid har även finansiella long-only investerare i form av Handelsbankens råvarufond börjat investera på Nordpool. Tio procent av fonden allokeras till ett elektricitetsindex som rullar första kvartalskontraktet. Som med andra råvaror är terminsrullningarna nog så viktiga för avkastningen på lång sikt. I diagrammet nedan återfinns dels elektricitetsindexet och priset på första kvartalskontraktet i logaritmisk skala. Vi ser att sedan indexets start har dess avkastning avsevärt understigit utvecklingen för förstakontraktet. Anledning till att avkastningsindexet gått sämre är förstås att terminsstrukturen i snitt har varit negativ (så kallad contango). Vidare påverkar också att man valt att låta investeringen göras med dollarbas, vilket gör att avkastningsindexet för en investerare i svenska kronor också ger en dollarexponering.
Hur stor effekten av terminsrullningen blir, beror på skillnaden mellan första och andra kvartalskontrakten den dag då rullningen sker. Enligt indexbestämmelserna sker det den femte handelsdagen den månad då kontraktet slutas handlas. Ett potentiellt problem med detta – precis som för andra råvaruindex – är att om investeringarna enligt indexet blir stora kommer andra marknadsaktörer utnyttja informationen om när indexinvesterarna rullar. Exempelvis kan man i förväg sälja förstakontraktet och köpa andrakontraktet för att sedan kunna handla mot indexinvesteraren. Denna så kallad ”front-running” försämrar rullningen den dag indexinvesterarna ska rulla, men eftersom de är bundna av sina indexregler är det bara att ta det pris som finns den dagen. Notera dock att detta bara är ett verkligt problem om tillräckligt många investerar enligt indexet.
Hur är utsikterna framöver? I diagrammet nedan har vi kompletterat den tidigare bilden med ett mått på terminsstrukturen med mått på höger axel. Eftersom det finns en säsongsvariation i elpriserna mäter vi här prisskillnaden mellan första och femte kvartalet. Generellt sett har utdragna perioder av backwardation – när terminsstrukturen är positiv i diagrammet – varit associerad med god avkastning medan contango varit förknippad med negativ avkastning. I diagrammet ovan finns ännu ingen indikation på att terminsstrukturen håller på att vända. Så även om priserna är låga historiskt sett, kan avkastningen framöver fortsätta vara negativ. Se exempelvis juli 2006 till juli 2007 när priserna på el steg men avkastningen var negativ!
[hr]
Om skribenten
Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.
Nyheter
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier

Roberto García Martínez, vd för Eurobattery Minerals, gästar EFN för ett samtal om råvarorna som behövs för den gröna omställningen. Han tar bland annat upp koppar, kobolt och volfram.
Samtalet kommer sedan även in på att imorgon tisdag är en mycket spännande dag då EU ska presentera rekommendationer inom Critical Raw Materials Act (CRMA) vilket ska göra att det kommer att gå snabbare och bli enklare att öppna gruvor inom EU för att få igång produktionen av kritiska råvaror.
Nyheter
700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft

Ett år med mycket låga elpriser har gjort att Jämtkrafts resultat bara blev 212 miljoner kronor efter skatt för 2024. Bolaget har vidtagit åtgärder för att hålla lönsamheten uppe för att klara de investeringar som är planerade de kommande åren.
– Under 2024 har vi inte bara haft låga elpriser i vårt elprisområde utan också perioder med negativa elpriser. Vi arbetar hårt med att anpassa vår produktion efter dessa förhållanden, men det är ändå oundvikligt att det påverkar våra intäkter kraftigt, säger Jämtkrafts vd Ylva Andersson.
Högre kostnader för fjärrvärme på grund av dyrare biobränsle
Jämtkraft har även sett fortsatt ökade priser på det biobränsle som bolaget använder i sin fjärrvärmeverksamhet, vilket sätter en mycket stor press på den affären. Även material och utrustning som behövs till Jämtkrafts verksamheter har ökat kraftigt i pris på grund av inflation och global efterfrågan. Lönsamhet är därför företagets fokus framåt säger Ylva Andersson.
– Vi fortsätter att fokusera på att utveckla det energisystem som vi ansvarar för i syfte att skapa värde och tillväxt för våra ägarkommuner. Det kräver en fortsatt hög investeringstakt där vi behöver vara noga med att fatta bra beslut och arbeta för att minimera påverkbara kostnader.
700 timmar med negativa elpriser skapar problem
Åren 2022 och 2023 visade en ny trend på elmarknaden med kraftigt varierande priser och fler timmar med negativa elpriser. För den som producerar el betyder ett negativt elpris att man får betala för att mata ut el på elnätet.
År 2022 hade elprisområde 2, där Jämtlands län ingår, 30 timmar med negativa elpriser. 2023 steg antalet till cirka 400 timmar och 2024 blev det cirka 700 timmar. Orsaken till negativa elpriser är att utbudet av el stundtals överskrider efterfrågan samt att det finns en begränsad möjlighet att exportera el söderut.
Jämtkraft konstaterar att det är trevligt för konsumenter av elektricitet att priserna är låga, men att det skapar långsiktiga problem när producenter inte får avkastning på sina investeringar.
Nyheter
SGU vill att uranförbudet upphävs

Dagens förbud mot utvinning av uran i Sverige snedvrider konkurrensen, både inom EU och globalt, och försvårar dessutom utvinning av andra kritiska metaller och mineral som är nödvändiga för energiomställningen. Det fastslår Sveriges geologiska undersökning (SGU) i sitt yttrande över regeringens förslag om att åter möjliggöra utvinning av uran.
Sverige har en lång tradition av gruvdrift och metallproduktion, en rik berggrund som dessutom är gynnsam att bryta ur, samt en stark miljölagstiftning. Med dessa goda förutsättningar spelar Sverige en avgörande roll för Europas försörjning av de kritiska och strategiska metaller och mineral som behövs för den gröna omställningen och vårt försvar.
Uran finns naturligt i svensk berggrund och förekommer ofta tillsammans med andra metaller och mineral, däribland flera som räknas som kritiska. Sedan 2018 råder dock förbud mot att utvinna uran och det går heller inte att få undersökningstillstånd för att prospektera efter uran. Det vill regeringen ändra på och har bett flera olika samhällsaktörer att yttra sig över sitt förslag, däribland SGU. Nu har yttrandet, som ställer sig positivt till framtida utvinning av uran, överlämnats till regeringen.
– Vi anser att dagens förbud mot utvinning av uran står i vägen för en effektiv undersökning av Sveriges berggrund och därmed ett effektivt nyttjande av våra mineraltillgångar, vilka är helt grundläggande för hela vårt samhällsbygge och inte minst för den gröna omställningen, säger Anette Madsen, generaldirektör för SGU.
SGU betonar att den svenska lagstiftningen riskerar att snedvrida konkurrensen både inom EU och globalt. I dag är prospektering och utvinning av uran tillåtet i flera delar av världen. Metall- och mineralmarknaden är global och tillgången till kapital för prospekteringsverksamhet begränsat. Läget förvärras ytterligare av att nuvarande lagstiftning även försvårar för verksamheter där uran inte är aktuellt som vare sig huvud- eller biprodukt.
– För att prospektering ska vara ekonomiskt motiverad krävs, förutom god potential i mineralfyndigheten, tydliga och förutsägbara regelverk och en attraktiv investeringsmiljö. Regelverk ska inte skapa olika förutsättningar för investering i prospektering så att Sverige hamnar på efterkälken i försörjningstrygghet, säger Peter Åkerhammar, utredare vid SGU.
SGU konstaterar att uran inte bör vara föremål för särlagstiftning i förhållande till andra metaller som ingår i den svenska minerallagen. De kriterier som ställts upp för alla andra koncessionsmineral bör även uran kunna uppfylla på vissa platser. De specifika risker som är kopplade till uranbrytning behöver beaktas i miljöprövningsprocessen i enlighet med gällande regler.
Källa: Sveriges geologiska undersökning
-
Nyheter4 veckor sedan
70 procent av världens koboltproduktion exportstoppas i fyra månader
-
Nyheter4 veckor sedan
I mars offentliggör EU en lista på prioriterade gruvprojekt, betydelsefullt för Norra Kärr
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Price reaction driven by intensified sanctions on Iran
-
Nyheter4 veckor sedan
First Nordic Metals ska noteras på First North i Sverige
-
Nyheter3 veckor sedan
OPEC+ börjar öka oljeutbudet från april
-
Nyheter2 veckor sedan
USA är världens största importör av aluminium
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Unable to rebound as the US SPX is signaling dark clouds on the horizon
-
Nyheter4 veckor sedan
De största inflödena till guld-ETF:er sedan 2022