Armbrytning på guldmarknaden – Vad har hänt och vem vinner

Guldcentralen - Investera i guldNedan är en brittisk karikatyr från 1962 där det kalla kriget skildras som en armbrytning utan vinnare; likheterna med den nuvarande situationen på guldmarknaden är ganska träffande i och med att debatten mellan monetarister och guldförespråkare har nått en ny nivå, och en fortsatt intensifiering är att vänta allt eftersom vi närmar oss presidentval i USA. Ekonomin är naturligtvis det hetaste samtalsämnet med tanke på att många av de problem världen står inför idag direkt kan kopplas till ekonomiideologiska frågor, och där kommer guldet ofta på tapeten.

Armbrytning på guldmarknaden

Den nuvarande situationen på marknaden kan därav liknas vid en armbrytning mot monetarister, förhoppningen är att monetaristerna till slut tappat alla krafter och tvingas återgå till det de gör bäst, nämligen att trycka på sin panic button och pressa mer pengar. Guldentusiasterna har ett eget vapen, nämligen en ständigt tilltagande hop av intelligenta investerare som börjar få alltmer uppmärksamhet framförallt på internet, och med ett stadigt sjunkande förtroende för fiatvalutor så tycks trenden för framtiden vara satt.

Marknadspsykologin är central för att förklara armbrytningsliknelsen; monetarister använder sig av korta stötar mot guldpriset genom kända knep såsom blankning av guldkontrakt, tillfällig bläcktorka i sedelpressarna och annan maktutövning via media, i hopp om att rubba den positiva guldprisutveckling som pågått sedan 2001; emellertid utan ihållande effekt även om den uppenbarligen påverkar investare till en viss mån, vilket vi ser just nu när guldpriset nyligen brytit under 1600 USD/uns. Naturligvis styrs guldpriset även av andra faktorer även om köp och sälj huvudsakligen domineras av dessa ideologiska läger. Den nuvarande nedgången sägs t.ex. bero på en allmänt avtagande köpkraft bland investerare i råvarubranschen, men att den har politiska undertoner är det nog ingen som tvivlar på.

Men guldet är inte på väg neråt. Tvärtom, är det enbart skenet som bedrar. Kina är fast besluten om att putta ner Indien som världens största guldköpare och ökade under första kvartalet 2012 guldimporten sexfaldigt till 135,5 ton, vilket är en enorm siffra och det faktum att guldpriset inte reagerat nämnvärt på den här nyheten som kom ut i tisdags, är en trend vi ser allt oftare i finansvärlden; viktiga nyheter ignoreras eller slukas i det stora informationsflödet. I vilket fall har det underlättat för kineserna att dammsuga marknaden på billiga guldkontrakt, eftersom vi nu ser en kraftig ökning av importen.

Och det finns alldeles säkert en baktanke till det här. I en marknad där investerare blir allt mer kortsiktiga ser den smarta investeraren vikten av att gå emot strömmen och förbereda för mer långsiktiga händelser, som t.ex. följderna av den urspårade överkonsumtion som drivit på den så kallade ekonomiska tillväxten världen över utan att ta hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna av den här typen av hänsynslöst beteende. Hållbar utveckling är ett modeord på uppsving och det har inte kommit ur det tomma intet.

Prisutveckling på guld - Diagram över 1 år

Guldpriset ligger för närvarande omkring 1590 USD/uns med tre kritiska stödnivåer på 1590 respektive 1575 samt 1540-1550 USD/uns. Tekniskt sett har vi gått in i en konsolideringsfas som definieras av en kilformation. Ett utbrott från denna formation är att vänta inom kort varefter nya tekniska förutsättningar kommer att skapas. (Källa: goldmadesimplenews.com)

Shadow gold price - Guldpriset sedan 1968

Faktum är att guldet är kraftigt undervärderat om vi beaktar den väsentliga obalansen i volym mellan dollarn och guldet vilket kan ses i bilden ovan. Den gula linjen representerar dollarmängden i samhället medan den blå symboliserar guldpriset. Det finns en anledning till varför den gula linjen betecknas som Shadow Gold Price ; det är där guldpriset egentligen bör vara. (Källa: QB Asset Management, Mike Maloney, Erste Group Research)

Det ska inte stickas under stol med att guldet kräver en disciplinerad och uthållig investerare. I och med att ädelmetallsmarknaden präglas av hög volatilitet så är tillfälliga nedgångar inget att skygga för utan tvärtom ett nödvändigt ont för att råvaran ska kunna samla kraft på nytt och bibehålla den hittills 11-åriga bullmarknaden. Massmedia gillar gärna att betona guldets nedfall när det passar storbankernas agenda (vilket visserligen går emot principerna för en fri media, men inflytelserika institutioner behöver öka sina vinster genom att lassa över övervärderade tillgångar till intet anade kunder); men i själva verket händer fler saker bakom kulisserna vilket den uthålliga investeraren ständigt påminner sig om.

Argumenten för guldprisets eventuella nedgång har tappat mycket av sin kraft och allmänhetens medvetenhet om sakfrågan har lett till en fortsatt acceptans för guldet som ett trovärdigt alternativ till en hårdvaluta. Att frågan först nu under senare tid har blivit ett debattämne är en indikation för kommande tider.

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

6 thoughts on “Armbrytning på guldmarknaden – Vad har hänt och vem vinner”

  1. Ragnar skriver:

    Som alltid mycket läsvärt från Guldcentralen

    1. Tore skriver:

      Tycker detta med shadow price blir extra intressant nu när ledamöterna i The Fed öppet helt öppet har olika åsikter om vad man ska göra med räntan. Det var länge sedan det hände. USAs ekonomi börjar komma igång igen, tänk vad som händer om man hanterar räntan fel! Alla dessa pengar som har tryckts upp, om man inte tajmar minskandet av penningmängden helt rätt, då kan inflationen börja skena rejält.

  2. John skriver:

    Snacka om propaganda artikel. Så klart guldcentralen vill haussa guldpriset!

  3. Dr Phul skriver:

    135 miljoner ton är helt klart en enorm summa, speciellt med tanke på att det fram till 2009 bara tagits ungefär 165.000 ton ur marken, totalt. Import från mars?

    1. Redaktionen skriver:

      Tack för uppmärksammandet. Tog bort miljoner ur texten.

  4. Kalle skriver:

    Tack för denna artikel. Välskrivet och med fakta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Top