Följ oss

Nyheter

Att investera i priset på el

Publicerat

den

Anders Blomqvist om råvaror

Anders Blomqvist

Sedan den nordiska elmarknaden avreglerades har en likvid handel med terminer på el vuxit fram på den nordiska elbörsen Nordpool. Som råvarumarknad är el ganska speciell: det går inte att lagra el i direkt mening i någon nämnvärd omfattning utan endast indirekt genom vatten i kraftverksdammarna i norr. Dessutom är möjligheten för import och export ganska begränsad. För råvaruinvesterare är dessa egenskaper närmast en fördel: priset har goda förutsättningar att vara lågt korrelerat till andra tillgångar och prisvariationerna blir stora vilket leder till ökat behov för prisskydd hos konsumenter och producenter.

Priset på el bestäms som i andra råvaror beroende på balansen mellan utbud och efterfrågan. Den fundamentala ansatsen till elhandel är att helt enkelt uppskatta och modellera hela utbuds- och efterfrågekurvorna. Efterfrågekurvan byggs upp av både företag och privatpersoner. Den typiske elkonsumenten är inte så prisberoende på kort sikt – i synnerhet om man säkrat priset genom exempelvis ett ettårskontrakt. Därmed blir kurvan ganska oelastisk. Däremot så kan efterfrågekurvan skiftas beroende på konjunktur och uppvärmningsbehov (väder). Utbudskurvan byggs upp av att man sorterar elproduktionen efter marginalkostnad. I botten finns kärn- och vattenkraft. Även potentiell import och export genom kablarna till kontinenten ingår förstås på respektive sida.

Även om det är mycket svårt att uppskatta utbuds- och efterfrågekurvorna och osäkerheten är stor ger ansatsen en viktig strukturell insikt: priset på el rör sig i olika regimer beroende på var balanspunkten ligger. När tillgängligheten av kärnkraften är låg och vattennivåerna i dammarna är låga kopplas vi prismässigt ihop med den europeiska elmarknaden. Om det däremot finns ett överskott kan vi se ett nordiskt elpris som ligger klart under det europeiska eftersom exportkapaciteten är klart lägre. I ett extremfall kan man förstås tänka sig att importkapaciteten är fullt utnyttjad och vi får ett högre elpris än på kontinenten.

På senare tid har även finansiella long-only investerare i form av Handelsbankens råvarufond börjat investera på Nordpool. Tio procent av fonden allokeras till ett elektricitetsindex som rullar första kvartalskontraktet. Som med andra råvaror är terminsrullningarna nog så viktiga för avkastningen på lång sikt. I diagrammet nedan återfinns dels elektricitetsindexet och priset på första kvartalskontraktet i logaritmisk skala. Vi ser att sedan indexets start har dess avkastning avsevärt understigit utvecklingen för förstakontraktet. Anledning till att avkastningsindexet gått sämre är förstås att terminsstrukturen i snitt har varit negativ (så kallad contango). Vidare påverkar också att man valt att låta investeringen göras med dollarbas, vilket gör att avkastningsindexet för en investerare i svenska kronor också ger en dollarexponering.

Elektricitetsindexet och priset på första kvartalskontraktet i logaritmisk skala

Hur stor effekten av terminsrullningen blir, beror på skillnaden mellan första och andra kvartalskontrakten den dag då rullningen sker. Enligt indexbestämmelserna sker det den femte handelsdagen den månad då kontraktet slutas handlas. Ett potentiellt problem med detta – precis som för andra råvaruindex – är att om investeringarna enligt indexet blir stora kommer andra marknadsaktörer utnyttja informationen om när indexinvesterarna rullar. Exempelvis kan man i förväg sälja förstakontraktet och köpa andrakontraktet för att sedan kunna handla mot indexinvesteraren. Denna så kallad ”front-running” försämrar rullningen den dag indexinvesterarna ska rulla, men eftersom de är bundna av sina indexregler är det bara att ta det pris som finns den dagen. Notera dock att detta bara är ett verkligt problem om tillräckligt många investerar enligt indexet.

Hur är utsikterna framöver? I diagrammet nedan har vi kompletterat den tidigare bilden med ett mått på terminsstrukturen med mått på höger axel. Eftersom det finns en säsongsvariation i elpriserna mäter vi här prisskillnaden mellan första och femte kvartalet. Generellt sett har utdragna perioder av backwardation – när terminsstrukturen är positiv i diagrammet – varit associerad med god avkastning medan contango varit förknippad med negativ avkastning. I diagrammet ovan finns ännu ingen indikation på att terminsstrukturen håller på att vända. Så även om priserna är låga historiskt sett, kan avkastningen framöver fortsätta vara negativ. Se exempelvis juli 2006 till juli 2007 när priserna på el steg men avkastningen var negativ!

Terminsstrukturen och elpriset - Diagram

[hr]

Om skribenten

Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.

Nyheter

Uppgången i oljepriset planade ut under helgen

Publicerat

den

Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea

Oljepriset gick upp direkt när Israel attackerade Iran förra veckan, men under helgen har prisutvecklingen planat ut trots att konflikten tilltagit. Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea, kommenterar utvecklingen och vad som kan hända framåt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning

Publicerat

den

Elledning

Snittpriset på el väntas landa på cirka 30 öre per kilowattimme i sommar – i nivå med fjolåret. Men i elområde SE3, där bland annat Stockholm ingår, väntas priserna stiga med 70 procent till följd av att kärnkraftreaktorn Oskarshamn 3 står still. Samtidigt pressar höga vattennivåer ner priserna i norra Sverige. Det visar Bixias elprisprognos för sommaren.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Väderprognoserna pekar på normala förhållanden i Skandinavien. Men det blöta vädret under förra hösten och vintern har fyllt vattenmagasinen rejält, vilket bidrar till låga och stabila elpriser under juni till augusti.

– Att vi går in i sommaren med välfyllda vattenmagasin borgar för riktigt låga elpriser, särskilt i norr. I kombination med låg elförbrukning minimeras risken för några större prischocker i sommar, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Ner i norr, upp i syd

Det ovanligt stora vattenöverskottet både i Sverige och Norge fortsätter att pressa priserna norra Sverige. I  SE1 och SE2 väntas elpriserna landa på 13–14 öre per kilowattimme, jämfört med 18 öre i fjol.

I mellersta Sverige, elområde SE3, väntas elpriset i stället stiga till cirka 32 öre per kilowattimme, vilket är 70 procent högre än förra sommaren. Orsaken är att underhållet av kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 förlängts till den 15 augusti, vilket minskar den planerbara elproduktionen.

Även SE4, längst i söder, påverkas av den reducerade kärnkraftsproduktionen, då kopplingen till kontinentens högre elpriser blir större. Här väntas elpriset landa på cirka 50 öre per kilowattimme vilket är i linje med fjolåret.

– Om inte underhållet i Oskarshamn förlängts hade vi för ovanlighetens skull haft full kärnkraftsproduktion i både Sverige och Finland i sommar. Nu får vi istället ett underskott som höjer priserna i mellersta och södra Sverige, säger Johan Sigvardsson.

Under sommaren väntas också många så kallade minustimmar – timmar med negativt elpris – framför allt mitt på dagen när solkraften är som mest effektiv.

– En riktigt het sommardag kan solkraften stå för 80-90 procent av det tyska elbehovet under dagtid. Då blir ankkurvan djup och vi får negativa priser, vilket såklart pressar ner dygnsmedelpriset och gör att vi i Norden kan importera billigt, säger Johan Sigvardsson.

Europa kan pressa upp priserna till hösten

Samtidigt visar prognoser att södra Europa går mot en varm och torr sommar, vilket kan påverka elmarknaden längre fram.

– Hetare väder ökar behovet av luftkonditionering och elförbrukningen stiger. Det innebär att gaslagren inte fylls på i samma takt under påfyllnadssäsongen och efterfrågan i höst lär öka, vilket kan driva upp elpriserna i Europa till hösten och påverka även oss i Sverige, säger Johan Sigvardsson.

Elpriset juni-augusti 2025 jämfört med 2024

Elområde2024 (utfall)2025 (prognos)
Systempris 27 öre29 öre
SE118 öre14 öre
SE218 öre13 öre
SE319 öre32 öre
SE451 öre50 öre
Fortsätt läsa

Nyheter

Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys

Publicerat

den

Guld

Impala Nordic har gjort en uppdragsanalys på Lappland Guldprospektering, som noterades på Spotlight förra hösten, där man ser en rejält uppsida i aktien.

Lappland Guldprospektering är ett svenskt bolag verksamt inom guldprospektering med fokus på att utveckla och bedriva guldbrytning i större skala i Sverige och övriga Norden. Bolaget har som målsättning att bli en betydande guldproducent, där bolagets nyckelpersoner besitter en mångårig erfarenhet av utveckling och drift av gruvor över hela världen.

Bolaget drivs med väldigt slimmad kostnadsbas, som understiger 1 miljon kronor per kvartal. Således har bolaget en betydande runway med nuvarande kassa, som uppgick till cirka 18 miljoner kronor i utgången av Q1 2025.

”Vi ser det som möjligt att Bolaget kan etablera en gruvverksamhet i huvudprojektet Stortjärnhobben inom 3–4 år, vilket skulle innebära kassaflöden under många år framöver. Om Bolaget lyckas med sitt mål att klassificera en mineralresurs på 500 000 troy ounce (uns) ser vi potential till betydande uppvärdering baserat på värderingen av bolag som varit i liknande skede. Vi bedömer att uppsidan motsvarar ett börsvärde på minst 500 MSEK, drygt 400 % över dagens värdering.”

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära