Följ oss

Nyheter

Ekologisk mjölk allt populärare bland bönderna

Publicerat

den

Ekologisk mjölk populär hos böndernaPå senare tid har vi kunnat ta del av rapporter om att det har uppstått ett överskott på ekologisk mjölk, vilket är en följd av att bland annat Arla och andra mejerier har uppmuntrat mjölkbönderna att producera ekomjölk. Nu överstiger produktionen konsumentefterfrågan, och det finns risk för att flera bönder kan komma att tvingas upphöra med sin ekoproduktion om inte konsumentintresset ökar igen. I dag hamnar den ekologiska mjölk som inte kan säljas som sådan i de vanliga mjölkpaketen i stället, vilket medför att mejerierna kortsiktigt tvingas betala överpriser för denna mjölk. Arla skall enligt uppgift öka marknadsföringen av ekologiska mejeriprodukter.

Efterfrågan har ökat i en rasande fart, men fortfarande låg…

År 2001 uppgick produktionen av ekologisk mjölk till cirka fyra procent av den svenska mjölkproduktionen. Totalt producerades det då 124 miljoner liter mjölk av Sveriges drygt 13.000 mjölkgårdar. Av dessa drevs endast 475 med ekologisk inriktning.

Produktion av mjölk

2010, vilket är det senaste året som Svensk Mjölk redovisar uppgifter för, uppgick den totala mängden invägd mjölk till 2.862.200 ton, varav den ekologiska svarade för 259.400 ton, motsvarande nio procent av all mjölkproduktion i Sverige.

Mjölkinvägning - Ekologisk och total

Ekologisk mjölk efterfrågas i allt högre grad av konsumenterna, vilket gör att mejerierna gynnar de mjölkbönder som levererar denna typ av mjölk genom att ge dem ett pristillägg på det som dessa levererar. Dessutom ges dessa möjligheten att erhålla miljöersättning för ekologisk produktion från såväl den svenska staten som från EU. Detta gör att många mjölkföretagare funderar på en omställning.

Hur många producenter som kommer att satsa på ekologisk mjölk avgörs huvudsakligen av den ekonomiska lönsamheten. Andra aspekter som kommer att påverka är tillgången på mark och möjligheten att teckna långsiktiga arrendekontrakt. Hur framtida miljöersättningar för ekologisk produktion kommer att utformas, är också något som kommer att vara avgörande för utvecklingen. Storleken på merpriset för den ekologiska mjölken, något som i sin tur styrs av efterfrågan från konsumenterna, är emellertid den enskilt viktigaste faktorn för hur omställningstakten kommer att utvecklas de närmaste åren.

Höga krav på ekobönder

Att driva en ekologisk mjölkbesättning kräver en hel del av bönderna. Det krävs till exempel en hög grad självförsörjning, minst hälften av allt det foder som korna får skall komma från den egna gården och allt skall vara ekologiskt. Det är därför rekommenderat att den som ställer om till ekomjölk har minst en hektar per ko och ungdjur, men ännu hellre en och en halv.

För att mjölken skall få kallas för ekologisk så krävs det att den kommer från kor som både fötts upp på och lever på ett ekologiskt sätt, bland annat krävs det att kalvarna skall får dia i tre till fyra dagar samt äta ekologiskt foder. I regel står korna inte lika mycket i ladugården som andra kor, men då de väl är där är skötseln strikt reglerad. Det finns hårda regler avseende bland annat ljus, ventilation, vilken yta som varje djur skall ha tillgång till och att det inte får förekomma drag. Korna får inte heller ges antibiotika i förebyggande syfte.

En besättning ekologiska kor producerar dessutom mindre mjölk än andra kor, cirka 8.000 kilo per år, att jämföra med 9.000 för andra kor, i gengäld får mjölkbönderna en bättre ersättning för den ekologiska mjölken. Högre kostnader för producenterna och en lägre produktion gör att denna mjölk blir dyrare, men i gengäld får konsumenten en bättre produkt med färre tillsatser.

Krav från KRAV

KRAV kontrollerar all ekologisk produktion i Sverige, inklusive hur ekologisk mjölk framställs. Två gånger per år kontrollerar KRAV alla anslutna bondgårdar varav den ena ofta sker oanmält för att säkerställa att kvalitén upprätthålls.

Ett av kraven på den ekologiska mjölken är att den aldrig får blandas med annan mjölk på mejeriet, inte heller under produktionen, men i övrigt behandlas den på samma sätt som den traditionella mjölken, både när det gäller standardisering och pastörisering. Lätt- och mellanmjölk av båda sorterna berikas med D-vitamin, så kallad kolekalciferol eftersom vitamin D3 är fettlösligt och därför inte förekommer naturligt i dessa när det mesta av grädden har tagits bort. De flesta känner ingen smakskillnad på de olika sorterna och de ger konsumenterna samma vitaminer och mineraler.

Fakta om svensk mjölkproduktion

För helåret 2011 beräknas det genomsnittliga avräkningspriset för konventionell mjölk, exklusive eventuella efterlikvider, ha uppgått till cirka 3,25 kronor. Det är 15 öre högre än motsvarande pris 2010. Preliminära beräkningar visar att det genomsnittliga avräkningspriset för ekologisk mjölk, exklusive efterlikvider, är i stort sett oförändrat på cirka 4,45 kronor jämfört med 2010.

Utvecklingen av nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad

Utvecklingen av nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad för en konventionell respektive en ekologisk typgård uttryckt i nominella belopp (kr/kg mjölk). Nyckeltalet är beräknat på avräkningspriser exklusive säsongsavdrag/- tillägg och efterlikvider. Juni – december 2011 är prognos där det endast ingår aviserade avräkningsprisförändringar före den 5/12 2011. Källa: Svensk Mjölk.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Venezuelas militära aktivitet väcker frågor om en invasion av oljelandet Guyana

Publicerat

den

Guyana är det relativt sett mindre landet i Sydamerika som på några få år har gått från att vara relativt fattigt till att gå mot att bli ett av de rikare länderna i världen per capita. Landet ändrade reglerna för oljeprospektering och ganska snabbt hittades stora mängder olja utanför kusten. Vad vi läser så är landet hyggligt rikt även på en uppsjö andra råvaror, men ingenting har blivit i närheten så stort som den olja man nu producerar, där landet på ett fåtal år kommit upp i en oljeproduktion på 0,4 miljoner fat per dag.

Det stora grannlandet Venezuela har i jämförelse megastora råvarutillgångar, bland annat världens största oljereserver. Landet har dock inte lyckats få sin ekonomi att fungera.

Venezuela har dock sedan 1800-talet gjort anspråk på majoriteten av Guyana, det område som kallas Guayana Esequiba. Att Guyana hittade olja och blivit ett rikt land har väckt ilska i grannlandet. Det har pratats om att Venezuela kan komma att invadera Guyana.

Området Venezuela gör anspråk på. Grafik från Wikipedia

Venezuela gör militära förflyttningar

Sedan några dagar tillbaka så har Venezuelas anspråk kommit i fokus då betydande förflyttningar av militär utrustning och personal i östra delen av landet vid gränsen mot Guyana har observerats. Grannlandet Brasilien uppges ha höjt beredskapen för sin militär.

Fortsätt läsa

Nyheter

Platinapriserna faller trots prognoser om utbudsunderskott

Publicerat

den

Trots upprepade prognoser om ett växande utbudsunderskott har platinapriset fallit 15 procent sedan början av 2023. Det har gjort att platina förväntas avsluta året med den sämsta utvecklingen på fem år.

Platina står i kontrast till guld som har stigit med 14 procent i år, tack vare stora köp av centralbanker som har kompenserat utflödet från guldstödda ETFer.

Den senaste kvartalsuppdateringen från World Platinum Investment Council (WPIC) har återigen lyft fram underskottsprognosen för 2023 gällande platina och förutspår ytterligare ett, men mindre, underskott för 2024. Trots detta har priserna på metallen vägrat att röra sig högre.

Rapporten ser ett underskott för den globala platinamarknaden på 1,071 miljoner troy ounce för i år, på grund av en total efterfrågetillväxt på 26 procent till 8,150 miljoner troy ounce på årsbasis och svagt utbud. Det beror på att både gruvdrift och återvinning förväntas ligga långt under nivåerna före covid i år och nästa år. Utbudet sjunker med 3 procent jämfört med föregående år till 7,079 miljoner troy ounce, enligt WPIC-rapporten.

Fortsätt läsa

Nyheter

Outokumpu vill bygga egna kärnkraftreaktorer vid sina stålverk

Publicerat

den

Outokumpu i Torneå

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från produktionen av rostfritt stål med hjälp av små kärnkraftsreaktorer. Ett alternativ för detta är vid bolagets stålverk i Torneå, dvs precis vid den svenska gränsen.

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från sin stålproduktion med hjälp av SMR-teknik (Small Modular Reactor, SMR), som är under utveckling. I detta skede är avsikten med förstudien att utreda genomförbarheten av småskalig kärnkraft av detta slag, och eventuella investeringsbeslut fattas först senare. Ett alternativ för placering av en SMR-reaktor skulle kunna vara området kring Outokumpus verksamheter i Torneå.

”En SMR-reaktor (engelska: small modular reactor) är en liten kärnreaktor med modulär konstruktion och i typiska fall med en eleffekt som inte överstiger 300 megawatt. En sådan reaktor kan i stort sett prefabriceras i moduler på en fabrik och transporteras till den aktuella platsen med land- eller till sjötransport. Tack vare prefabrikation går det att sänka byggkostnaderna och göra byggnadstiden kortare. Med en SMR kan man inte endast producera el, utan också fjärrvärme, väte och processvärme”, berättar Kristiina Tiilas, ansvarig för Outokumpus SMR-projekt.

Outokumpu anser att kärnkraft är det bästa alternativet för stabil utsläppsfri energi i industriell skala

Outokumpu, producenten av det rostfria stål som idag har lägst utsläpp i världen, påskyndar den gröna omställningen i stålindustrin genom sina åtgärder. Outokumpu skriver att företaget är den enda producenten av rostfritt stål som har antagit Science-Based Targets-initiativets klimatmål på 1,5°C. Att behålla och öka andelen koldioxidsnål el är viktigt för att nå företagets ambitiösa hållbarhetsmål.

”Outokumpu ligger i framkant när det gäller att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Därför är det ett naturligt steg för bolaget att utreda de möjligheter som nya tekniska lösningar som är under utveckling erbjuder bolaget att minska sina koldioxidutsläpp”, berättar Tony Lindström, energiansvarig på Outokumpu.

En förstudie kring tekniken för små modulära reaktorer har inletts. Inom ramen för den utreds bland annat de möjliga tekniska lösningarna, ekonomisk lönsamhet och konsekvenser för miljön. Utifrån förstudien bedömer bolaget huruvida det lönar sig att investera i SMR-teknik, och ett eventuellt investeringsbeslut fattas först efter detta.

Igår höll Outokumpu ett informationsmöte i Haparanda för att berätta om projektet.

Fortsätt läsa

Populära