Nyheter
Att investera i priset på el
Sedan den nordiska elmarknaden avreglerades har en likvid handel med terminer på el vuxit fram på den nordiska elbörsen Nordpool. Som råvarumarknad är el ganska speciell: det går inte att lagra el i direkt mening i någon nämnvärd omfattning utan endast indirekt genom vatten i kraftverksdammarna i norr. Dessutom är möjligheten för import och export ganska begränsad. För råvaruinvesterare är dessa egenskaper närmast en fördel: priset har goda förutsättningar att vara lågt korrelerat till andra tillgångar och prisvariationerna blir stora vilket leder till ökat behov för prisskydd hos konsumenter och producenter.
Priset på el bestäms som i andra råvaror beroende på balansen mellan utbud och efterfrågan. Den fundamentala ansatsen till elhandel är att helt enkelt uppskatta och modellera hela utbuds- och efterfrågekurvorna. Efterfrågekurvan byggs upp av både företag och privatpersoner. Den typiske elkonsumenten är inte så prisberoende på kort sikt – i synnerhet om man säkrat priset genom exempelvis ett ettårskontrakt. Därmed blir kurvan ganska oelastisk. Däremot så kan efterfrågekurvan skiftas beroende på konjunktur och uppvärmningsbehov (väder). Utbudskurvan byggs upp av att man sorterar elproduktionen efter marginalkostnad. I botten finns kärn- och vattenkraft. Även potentiell import och export genom kablarna till kontinenten ingår förstås på respektive sida.
Även om det är mycket svårt att uppskatta utbuds- och efterfrågekurvorna och osäkerheten är stor ger ansatsen en viktig strukturell insikt: priset på el rör sig i olika regimer beroende på var balanspunkten ligger. När tillgängligheten av kärnkraften är låg och vattennivåerna i dammarna är låga kopplas vi prismässigt ihop med den europeiska elmarknaden. Om det däremot finns ett överskott kan vi se ett nordiskt elpris som ligger klart under det europeiska eftersom exportkapaciteten är klart lägre. I ett extremfall kan man förstås tänka sig att importkapaciteten är fullt utnyttjad och vi får ett högre elpris än på kontinenten.
På senare tid har även finansiella long-only investerare i form av Handelsbankens råvarufond börjat investera på Nordpool. Tio procent av fonden allokeras till ett elektricitetsindex som rullar första kvartalskontraktet. Som med andra råvaror är terminsrullningarna nog så viktiga för avkastningen på lång sikt. I diagrammet nedan återfinns dels elektricitetsindexet och priset på första kvartalskontraktet i logaritmisk skala. Vi ser att sedan indexets start har dess avkastning avsevärt understigit utvecklingen för förstakontraktet. Anledning till att avkastningsindexet gått sämre är förstås att terminsstrukturen i snitt har varit negativ (så kallad contango). Vidare påverkar också att man valt att låta investeringen göras med dollarbas, vilket gör att avkastningsindexet för en investerare i svenska kronor också ger en dollarexponering.
Hur stor effekten av terminsrullningen blir, beror på skillnaden mellan första och andra kvartalskontrakten den dag då rullningen sker. Enligt indexbestämmelserna sker det den femte handelsdagen den månad då kontraktet slutas handlas. Ett potentiellt problem med detta – precis som för andra råvaruindex – är att om investeringarna enligt indexet blir stora kommer andra marknadsaktörer utnyttja informationen om när indexinvesterarna rullar. Exempelvis kan man i förväg sälja förstakontraktet och köpa andrakontraktet för att sedan kunna handla mot indexinvesteraren. Denna så kallad ”front-running” försämrar rullningen den dag indexinvesterarna ska rulla, men eftersom de är bundna av sina indexregler är det bara att ta det pris som finns den dagen. Notera dock att detta bara är ett verkligt problem om tillräckligt många investerar enligt indexet.
Hur är utsikterna framöver? I diagrammet nedan har vi kompletterat den tidigare bilden med ett mått på terminsstrukturen med mått på höger axel. Eftersom det finns en säsongsvariation i elpriserna mäter vi här prisskillnaden mellan första och femte kvartalet. Generellt sett har utdragna perioder av backwardation – när terminsstrukturen är positiv i diagrammet – varit associerad med god avkastning medan contango varit förknippad med negativ avkastning. I diagrammet ovan finns ännu ingen indikation på att terminsstrukturen håller på att vända. Så även om priserna är låga historiskt sett, kan avkastningen framöver fortsätta vara negativ. Se exempelvis juli 2006 till juli 2007 när priserna på el steg men avkastningen var negativ!
[hr]
Om skribenten
Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.
Nyheter
Vattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft har valt Rolls-Royce SMR
Vattenfall har utvärderat ett 70-tal alternativ för ny kärnkaft och till slut stod valet mellan BWRX-300 från GE Vernova Hitachi och en SMR från brittiska Rolls-Royce. Idag meddelade Vattenfall att man har valt Rolls-Royce och deras SMR på 470 MW.
Det är Vattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft som ska bygga tre nya SMR-reaktorer på Väröhalvön, intill Ringhals.
Reaktorerna kommer att byggas i serie och den första är planerad att stå klar i mitten av 2030-talet.
Det finns en tydlig logik i att bygga i serie i stället för parallellt. Västvärlden har tappat en stor del av sin förmåga att bygga kärnkraft, eftersom man upphört att bygga och personerna med erfarenhet har gått i pension eller lämnat jordelivet helt och hållet. Varje ny reaktor som nu byggs kommer att vara billigare än den föregående, i takt med erfarenheten och leveranskedjorna byggs upp igen. Rimligtvis kommer också den erfarenhet som nu kommer att byggas upp kring den aktuella SMR-modellen att delas med hela kontinenten så att inte varje land börjar helt från grunden. När det gäller leveranskedjor så kan vi redan se hur de byggs upp över hela västvärlden, där exempelvis svenska Alleima redan levererar stålkonstruktioner till amerikanska kärnkraftsbolag.
– Vi tar nu ett stort steg framåt tillsammans med Industrikraft och Videberg Kraft AB på resan mot ny kärnkraft i Sverige, för första gången på mer än 40 år. Ny kärnkraft är en viktig del av det svenska energisystemet och kommer att stödja industrins omställning och därmed stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, säger Anna Borg, styrelseledamot i Videberg Kraft och VD och koncernchef för Vattenfall.
Rolls-Royce SMR erbjuder ett industrialiserat koncept som bygger på beprövad tryckvattenreaktorteknik (PWR), samma typ av teknik som används vid Ringhals i dag. Det är inte en lika spännande lösning som flera av de andra alternativen, men genom att använda en grundteknik som har många årtionden av användning så förväntas det hela bli enklare.
SMR-konceptet innebär att byggnationen, inklusive montering, sker i en industrialiserad och kontrollerad miljö, vilket minskar risken för förseningar på plats.
– Vi är mycket glada över att kunna meddela att Rolls-Royce SMR har valts av Videberg Kraft. Vår samlade bedömning är att de erbjuder de starkaste förutsättningarna för att leverera ett framgångsrikt projekt. Detta har varit en mycket grundlig process, som också har granskats av en oberoende part. Vattenfall kommer att fortsätta ge vårt fulla stöd i det fortsatta arbetet, säger Martin Darelius, tillförordnad chef för ny kärnkraft på Vattenfall.
Storbritannien och Tjeckien
I april undertecknade Rolls-Royce SMR ett kontrakt med Great British Energy – Nuclear för att påbörja platsanpassad design och genomförande av Storbritanniens första SMR:er, initialt bestående av tre enheter vid Wylfa i norra Wales.
Ett så kallat Early Works-kontrakt med ČEZ har också ingåtts för att driva fram licensiering, tillståndsprocesser och platsanpassad design för etablering vid Temelín-anläggningen i Tjeckien.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
-
Analys4 veckor sedanOil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
-
Nyheter2 veckor sedanSommarväder skapar prisrally på elbörsen
-
Nyheter2 dagar sedanVattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft har valt Rolls-Royce SMR
-
Analys2 dagar sedanSelling down on a ”deal”




